Lektorn i svenska i Seinäjoen lukio, Kati Lammi, har i sin doktorsavhandling (universitetet i Jyväskylä) undersökt elevers och lärares erfarenheter av portföljmetoden.

Hur upplever eleverna och lärarna det portföljrelaterade arbetssättet i inlärningen och undervisningen i svenska? Hur påverkar metoden studenternas studiemotivation? Vilka är attityderna till svenskan i de finska gymnasierna? Det var några av de frågor Lammi sökte svar på i sin avhandling. I avhandlingen kartlades även elevernas attityder till svenska och inlärning av svenska. Därtill utredde hon hur studerandena förhåller sig till de kommande studentskrivningarna och hur de tror att portföljmetoden kommer att påverka deras framgång i studentskrivningarna i svenska.

Forskningsmaterialet (från 87 elever) insamlades under läsåret 1999–2000 i Seinäjoen lukio. Dessutom besvarade sammanlagt 96 elever i Seinä­joen lukio frågor om studentskrivningarna. Resultatet jämfördes med en kontrollgrupp bestående av 254 elever i fyra olika gymnasier i Finland.

Elevernas attityder till det svenska språket var relativt positiva. Ändå var attityderna gentemot studierna i svenska inte fullt så positiva. Att studera svenska ansåg eleverna visserligen vara viktigt med tanke på framtiden, de fortsatta studierna och arbetslivet, men de var ändå inte speciellt förtjusta i att läsa svenska. Speciellt i kontrollgruppen, de som inte studerat med portföljmetoden, ansågs den obligatoriska undervisningen i svenska sänka motivationen. Däremot beskrev cirka 60 % av de elever som fått undervisning med hjälp av portföljmetoden sin studiemotivation i positiva ordalag. Flickornas attityder var i de båda grupperna positivare än pojkarnas.

Största delen av eleverna upplevde portfölj­metoden i undervisningen i svenska som en motivationshöjande faktor. Att göra portföljarbeten var enligt eleverna effektivt och lärorikt, eftersom de var tvungna att använda den kunskap de hade i sina egna produktioner. En del av eleverna ansåg dock att undervisningen av grammatik och ord hade försummats. Som positivt upplevdes möjligheten att göra olika arbeten om sådana ämnen som intresserar eleverna själva. Portföljmetoden förde även med sig en välkommen omväxling till det vanliga sättet att studera svenska. En del av eleverna tyckte om att göra portföljarbeten, samtidigt som de tyckte att det var mödosamt och tidskrävande.

Även om avhandlingens resultat inte kan generaliseras att gälla undervisningen i svenska i alla skolor kan resultaten ändå anses vara intressanta och vägledande, skriver Kati Lammi.

Disputationen ägde rum i Jyväskylä den 30 november 2002. Opponent var professor emeritus Irma Huttunen (Uleåborgs universitet) och kustos var professor Kari Sajavaara.