Pirkko Nuolijärvi älskar både sitt eget och andras språk
2/2016

Bianca Holmberg

Pirkko Nuolijärvi älskar både sitt eget och andras språk

Mycket har förändrats under direktör Pirkko Nuolijärvis tid på Språkinstitutet, men sakkunniga lexikografer och språkvårdare behövs lika mycket som förr.

När Pirkko Nuolijärvi går i pension i augusti 2016 har hon varit direktör för Institutet för de inhemska språken i 18 år. Hon beskriver sina år på Språkinstitutet som ”intressanta tider” – det är en hel del som har förändrats sedan hon kom till dåvarande Forskningscentralen för de inhemska språken 1998.

– Men vi (Språkinstitutet) är vid liv! Arbetssituationen är ganska klar och Undervisnings- och kulturministeriet förstår att Språkinstitutet inte är ett ”vanligt” institut, för det finns ingen motsvarande institution i landet, säger Nuolijärvi om dagsläget.

Förutom en stor organisationsreform har internet och den tekniska utvecklingen förändrat arbetet på Språkinstitutet en hel del sedan 1998. Men en sak har inte förändrats:

– Vi behöver fortfarande sakkunniga lexikografer och språkvårdare och alla andra sakkunniga.

Svenskan kom via forskningen

Pirkko Nuolijärvi är uppvuxen i Artsjö i Orimattila i en helt finskspråkig omgivning och hade bara sin skolsvenska då hon började arbeta på sin doktorsavhandling inom ett nordiskt projekt, Urbanisering och språkförändring i Norden.

– Där var det de skandinaviska språken som gällde. Jag fick dela rum med Ann-Marie Ivars på Nordica. Hon var snäll och orkade tala svenska med mig, säger Nuolijärvi om hur hon dagligen började använda sin svenska.

För Nuolijärvi har det alltid varit självklart att tala svenska med de svenskspråkiga vid Språkinstitutet. Hon har också jobbat för det svenska i Finland på olika sätt. Bland annat har hon suttit med i delegationen för språkärenden vid Justitieministeriet i många år och var även involverad i arbetet med språklagen som trädde i kraft 2004.

– Det hör till saken, det är naturligt för den som är chef här att jobba för svenskan. Jag har naturligtvis alltid forskat i mitt eget modersmål finska och det är närmast mitt hjärta, men om man älskar sitt eget språk är det lätt att älska andra.

För sitt engagemang har Nuolijärvi bland annat fått Brobyggarpriset av Svenska folkskolans vänner och Folktingets medalj i brons.

Nuolijärvi har också varit engagerad i nordisk och internationell språkpolitik. Hon säger att det nordiska samarbetet är naturligt.

– I europeiska sammanhang märks det att de nordiska länderna har samma mål och synsätt. Det är lätt att tala med nordborna, vi förstår varandra, säger Nuolijärvi.

Läser och skriver dikter

På Språkinstitutet är Pirkko Nuolijärvi känd för sitt intresse för skönlitteratur och dikter, som hon brukar läsa upp på fester och andra tillställningar. Hon nämner Aleksis Kivi som en storfavorit.

– Han kan inte jämföras med någon annan, säger hon och slår upp en sida i ett samlingsverk med hans dikter. ”Keinuva kehtolinna”, det låter så otroligt vackert!

Hon skriver också egna dikter, men då jag frågar om vi kan se fram emot en diktsamling signerad Pirkko Nuolijärvi skrattar hon hjärtligt. Hon skriver för skrivbordslådan och läser upp sina dikter vid enstaka tillfällen. Men vem vet …

– Jag är en ganska blyg människa även om ingen tror det. I dikterna tycker jag att jag kan säga mer än jag annars vågar.

Bianca Holmberg
Skribenten är redaktionssekreterare för Språkbruk.