Ordboksappar
1/2012

Nina Martola

Ordboksappar

Norstedts tvåspråkiga ordboksappar (2011) samt Svenska Akademiens ordlista som app (2012).

Det senaste på ordboksfronten är s.k. appar, d.v.s. ordböcker som kan laddas ner och köras i mobil telefon eller pekdator. Norstedts släppte sina första ordboksappar 2010 och kan för närvarande erbjuda ett tiotal olika ordböcker i denna form. I november 2011 lanserades Svenska Akademins ordlista. SAOL-appen är fritt nedladdningsbar medan Norstedts appar är avgiftsbelagda. Fickordböckerna kostar ca 6 euro och de stora ordböckerna ca 27 euro. Den stora engelska är dyrast och ligger närmare 40 euro i pris. Alla Norsteds appar finns för Iphone, Android och Symbian. SAOL finns för de två förstnämnda och kommer enligt uppgift för både Symbian och Windows Phone 7 under våren 2012.

Iphone-versionerna kan köras också i Ipad men utgör då en mobilskärmsstor ruta mitt på Ipadens skärm med tämligen minimalistiska tangenter. Alternativt kan man förstora upp visningen till dubbel storlek. Då fyller ordboken hela skärmen, och det är betydligt lättare att skriva in sökord, men i gengäld är utseendet grynigt. Apparna fungerar bara vertikalt, så sitter man och skriver eller läser något med ”paddan” i horisontalläge måste man vända på den varje gång man ska kontrollera något i ordboken. De engelska ordböckerna är Ipad-anpassade och fungerar både vertikalt och horisontalt. I horisontalläge finns uppslagsordlistan synlig till vänster tillsammans med artikelvisning, vilket är en fördel.

Hur fungerar då apparna? Jag har testat dem i en Ipad (SAOL också i Android-version) och ska i det följande redogöra för mina erfarenheter. Jag börjar med Norstedts och ser sedan på SAOL.

Norstedts ordböcker

Alla ordboksapparna är utformade på samma sätt. Färgen från böckerna går igen i apparna. Högst uppe finns förlagsnamnet och i de tvåspråkiga apparna också val av sökriktning (Tys-Sve resp. Sve-Tys osv.). Nedanför huvudet finns fältet för inskrivning av sökord, medan största delen av skärmen fylls av uppslagsordlistan. Längst ner finns ikoner för val av funktion. Man kan bläddra i uppslagsordslistan genom att röra lätt vid skärmen i den riktning man vill bläddra. Vid sökordsinskrivning bläddrar sig programmet fram i listan varefter man knappar in bokstäver. Saknas det sökta ordet stannar listan. Skriver man exempelvis in skrul stannar den på skrubb. För att komma till artikelvisningen klickar man på önskat ord i listan.

Vid artikelvisning byts förlagsnamnet högst uppe ut mot namnet på ordboken. Själva artiklarna ser ut precis som i de tryckta ordböckerna. De är alltså inte omdesignade för appversionen. Tecknet tilde (~, i apparnas användaranvisningar för övrigt benämnt krok) ersätter uppslagsordet i sin helhet i böjningsangivelser och exempel. Också samma förkortningar används som i böckerna. Behöver man kontrollera vad en förkortning betyder klickar man på Mer i ikonraden längst ner i appen och väljer Förkortningar bland de alternativ man får fram. I förkortningslistan får man sedan bläddra sig fram manuellt.

Funktionsraden längst nere innehåller alternativen Ordbok, Parlör, Quiz, Norstedts och Mer. Raden syns hela tiden i Ipad. I Android klickar man fram den via knappen nere till vänster på telefonen, knappen med en ”hyll-symbol” på.

I parlören finns som namnet säger diverse användbara fraser från olika områden samlade, vilket kanske kan vara en viss poäng i en mobilordbok. Under Norstedts finns en översikt över vilka andra applikationer förlaget erbjuder. Under Mer finns i princip de anvisningar man behöver för att använda ordboken, bl.a. användarvägledningar hämtade från de tryckta ordböckerna, och en del utöver det, varierande lite från ordbok till ordbok.

Alla ordböcker innehåller en Google-karta över aktuellt land, England i den engelska ordboken, Spanien i den spanska osv. och också en karta över Sverige i de enspråkiga svenska ordböckerna. Här undrar man lite varför de europeiska länderna ensamma får representera ordboksspråken, när det finns två kontinenter där engelska talas och nästan en hel kontinent där spanska är huvudspråk. I den tyska ordboken är kartan avgränsad så att Österrike och Schweiz syns, och i de svenska ordböckerna syns Finland.

Funktionen Quiz är ett ordtest som man kan göra antingen på tid eller utan tidtagning. När man startar funktionen kommer det upp ett ord tillsammans med fem olika svarsalternativ, t.ex. perrong: väntrum, avsats, tunn skiva, betongfundament och järnvägsplattform. Väljer man rätt grönfärgas svaret och de andra alternativen försvinner. Väljer man fel visas svaret i rött tillsammans med det rätta ordet i grönt. I de tvåspråkiga ordböckerna kan man självfallet testa sig i båda riktningarna, alltså både från och till det främmande språket. Det här är en funktion som lämpar sig väl för en mobil. Lika gärna som att spela Angry birds eller lösa sudoku kan man fördriva tiden på bussen genom att plugga ord på ett avslappnat sätt. Vilket värde inlärning av lösryckta ord har för språktillägnande kan man förstås diskutera, men sysselsättningen är helt trevlig i denna form.

