PASSAR UUTMÄRKT!! :)CS DÅ,PUSS O GO NATT!
1/2006

Malin Borgström

PASSAR UUTMÄRKT!! :)CS DÅ,PUSS O GO NATT!

Nästan alla äger nuförtiden en mobiltelefon och sms-meddelanden har blivit en del av vår vardag. De flesta tänker inte på hur de skriver, men antalet tecken påverkar ändå både språket i och utformningen av sms-meddelanden. Ungdomar har utvecklat ett sms-språk som är anpassat både till mediet och till kompisgänget. Många pragmatiska tecken och förkortningar är någonting som de har funderat ut och som sedan har blivit en del av deras sms-språk.

Jag har analyserat svenskspråkiga Helsingforsungdomars sms-meddelanden åren 2001 och 2004. Samma personers användning av sms-meddelanden undersöktes vid de två tidsperioderna, när de var cirka 19 år gamla och när de var cirka 22 år gamla; dessutom jämfördes dessa två materialinsamlingar med hur en motsvarande grupp (en ”kontrollgrupp”) som var ca 19 år gamla år 2004 använde sms-meddelanden. Gemensamt för de båda förmedlargrupperna var att de flesta har gått i samma skola och därför också kände varandra. Detta kan i sin tur ha påverkat språket i de sms-meddelanden de skickade till varandra. Materialet är ändå så pass stort att det borde ge en beskrivande bild av språket i sms-meddelanden.

Den konkreta forskningsfrågan gällde hur ungdomar gör för att på det begränsade utrymme som sms-meddelanden erbjuder uttrycka det som intonation och gester uttrycker i informellt tal, samt i vilken utsträckning detta ändrats – hos samma personer och i motsvarande åldersgrupper ‑ under de första åren sms-meddelanden varit i bruk. I framtiden skulle man bland annat kunna studera kodväxling, användning av slang och meningsuppbyggnaden i sms-meddelanden.

Materialet som består av 1 096 sms-meddelanden är insamlat genom att förmedlare sänt de meddelanden de fått vidare till mig. Förmedlarna har ombetts att undvika att göra några som helst ändringar i de meddelanden de förmedlat; däremot har de ombetts att lägga till om meddelandet sänts av en pojke eller en flicka och hur gamla de är.

Texten i ett sms-meddelande kan variera mycket i längd. De kortaste texterna kan bestå av ett ord eller ett tecken, medan de längsta kan utgöras av flera sms-meddelanden. Medellängden för ett sms-meddelande i de tre delmaterialen är cirka 98 tecken. Även medelvärdet för antal ord (20), meningar (3) och antalet icke alfabetiska tecken (25) är ungefär lika stort i respektive delmaterial. Minimiantalet ord, meningar och tecken är mellan ett och två i materialen, men maximiantalet ord, meningar och tecken varierar mellan de tre materialen.

I alla tre material finns det ”dubbelmeddelanden” som överstiger 160 tecken och alltså egentligen är indelade i flera sms-meddelanden. Däremot finns det endast i materialet från år 2001 sms-meddelanden komprimerade meddelanden, i vilka skribenten försökt få med så mycket som möjligt på 160 tecken och bland annat valt att skriva ihop orden genom att utelämna mellanslag. För att mottagaren skall kunna tyda texten kan man välja mellan att skriva alla begynnelsebokstäver i orden med versal eller genom att skriva vartannat ord med versaler och vartannat ord med gemener.

1. JEA! MUTSI BESTÄLLER EN JULGUBBE TI OSS FRÅN ROIHUVUOREN NUORSOTALO.JA SA ATT ENUNG&SNYGG,Å HON SA DE TI DENDÄRMÄNSKAN!SIISTI!! DeSkuIntStöraMeEn Jouluromance;) 

(flicka, 17 år)

2.  KIVAatDUintLITApåATTdin FLICKVÄNeÄRLImotDEJ..=..(SNYFT)..=-F´LÅTatJA pomitaMENmådastKÅLLAomDUhadTELEFONENenuPÅ.. JAvill VAdäBREVEdejNU!JAälskarDEJmin ÄLSKLING:¤V.H.D                                 

(flicka, 18 år)

I exempel 1 har skribenten valt att i slutet av sms-meddelandet skriva varje begynnelsebokstav med versal och utelämna mellanslagen. Skribenten märkte antagligen att tecknen började ta slut och valde därför att skriva den sista meningen ihop och fick på så sätt allting att rymmas på exakt 160 tecken. I det andra exemplet har skribenten också använt exakt 160 tecken och genast från början utelämnat mellanslagen och valt att skriva vartannat ord med versaler och vartannat ord med gemener.

