Samtalsforskning kan hjälpa dem som har autism
1/2015

Bianca Holmberg

Samtalsforskning kan hjälpa dem som har autism

En bekant som hade det som då kallades Aspergers syndrom väckte Mari Wiklunds intresse för att undersöka de prosodiska dragen i autistiska personers tal. Det här blev upptakten till hennes stora forskningsprojekt om de speciella svårigheter som kan uppstå i samtal med en person med autism.

Redan innan Mari Wiklund disputerade år 2009 hade hon en idé om att forska i de speciella drag som utmärker talet hos personer med autism. Hon kom i kontakt med ämnet genom en bekant med det som tidigare kallades Aspergers syndrom (i dag talar man bara om autism av olika grad) och tog reda på vad det egentligen betydde.

– Jag märkte att det fanns speciella drag i prosodin i talet hos personer med autism. Eftersom jag forskade i franskans prosodi för min doktorsavhandling, tyckte jag att det skulle vara intressant att forska vidare i det här, säger Wiklund.

Tal och ögonkontakt

Det ena ledde till det andra och efter att doktorsavhandlingen var klar fick Wiklund finansiering för att undersöka vilka problem som kan uppstå i kommunikationen mellan en person som har autism och en som inte har det. Hon fick kontakt med barnneurologen Arja Voutilainen på Barnets Borg och fick möjlighet att spela in samtal mellan sju 11–13-åriga pojkar med en mild form av autism och deras terapeut.

– Jag ville veta vad det är som ger upphov till situationer då terapeuten hade svårt att förstå vad pojken med autism menade och hur terapeuten försökte lösa problemen. Jag undersökte även vilka prosodiska drag som utmärker de autistiska personernas tal och hur de hanterar ögonkontakt när de samtalar, berättar Wiklund.

Eftersom Wiklunds material bara består av samtal med sju personer med autism och deras sätt att tala naturligtvis varierar från person till person kan hon inte säga alltför mycket om vad som utmärker talet hos autistiska personer i allmänhet, men några drag som kan vara utmärkande är snabbt tal, plötsliga tempoökningar, varierande intonation eller mycket monotont tal samt tal som inte flyter utan innehåller många pauser, avbrott och ord som ”ööö” och ”mmm”.

– Om ett ord kan ha en konkret och en abstrakt betydelse förstår de ofta bara den konkreta. De tenderar att hoppa från ämne till ämne utan förvarning, de har svårt att förstå implicita signaler och de kan också använda pronomen på ett sätt som gör att lyssnaren inte förstår vad de syftar på, säger Mari Wiklund och ger ett exempel ur sitt material:

– En pojke sade ordagrant: ”Mä voisin olla itte ittelleni yks hyvä kysymys.” (Direktöversättning ungefär: ’Jag skulle kunna vara åt mig själv en bra fråga.’) Av sammanhanget förstod terapeuten att han menade att han skulle kunna ställa sig själv en fråga, men den här typens problem med att forma språket kan göra det svårt för andra att förstå vad personen som talar menar.

Svårt med tal som inte flyter

En testgrupp som bestod av 40 personer i olika åldrar som inte har autism fick lyssna på delar av inspelningarna och skriva ner vad de särskilt reagerade på i prosodin. De fick också ta ställning till om de hade haft problem med att förstå samtalet.

– Det som testgruppen reagerade mest på var mycket tyst eller mycket högt tal, långa pauser och tal där intonationen varierade mycket. Det som var svårast att förstå var mycket snabbt tal eller tal som blev så grötigt att det var svårt att höra vad den som talade sade, säger Wiklund.

Det som överraskade Wiklund mest i resultaten var att så många av testpersonerna hade problem med tal som inte flöt, medan de hade mindre problem med att förstå innebörden i samtalen än vad Wiklund hade väntat sig. Eftersom tidigare undersökningar har indikerat att många reagerar på monotont tal, blev Wiklund också överraskad av att hennes testpersoner reagerade mer på tal med stora variationer i prosodin.

Wiklund undersökte även hur ögonkontakten i samtalen fungerade. Det är vanligt att personer med autism överlag undviker ögonkontakt, men tendensen var ännu större i de situationer då det uppstod problem med förståelsen i samtalet.

Eftersom undersökningen inte är helt färdig ännu kan Wiklund inte säga vilka resultat som är viktigast, men hon nämner några enskilda resultat:

– De tre situationer som orsakade mest problem med förståelsen för terapeuten var då pojkarna med autism tolkade ord bokstavligt när de i sammanhanget hade en abstrakt betydelse, då de hoppade från ämne till ämne utan förvarning och då de hade problem att forma språket.

Finska, franska och engelska

Undersökningen av den finsktalande gruppen kommer att vara klar inom det här året. Efter det kommer Wiklund att göra motsvarande undersökning med franskt och engelskspråkigt material för att se om resultaten blir de samma eller om de speciella problemen i talet hos autistiska personer varierar beroende på modersmål.

En orsak till att Mari Wiklund ville börja forska i det här var att hon ville att samhället skulle ha nytta av hennes forskning. Förhoppningsvis kommer hennes forskningsresultat i framtiden att kunna användas då läkare ska diagnosticera personer med autism och i habiliteringen.

– Den här anpassningen kan jag inte göra, utan det är Arja Voutilainen som sköter den biten. Men det kommer i alla fall att ta flera år.

Den respons som Wiklund hittills har fått har varit positiv. De undersökta personernas familjer och terapeuter tycker att de har nytta av resultaten.

– Även om de i och för sig redan känner till problemen hjälper undersökningen dem att analysera dem och se de specifika problemen i sin egen situation, säger Wiklund.

För tillfället arbetar Mari Wiklund på heltid med sin forskning och är mycket inspirerad av sitt arbete. Men hon har redan idéer för kommande projekt.

– Att undersöka det fransk- och engelskspråkiga materialet kommer att ta minst fem år. Jag vet inte om jag fortsätter forska inom autism efter det, men det här ämnet har verkligen fått mig inspirerad, så vem vet! Eventuellt kommer jag att fördjupa mig i hur samtalspartnern förhåller sig till tal som inte flyter.

Mari Wiklund

  • Titel: fil. dr, docent vid Helsingfors universitet, skrev sin avhandling om prosodi i franskan
  • Familj: gift, ett barn på ett år
  • Intressen: aikido och konditionsboxning
  • Läser: en doktorsavhandling om prosodi, andra arbetsrelaterade texter
  • Tittar på: musikprogram som Idols och Voice of Finland, reseprogram
Bianca Holmberg
Skribenten är journalist och studerar nordiska språk vid Helsingfors universitet.