Hur är det då att använda själva ordböckerna? Sammantaget kan de till funktionen sägas lägga sig någonstans mitt emellan tryckta ordböcker och ”vanliga” elektroniska ordböcker (sådana finns det ju förvisso många typer av). Den enorma fördelen är att man bär ordboken med sig, eller rättare sagt ordböckerna, för man kan ju ha ett stort antal ordboksappar på sin mobil eller sin padda. Ordboken är bara tre klickningar borta. Sökningen går också mycket snabbare än om man bläddrar i en tryckt ordbok, och man byter ordbok i en blink. Men vad gäller informationsåtkomsten ligger apparna på samma nivå som tryckta ordböcker. Man har inga andra ingångar än uppslagsord (i SAOL också böjningsformer). Möjlighet till fritextsökning saknas alltså, och man kan inte heller klicka sig direkt mellan olika artiklar utan måste gå via uppslagsordet. Jag ska ge ett exempel.

Om man vill kontrollera hur den engelska frasen for example förkortas börjar man kanske med att slå upp den svenska förkortningen t.ex. Förkortningar finns med som uppslagsord i ordböckerna och t.ex. kommer upp:

t.ex. förk., se till exempel under exempel

I en ordboksapp – en elektronisk ordbok – förväntar man sig att en klick på exempel skulle föra en till rätt ställe, men det gör det inte, utan man måste gå tillbaka till sökfunktionen och skriva in (början av) exempel i sökrutan. I korta artiklar går det inte heller att kopiera önskat ord, utan hela artikeln målas om man försöker. Markeringen kan kortas av, men bara från höger till vänster. I längre artiklar kan man kopiera ett enstaka ord och klistra in det i sökfältet. Gränsen verkar överlag vara tre rader för att det ska lyckas, men vissa artiklar kopieras i sin helhet också fast de är över tre rader långa. (Själva kopieringsfunktionen är alltså Ipadens egen. Motsvarande funktion finns i Android men där fungerar den inte alls i ordboksapparna. Iphone har jag inte haft tillgång till.)

Mot slutet av artikeln exempel finns svaret på förkortningsproblemet:

till ~ (förk. t.ex.) for example (instance); låt oss säga äv. say; vid uppräkningar o.d. i skrift e.g.;

Artikeln exempel är förhållandevis kort och överskådlig, så den sökta frasen går lätt att hitta, men vid längre artiklar hade jag gärna haft möjlighet till sökning också inne i artiklar. Artikeln go är t.ex. cirka tio skärmar lång, get är cirka sju och put nästan fem. Största delen av artiklarna är i alla fall under tre rader.

Norstedts appar innehåller ingen rättskrivningsfunktion. Om man försöker slå upp ordet exemple i den engelska ordboken stannar uppslagsordslistan på exemplar och man måste själv lista ut att man stavat ordet fel. Här är SAOL ett strå vassare.

Vill man veta hur förkortningen e.g. uttalas måste man slå upp det i den engelsk-svenska delen.

e.g. [ˌi:ˈdʒi:] (förk. för exempli gratia lat. = for example) t.ex.

Det här är uppenbarligen en lämning från den tid när det sparades plats i ordböcker. I en ordbok där utrymmet inte längre är ett problem vore det bekvämast att få uttalet direkt vid motsvarigheterna i den svensk-engelska delen. En länk mellan e.g. som motsvarighet och uppslagsord hade tjänat samma syfte. I en elektronisk ordbok kunde ju uttalsangivelserna med fördel finnas också i auditiv form. Det är inte alldeles enkelt att få till rätt uttal utifrån IPA-angivelserna.

Som jag nämnde ovan innehåller apparna också en karta. Men det är en fristående funktion som inte är kopplad till ordboksdelen. Det hade varit behändigt om man genom att klicka på ett geografiskt namn hade hittat orten på kartan. Kartan har inte heller någon egen sökfunktion så att man skulle kunna söka en bestämd ort. (Där­emot kan man zooma i kartorna.) Särskilt den stora engelska ordboken anför många geografiska (och andra) namn som uppslagsord, och det blir inte särskilt informativt:

SB_112_kuvio_s._43__.jpg

 

 

 

 

 


I och för sig får man förstås hjälp med uttalet, men man undrar ofta var i världen orten i fråga är belägen och på vilka kriterier namnet har fått status som uppslagsord bland alla de mängder med ortnamn som finns på engelskt språkområde. Det sägs inget om urvalsprinciperna i användaranvisningarna.