Man kan också se att det inte alltid är utrymmet som bestämmer textens form, utan att andra markör­er också är viktiga. I exempel 2 har skribenten valt preteritumformen mådast för måste, vilket är en ovanlig form i Helsingfors. Enligt skribenten har hon i det här exemplet använt sig av den här formen för att tydliggöra att det var någonting som hon redan har gjort och att det inte är fråga om någonting som hon kommer att vara tvungen att göra.

Ett annat särdrag för sms-språk är talspråksimiterande stavning eller ljudenlig stavning. I exempel 2 finns många exempel på ljudenlig stavning. Stavningen i ett sms-meddelande kan variera mellan standardsvensk och ljudenlig stavning. Drygt hälften av alla ord i exempel 2 är ljudenligt skrivna, 22 ord av 42. Några av de ord som avviker från den standardsvenska stavningen är at, ärli, lita, kålla och enu. Ordet att finns både i förkortad form som at och i utskriven som att. Stavningen av samma ord kan alltså också variera i ett och samma meddelande. Ärli och lita är exempel på ord vars sista bokstäver ofta inte uttalas och därför kan de utelämnas i skrift. Ärli står för ärlig, medan lita i princip kan stå både för att lita litade och litar. I det här exemplet antar jag att det är litar som lita är en förkortning av, då ordet är (e) är i presens.

Ordet kolla har också stavats ljudenligt, kålla. Skribenten sparar inga tecken på att skriva kålla istället för kolla, utan även detta är, liksom mådast, ett sätt att göra ett sms-meddelande mer personligt och roligt. Det finns också exempel på ord som varken är skrivna enligt standardsvenska eller med fonetisk stavning, men som man ändå förstår. Enu för ordet ännu är ljudenligt skrivet med ett e i början, men däremot med endast ett n fastän man uttalar ordet [ ennu ].

Det finns andra ljudhärmande särdrag i sms-språket, så som grr, puh, aaaahhh, zzzzz, hehee, urk, hmm och arrgh. De här uttrycken påminner mycket om de uttryck man finner i språket i serietidningar. De är ett sätt att enkelt ge uttryck för vad man känner och de fungerar ofta som komplement till humörsymboler (se nedan). Även sättet att framhäva vissa ord genom att skriva dem med versaler påminner om språket i serietidningar.

3.  GRATTIIIS på födelsedagen!!!! Välkommen till åldringarnas värld:) Ha d kiva. Ses imå:0)

(flicka, 20 år)

4.  Ja sa ju att ja så honom i hallen! :D GuUuUd va ljuvligt!

(flicka, 17 år)

I exempel 3 vill sändaren gratulera sin vän och gör det extra tydligt genom att skriva ’grattis’ med versaler och i det här fallet även med många i:n. Flickan som skrivit sms-meddelandet i exempel 4 har däremot valt att framhäva uttrycket gud vad ljuvligt genom att skriva GuUuUd. Mottagaren förstår att ordet fonetiskt antagligen skulle vara utdraget och att rösten också skulle variera. Stavningsmönstret med turvis versaler och gemener i ett ord finns endast i kontrollmaterialet. Sättet att stava ett ord kan också variera, både mellan olika skribenter och inom ett och samma meddelande. Genom variation kan skribenten få fram olika nyanser och samtidigt leka lite med språket. I materialet finns bland annat fem olika varianter av ordet puss: puss, pöss, pöös, pös och pözz.

