null Ordböcker behöver finansieras

Opinion 1.4.2021

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ordböcker behöver finansieras

Vi som kan eller lär oss svenska har många ordböcker att tillgå på nätet, och gratis dessutom: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB) finns alla behändigt samlade under adressen svenska.se. Jag är ytterst tacksam för att de är tillgängliga också för oss finländare!

Institutet för de inhemska språken arbetar för att främja nationalspråken finska och svenska så att de också i framtiden ska vara livskraftiga och samhällsbärande språk i Finland. I detta arbete ingår en omfattande lexikografisk verksamhet. Vårt mål är att publicera så mycket som möjligt gratis på nätet. Därför hittar man inte mindre än elva ordböcker på vår webbplats. Av dem har tre anknytning till svenska avdelningen, nämligen Ordbok över Finlands svenska folkmål, Stora finsk-svenska ordboken och Finlandssvensk ordbok.

Jag ser dialektordböckerna som en språklig motsvarighet till Nationalmuseum.

Av dessa går Ordbok över Finlands svenska folkmål, i vardagstal dialektordboken, längst tillbaka i tiden. Materialet till ordboken är insamlat sedan 1860-talet och ordboken började planeras under tidigt 1930-tal. Man gjorde ett grundligt förarbete, för det dröjde till 1960 innan själva redigeringsarbetet kom igång. Första häftet av ordboken (avsnitt A–bister) utkom 1976. Nu har 75 500 ord utkommit i det alfabetiska avsnittet A–rejäl och i grova drag återstår en tredjedel av arbetet. Den finska dialektordboken Suomen murteiden sanakirja utarbetas också på Språkinstitutet.

Dialektordböckerna är vetenskapliga ordböcker, och syftet med dem är – förutom att betjäna både språkvetare och en dialektintresserad allmänhet – att bevara det kulturarv som våra dialekter utgör. Jag ser dialektordböckerna som en språklig motsvarighet till Nationalmuseum.

Man kan säga att Stora finsk-svenska ordboken är samhällsbärande.

Stora finsk-svenska ordboken har ett annat, mer pragmatiskt syfte, men lika betydelsefullt. Ordboken används av översättare och andra språkanvändare med behov av både finska och svenska. Man kan lugnt säga att ordboken är samhällsbärande, med tanke på hur mycket översättningar från finska till svenska som görs i vårt land. Att det finns en pålitlig finsk-svensk ordbok är vitalt för tvåspråkigheten i Finland och har oerhört stor samhällelig betydelse.

Slutligen har vi Finlandssvensk ordbok. Trots att den är liten (cirka 2 500 uppslagsord) fyller även den en uppgift. I den hittar man mycket sådant som inte finns i de tre svenska ordböckerna Svenska Akademien ger ut. Nätutgåvan baserar sig på den fjärde upplagan på papper, utgiven 2008, och den uppdateras inte för närvarande.

Förr var ordböcker en lukrativ verksamhet för bokförlagen. Men i dag är lexikografi inte längre ekonomiskt intressant och därmed har förlagen slutat ge ut ordböcker. Och som med många andra nödvändiga verksamheter som inte är ekonomiskt lönsamma får därför staten (i det här fallet Institutet för de inhemska språken) ta ansvar för denna verksamhet. Trots att ordböckerna ges ut på nätet är det ändå långt ifrån gratis att göra dem. Tryckkostnaderna står för bara en bråkdel av kostnaderna för att ge ut en ordbok. Det som kostar mest är det lexikografiska arbetet. Ordböcker görs av specialister, lexikografer, och arbetet kan inte forceras, då blir resultatet inte pålitligt. För det här behövs tillräckliga budgetmedel.

Effekten av en bra ordbok syns i snabbare och bättre textproduktion i hela samhället.

Med bara några årsverkens ökning kunde vi öka utgivningstakten betydligt. Det vore välinvesterade skattemedel. För även om ordböcker inte är intressanta för kommersiella förlag, betyder det inte att de inte skulle vara samhälleligt lönsamma. Effekten av en bra ordbok syns till exempel i snabbare och bättre textproduktion i hela samhället, vilket i sin tur minskar på den administrativa bördan i både den offentliga och privata sektorn. Exakt lönsamhet är svår att beräkna. Kulturellt värde är om möjligt ännu svårare att mäta. Men sådant borde beaktas när man beräknar nyttan av investerade skattemedel.

***

Opinionsskribenterna ansvarar själva för åsikterna i sina texter.

 

Charlotta af Hällström-Reijonen

Skribenten är avdelningsföreståndare för svenska avdelningen vid Språkinstitutet. Foto: Sonja Holopainen