SAOL

Det mesta av det som sagts ovan gäller också SAOL-appen. Applikationen är utvecklad av samma företag som gjort Norsteds appar (Isolve AB), så utförandet är detsamma men med en layout som är hämtad från SAOL och går i grått. Ipad-version saknas tills vidare. Eftersom SAOL-appen bygger på den elektroniska versionen SAOL Plus och inte på den tryckta upplagan är den snäppet smartare än de ovan diskuterade apparna. Skriver man in ett sökord som inte finns bland uppslagsorden och därför inte dyker upp i listan kan man klicka på knappen Sök. Då kommer det upp en grå rubrikrad med texten Träff och informationen Inga resultat. Nedanför resultatfältet finns en ny grå rubrikrad med texten Menade du och olika förslag till möjliga liknande ord, t.ex. reminicens – Ingen träff – Menade du – reminiscens. Söker man på lichtensteinare föreslås det korrekta liechtensteinare. Klickar man på Sök redan vid lichtenstein föreslår programmet bara liechtensteinsk (tillsammans med lucktesten), medan inbyggarbeteckningen av någon anledning inte kommer upp.

Den här sökfunktionen söker också bland böjningsformerna (därav alternativet lucktesten ovan), och om det sökta ordet utgör en korrekt böjd form kommer grundformen upp under rubriken Träff. Här åskådliggörs resultatet av en sökning på medier:

SB_112_ordlista.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I SAOL finns ingen Quiz utan i stället en korsordshjälp som är rätt behändig för flitiga korsordlösare. Man skriver in sökord på samma sätt som i ordboksdelen men gör mellanslag för okända bokstäver. En sökning på ***likation resulterar till exempel i listan applikation, explikation, implikation och publikation. Funktionen utgör med andra ord också ett utmärkt rimlexikon. Vid korsordslösning har hjälpen ändå vissa begränsningar, eftersom korsord ju vanligen innehåller namn av olika slag, och med namn får man förstås ingen hjälp i SAOL.

Ordet app

En lite lustig sak med de nya ordboksapparna är att ingen av dem tar upp ordet app. När man skriver in app i sökrutan får man en lista med apparat som första ord. Trycker man på Sökknappen frågar SAOL om man menade opp medan inget händer i Norsteds appar, eftersom de inte har någon stavningsfunktion. Försöker man med appar i SAOL frågar programmet hjälpsamt om man menade apar, apor eller opar. SAOL innehåller applet och appletprogram (med en lite precisare förklaring för det senare). För ordet applikation har varken SAOL eller Norstedts stora svenska ordbok någon betydelseangivelse som direkt skulle hänföra sig till programvara, utan det som anges utöver textilarbetesbetydelsen är det allmänna ’tillämpning’. Tekniken har sprungit ifrån innehållet i ordböckerna på den här punkten. Visserligen är app ett nyord, men man skulle ändå ha väntat sig att det hade petats in bland uppslagsorden i just en ordboksapp.

Substantivet app tas upp i Språkrådets nyordlista från 2010 med definitionen ’program som laddas ned från nätet till en mobiltelefon [efter engelskan, av application]’. I 2011 års lista dyker verbet appa upp: ’att fixa med och använda sina appar i mobilen’ (http://www.sprakradet.se/nyordslistor). Definitionerna är i förbigående sagt i snävaste laget, för det finns appar också för pekdatorer och datorer.

Till slut

Ordboksapparna är behändiga på många sätt men de har sina begränsningar. För den som skriver professionellt utgör de knappast ett seriöst alternativ. Skriver man längre texter är det ingalunda telefonen man gör det på och knappast heller på Ipaden i någon högre grad. Ordböckerna man kör i sin vanliga dator har betydligt mångsidigare sökfunktioner, och det man också saknar väldigt mycket är möjligheten att enkelt kopiera ord från sin text till ordboksprogrammet och tvärtom. Personligen utnyttjar jag ändå SAOL-appen en hel del också vid skrivande, eftersom jag arbetar rätt mycket i Mac och då inte har tillgång till SAOL Plus.

Som alternativ till tryckta ordböcker är apparna behändiga, och för folk som läser språk eller som mer allmänt har behov av att kontrollera ord är de ett utmärkt alternativ. Den stora fördelen är ju att man bär dem med sig – också på resor. Jag har blivit en betydligt flitigare användare av tvåspråkiga ordböcker sedan jag laddade ner apparna. Tröskeln för att slå upp blir så mycket lägre när det bara är att sträcka ut armen i stället för att resa sig ur soffan, vandra bort till ett annat rum, sträcka sig upp och få ner rätt ordbok ur hyllan för att sedan börja bläddra.

Det är också lovvärt att seriösa ordboksföretag lanserar program som konkurrerar med produkter från mindre nogräknade producenter. Det är bättre om skolelever och språkinlärare vänjer sig vid att slå upp i en adekvat ordbok än i vilken ordlista som helst som de råkar ramla över på webben. De recenserade apparna är definitivt det första steget på vägen. Det är bara att se fram emot en andra generation som är mer anpassad till den virtuella världen än de nu publicerade versionerna.

Nina Martola
Skribenten är lexikograf och föreståndare på Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.

I denna tidskrift: 1/2012