Humörsymboler

Humörsymboler är ansiktsuttryck som bildas med hjälp av bokstäver och tecken. Bland annat smilis­ar är en form av humörsymboler, men man kan också uttrycka till exempel att man är ilsken eller harmsen. I hela materialet med 1 096 sms-meddel­anden finns det 342 humörsymboler och en varia­tion på 30 olika symboler. De 30 olika varianterna kan delas in i åtta huvudgrupper, glad, jätteglad/skrattar, blinkar, visar tungan, harmsen, pussar, arg/ledsen och mållös. I kontrollgruppen finns över hälften av alla belägg på humörsymboler i hela materialet (61/2001, 100/2004 och 182/kontroll) och även den största variationen. Det finns 20 olika humörsymboler i kontrollmaterialet jämfört med 10 olika i materialet från år 2001 och även 10 olika i materialet från 2004.

Den största gruppen humörsymboler är bassmilisen [ :) ] som med sammanlagt 124 utgör 36 procent av alla humörsymboler. Om man dessutom räknar med varianten [ =) ] med 48 belägg stiger procenten till 50 procent; och om de andra mer ovanliga varianterna adderas till dessa stiger andelen till 54 procent (186 av 342 humörsymboler). Mellan de olika materialen fördelar sig bassmilisen [ :) ] så att de flesta belägg finns i kontrollmaterialet (72 belägg), medan [ =) ] är vanligast i materialet från 2004 med 33 belägg.

De största skillnaderna mellan materialen syns egentligen bättre i de mer ovanliga humörsymbol­erna, som till exempel [ :¤ ], [ ü ] och [ :/ ]. Det är främst kontrollmaterialet som har många olika varianter, men det finns också humörsymboler i materialen från 2001 och 2004 som inte finns i de andra materialen. I materialet från år 2001 finns det två former av humörsymbol som inte finns i de andra materialen. Det är pussmunnen [ :¤ ] och [ ;¤ ] samt en italiensk man med mustasch [ =§) ].

5.  HÖRRU,JA VA NO REN I DOSCHEN I URKKIS!INT E JA NU NÅN SNUFFIS HELLE!!....;¤ NUU SKU JABEHÖVA N ORDENTLIG MASAASCH!! VA E MIN MSÖR NÄ JA BEHÖVE HAN!? PÖSS¤JAD                                                                                                                 

(flicka, 18 år)

6.  DÄMIT! JA HOPPADES REN =)! HÄR I ITÄBLOKKIN(KIITTI) E DE LIKA ROLIGT SOM ALLTID, DE BETYDER HISSAPROV =§)(

(flicka, 17 år)

Materialet från år 2004 har tre olika humörsymbol­er, [ :o) ], [ >:( ] och [ 8) ], som inte finns i de två andra materialen. Den första humörsymbolen med näsa skiljer sig inte i betydelse från de andra glada smilisarna, medan den andra humörsymbolen uttrycker vrede och är på så sätt kraftigare än de andra humörsymbolerna för ilska [ :( ]. Den sista humörsymbolen som endast finns i materialet från 2004 är den gamla tanten med glasögon ”Må bra! h.mommo 8)”. I kontrollmaterialet finns det där­emot betydligt fler varianter som inte förekommer i de andra materialen. Det finns sammanlagt 15 olika varianter och av dem finns de slickande smilisarna [ :P ] och de harmsna [ :/ ] humörsymbolerna som grupp endast i kontrollmaterialet. Ett annat särdrag bland kontrollmaterialets humörsymboler är förekomsten av x som ögon. X ger intrycket av att personen kniper ihop ögonen och förstärker på så sätt känslan som humörsymbolen förmedlar, till exempel [ XD ] och [ X/ ].

Dessutom finns det två humörsymboler i kontrollmaterialet som inte finns i de andra materialen och som inte heller hör till någon annan grupp av humörsymboler. Den ena uttrycker förvåning [ :0 ] och förekommer en gång i kontrollmaterialet, medan den mållösa humörsymbolen [ 8l ] förekommer två gånger.

Humörsymbolen [ :o) ] kan vara både en potatis- eller en clownnäsa. Humörsymbolerna kan variera i betydelse, liksom humörsymbolen [ :0) ], och de får sin slutliga betydelse beroende på kontexten. Liknande clown- eller potatisnäsor kan man också göra med ett noll eller ett stort O och då blir näsan större och på det sättet får man fram olika nyanser. Har man däremot inte parentesen efter näsan, [ :0 ], betyder smilisen att någon skriker, skrattar högt eller är mållös. De olika tecknen är alltså inte standardiserade, utan deras betydelse bestäms av kontexten och vilka tecken som omringar dem.

