Sardiska, friuliska och ladinska
4/2011

Jon Galán

Sardiska, friuliska och ladinska

Sardiska talas överallt på Sardinien, utom vid staden Alghero, där det talas katalanska. Totalt finns det ungefär en miljon personer som talar sardiska. Det är ett romanskt språk och ligger mycket närmare latinet än andra språk. Dialekten nuo­resiska anses vara det romanska språk som ligger allra närmast latinet. Detta har att göra med romarnas långvariga herravälde över Sardinien. Även italienskan har stort inflytande på språket.

Trots Sardiniens autonomi och den stora sardiska befolkningsgruppen har sardiskan inte några stora privilegier. Det är inte länge sedan sardiska började undervisas i skolorna. Undervisning på sardiska finns inte.

Friuliska, eller furlàn, talas i nordöstra Italien och har litet mindre än en miljon talare. Det hör till de rätoromanska språken och har funnits i skrift redan på 1300-talet i form av poetiska texter. Friuliskan undervisas som ett frivilligt skolämne i trakten.

Ladinska (eller rätoromanska) talas i de cent­rala och östra delarna av Alperna av totalt ungefär 30 000 personer, varav de flesta även talar antingen tyska eller italienska. Ladinskan är, liksom fruliskan, ett rätoromanskt språk och det talas förutom i Italien också i Schweiz, där det kallas västladinska. På senare tid har ansträngningar gjorts för språket, bland annat har ladinerna fått kulturell autonomi och ett standardskriftspråk har skapats.

 

Källor:
Nationalencyklopedin, European Research Centre on Multilingualism and Language Learning.

Jon Galán
Skribenten var prao på Svenska avdelningen i november 2010.

I denna tidskrift: 4/2011