En av talarna på konferensen Nordand 13 var professor Anne Golden. Hon talade om andraspråksinlärning med rubriken Andrespråkslæring i et livsløpsperspektiv: Utfordringer og glede. Vad kännetecknar andraspråksinlärning? Hur utvecklar den sig? och Hur värderas andraspråk av vanligt folk respektive experter? var frågor som hon dryftade under sin föreläsning.

Golden lyfte fram några aspekter som underlättar andraspråksinlärning. Många är osäkra när de lär sig ett nytt språk och Golden menar att man borde prata om osäkerheten. På det viset kan nervositeten för att tala minska. Hon påpekade också hur viktigt det är att komma ihåg att alla har olika mål med sin inlärning. Samtidigt skiljer sig behoven att tillägna sig det nya språket från individ till individ. Alla är olika och speciellt åldersfaktorn spelar roll för hur snabbt man lär sig till exempel ett nytt språk. Att lära sig ett nytt språk tar tid, och det är något i synnerhet politiker borde ha större förståelse för. De vill ofta ha snabba resultat även om språkinlärning är en tidskrävande process.

I sin forskning har Golden sett på berättelser till exempel från nyinflyttade, där individerna berättar om sitt språkbruk. Berättelserna kan ge information om hur individen i fråga använder språket och vilken uppfattning hen har om språk och språkinlärning överlag.

Känslor stöder motivationen

Jean-Marc Dewaele (Birkbeck, University of London) har sedan 2002 undersökt de känslor som språkinlärare upplever när de lär sig ett främmande språk. The emotions that drive foreign language learning var rubriken för hans föreläsning.

Dewaele har sin utgångspunkt i positiv psykologi där meningen är att man ska tycka om det man gör, i det här fallet språkinlärning. Känslor stöder motivationen för inlärningen. I klassrummet har både inläraren och läraren en viktig roll att skapa en inlärningsmiljö som främjar språkinlärningen.

Att lära sig ett nytt språk tar tid, och det är något i synnerhet politiker borde ha större förståelse för.

Foreign Language Enjoyment (FLE) och Foreign Language Classroom Anxiety (FLCA) är två aspekter utifrån vilka Dewaele tillsammans med Peter D. MacIntyre analyserat den roll känslor har vid inlärning av främmande språk i klassrum. FLE är den positiva aspekten som gör att inläraren upplever att inlärningsmiljön är trygg och därför kan försöka använda det främmande språket, medan FLCA är den negativa aspekten där inläraren känner ångest och nervositet inför att använda det främmande språket.

Förhållandet mellan dessa två aspekter utgör en inlärningsmiljö där både den språkliga kompetensen och självkänslan kan växa. I början av undervisningen av det främmande språket upplever de flesta inlärare lika mycket FLE som FLCA. I takt med att språkundervisningen fortskrider blir skillnaden större och inläraren upplever högre FLE och lägre FLCA. När inläraren övervinner FLCA höjs självkänslan och FLE ökar, varför även den negativa aspekten är en viktig faktor vid språkinlärningen. Individuella skillnader förekommer och det här påverkar naturligtvis resultaten.

Flerspråkiga personer använder det dominanta språket, oftast förstaspråket, för att uttrycka sina känslor. Språkvalet för att uttrycka känslor beror på var, när och hur inläraren har lärt sig språket. Flerspråkiga som har lärt sig det främmande språket tidigt och i andra miljöer än i ett klassrum tenderar att uttrycka känslor mer än de inlärare som lärt sig språket i senare ålder och i klassrumsmiljö. En inlärare som använder det främmande språket ofta, uttrycker också känslomässiga ämnen oftare.

Dewaele uttryckte sin oro för att undervisningen i främmande språk på många håll saknar den emotionella delen. Eftersom känslor inte behandlas i kurslitteraturen eller i undervisningen kan inläraren inte identifiera andras känslor eller uttrycka sina egna känslor på det främmande språket. Inläraren saknar därmed en viktig komponent i språkets sociopragmatiska kompetens.

Nordand är en återkommande forskningskonferens om Nordens språk som andraspråk och det här var den trettonde konferensen i raden. Temat för årets konferens var Individ- och samhällsperspektiv på Nordens språk som andraspråk. Värd för konferensen var Enheten för nordiska språk och Flerspråkighetsinstitutet vid Vasa universitet, och konferensen lockade kring 170 deltagare.

Deltagarna hade under de två konferensdagarna möjlighet att lyssna på många föredrag och delta i workshoppar och paneldiskussioner som behandlade Nordens språk som andraspråk ur många olika synvinklar. Följande konferens i serien ordnas i Göteborg år 2019.