Jokertecken

Jokertecknen består av vanliga skiljetecken och skrivtecken, som i kombination har en liten annan betydelse än i vanlig skrift. Till jokertecken räknar jag bland annat olika kombinationer av utrops- och frågetecken och tre punkter. Det finns 1 033 jokertecken i hela materialet, vilka är fördelade på 548 meddelanden. Alltså finns det jokertecken i ungefär hälften av alla meddelanden i hela materialet. I medeltal finns det 1,9 jokertecken i de meddelanden som har jokertecken. I kontrollmaterialet finns det i medeltal två jokertecken per meddelande medan det finns endast 1,6 jokertecken i meddelandena från år 2004. Sammanlagt finns det 13 olika jokertecken och den största gruppen är tre punkter med sammanlagt 633 belägg, alltså drygt hälften av alla jokertecken i hela materialet.

Det finns inget jokertecken som endast skulle finnas i materialet från 2004, medan det finns tre jokertecken som endast finns i materialet från år 2001 och ett jokertecken som är specifikt för kontrollmaterialet. Det är pilen mot vänster [

7.  DRA AT ¤§#?+!! DU GJORDE FINT FÖRSTA MAL IDA!!SKA DU GÖ NA EFTÄ ROBINSON?                                                                                              

(flicka, 17 år)

8. Hela dan ha vari helt rumpa..:( Som tur finns du <3

(flicka,18 år)

Förkortningar

Förkortningar är mycket vanliga i materialet och det finns bland annat standardiserade förkortningar, ljudenliga förkortningar samt alfabet- och symbolförkortningar. (Grupperingen och benämningarna på grupperna ljudenliga förkortningar och symbolförkortningar är mina egna.) De standardiserade förkortningarna är till exempel tv, p.g.a. och ps. Användningen av de standardiserade förkortningarna i materialet skiljer sig inte från det vanliga sättet att använda dem.

Det är mycket vanligt med fonetiska förkortningar, men det finns sms-meddelanden utan en enda fonetisk förkortning och sms-meddelanden med många förkortningar. Det finns sammanlagt 1 538 belägg på fonetiska förkortningar i hela materialet, vilket betyder att det i medeltal borde finnas åtminstone en förkortning i varje sms-meddelande. Variationen på fonetiska förkortningar är också mycket stor med 44 olika fonetiska förkortningar och av några finns det också små nyansskillnader för samma ord, till exempel d/de för ordet det.

I alla tre materialen är förkortningarna e, o/å och d/de de vanligaste förkortningarna och de har alla över hundra belägg. Följande stora grupp är förkortningen m/me för ordet med, där antalet belägg är ungefär lika stort i alla material. De flesta beläggen finns i materialet från år 2004 och det är också i det materialet som det finns belägg på förkortningen med endast bokstaven m. Den största variationen på olika förkortningar finns i materialet från år 2004.

De största skillnaderna mellan huvudmaterialet (från år 2001 och år 2004) och kontrollmaterialet är att det inte finns förkortningar med siffror på svenska i kontrollmaterialet. I materialen från år 2001 och år 2004 finns det olika kombinationer med siffrorna 3 och 7, som till exempel 3vlig, s3ssa, 7k och 7tsa. Den enda förkortningen med en siffra i kontrollmaterialet är 2morrow.

9. Sidu, nu kan skolan å va 3vli. På lö fo ja snabbt å sitta i Bar O’Niels me h2opolo frendin, va no inga extra. Hu va robinson? på sö va ja hemma, å så3ffa ja heidi på kväln. ligga nu i min säng å lyssna på tumppi ledin å minnas på sommarn..

