Material från Spara talet finns vid Språkarkivet

Den flitige Språkbrukläsaren har under de senaste åren fått läsa om projektet Spara det finlandssvenska talet och dess webbplats med ljudprov. I och med att projektet avslutades flyttades alla ljudprov till Språkarkivets webbplats. Kompletteringen av webbplatsen fortsätter fortfarande, i december 2009 publicerades 27 nya ljudprov från bl.a. Kaskö, Karis, Iniö, Houtskär och Vanda.
 

Sprkarkivet i ett ntskal

Sprkarkivet r ett av Svenska litteratursllskapets tre
arkiv. De tv andra r Folkkultursarkivet respektive
Historiska och litteraturhistoriska arkivet.

Sprkarkivet har tv huvudsakliga intresseomrden:
namn (ortnamn, knamn, smeknamn) och talsprk
(dialekter, stadssprk, sociolekter).

Kontakt: Pamela Gustavsson (09-618 774 58)
Lisa Sdergrd (09-618 775 27)
e-post: fornamn.efternamn@sls.fi
www.sls.fi/sprakarkivet



Arbetet med Spara talet-materialet fortsätter också på annat sätt. För att göra inspelningarna mer tillgängliga för språkforskare gör Språk­arkivet nu utskrifter av ett urval av inspelningarna. Eftersom jobbet med att göra utskrifter eller transkriptioner är arbetskrävande är målet att ca 10 % eller omkring 100 h av materialet ska tran­skriberas.

Stadsnamn

I Språkarkivets insamlingsprojekt Namnen i våra städer är det de inofficiella namnen som uppmärksammas. Det är sådana namn som uppstår och lever i folkmun, t.ex. Gräddhyllan, Kinamuren och Korvhuset. De används i stället för eller vid sidan av de officiella stadsplanenamnen. Hittills har namn samlats in i åtta olika städer, bl.a. Helsingfors, Åbo, Karleby och Ekenäs. I år görs insamling av namnen i Vasa, och planen är att också namnen i t.ex. Lovisa, Kristinestad och Hangö ska dokumenteras. En virtuell stadsrundvandring, med möjlighet att gå på upptäcktsfärd bland de inofficiella namnen i Helsingfors, är under planering.

Att skriva talspråk

Under hösten publicerades temahelheten Snacka om tal, som riktar sig till skolungdomar. Temahelheten finns på avdelningen Kulturnyckeln på adressen sls.fi och innehåller texter om t.ex. ungdomsspråk, slang och dialekter. Under hösten kunde eleverna också besvara en enkät om hur man skriver talspråk. När man vill kommunicera snabbt och kort, t.ex. via sms eller Facebook, får skriftspråket ofta drag från talspråket. Eleverna fick bl.a. ange i vilka sammanhang de skriver talspråk, till vem och om de kommer ihåg när de började skriva talspråk. Över 300 elever besvarade enkäten, och en sammanställning av svaren finns på nu Kulturnyckeln. En motsvarande enkät som riktar sig till vuxna kommer att genomföras under våren.