(pojke, 20 år)

10. D ska nog gå rikit bra! Ti italien far ja först på freda så ja har ju ingen orsak att börja s3ssa ännu eller hur eller hur

(flicka, 23 år)

11. Måj!hörd at du e 7k igen…:( vi fölora mot comez 19-24..d låte kanske int så horror,men d va d! Å ja ha så sabla 7kt i foten :( va e d fö vakuutus du har?eDbra?nati                       

(flicka, 21 år)

12. Fiu, fasade ren fö att du int sku pysty-men SUPER att du kommer!=) Å jätte kiva att din mamma kan 7tsa=) Ses imå! Pös

(flicka, 21 år)

Skribenterna i kontrollmaterialet har alltså inte anammat och vidareutvecklat systemet med siffror på samma sätt som huvudgruppens skribenter. Vad detta beror på vet jag inte, men kontrollskribenterna har i stället en större repertoar av förkortningar på pronomen. Varken förkortningar med siffror eller pronomenförkortningar är något unikt för respektive grupp. De två grupperna i min undersökning har sedan på var sitt håll utvecklat de olika gruppernas förkortningar.

Alfabetförkortningarna följer det standardsvenska mönstret och symbolförkortningarna är en anpassning av det. Alfabetförkortningarna är till exempel vslut/vs/vksl, medan det i symbolförkortningar finns en symbol istället för ett ord. Det finns en större anpassning och kreativitet i användningen av symbolförkortningar i materialen år 2001 och 2004 än i kontrollmaterialet. Exempel på symbolförkortningar är; @dressen (e-postadress), ?a (fråga) och h20 (vatten).

13. VA D DU SOM RINGDE? JA SKU BA FRÅGA VA DEN DÄR @DRESSEN E!

(flicka, 17 år)

14. Heippa! Nina joinar på lörda:)hennes husiskort:124949625. Vill du ?a om du måst ha me husiskorte när man löser u dem? Kiitos:) så 3 biljetter från min sida..pös

(flicka, 21 år)

15. så d ok om ja kommer me lite kaverin? (från vårt h2opolo lag o så..)

(pojke, 17 år)

Fastän man vet hur man ska tolka och tyda symboler och förkortningar kan det ändå vara svårt att förstå någon annans sms-meddelanden. Vänner och situationer påverkar i hög grad hur språket i ett meddelande ser ut.

Ring ti mj nr du slutr! :) Så kn vi träffs i den-> fr ja all matingr.!

(Förmedlarens förklaring:

Ring till mig när du slutar!:) Så kan vi träffas vid den (butiken) ‑> så får jag alla matingredienser!)

 

Litteratur                               

Borgström, Malin, 2006, ”Int sägr man såndärt! :D Ja höll på o dÖöÖ! De va så nolo!!! En deskriptiv och komparativ analys av svenskspråkiga ungdomars sms-språk i Helsingfors”. Helsingfors

Hård af Segerstad, Ylva och Sofkova, Hashemi, Sylvana, 2004: ”Att lära sig skriva i IT-samhället” [www] Hämtat från <http://www.ling.gu.se/~sylvana/SkrivaIT/Publikationer/SmDI04.pdf>. Hämtat: 13.11.2005.

Kasesniemi, Eija-Liisa, 2001: ”160 merkin kulttuuri”. I Häppölä, Sinikka och Peltonen, Tellervo (red.) Kuutamokeikka ja muita teitä tekstien kiehtovaan maailmaan. Äidinkielen opettajain liitto. S. 151-196

Kasesniemi, Eija-Liia, 2003: Mobile messages. Young People and a New Communication Culture. Tampere University press.

Schlobinski von, Peter, 2003. Mediensprache [www]

Hämtat från <http://www.mediensprache.net/de/essays/2/>. Publicerat 30.10.2003. Hämtat 7.7.2004.

Toriseva, Marianne, 2005: 1 viesti saapunut. Intiimisti kännykällä? I: Heikkinen, Vesa (red.): Tekstien arki. Tutkimusmatkoja jokapäiväisiin merkityksiimme Gaudeamus. S. 46–60.

Malin Borgström
I sin pro-graduavhandling undersökte Malin Borgström tecken och förkortningar i helsingforssvenska ungdomars sms-meddelanden. Här belyser hon vilka grepp ungdomarna använder sig av för att uttrycka sig på minsta möjliga utrymme.