Snacka snyggt
2/2014

Bianca Holmberg

Snacka snyggt

Elaine Eksvärd: Snacka snyggt. Den stora boken om modern retorik. Norstedts 2014. 287 sidor.

Retorikexperten Elaine Eksvärd är kaxig i inledningen till sin bästsäljare Snacka snyggt, som har utkommit i reviderad och utökad version. ”… du ska bli den bästa retoriska versionen av dig själv. Finns det en sådan version kanske du undrar? Det är klart det gör! Och har du inte hittat den än så kommer du garanterat att finna den med den här boken.” Men kaxigheten betalar sig, för åtminstone jag får stor lust att läsa vidare eftersom Eksvärd verkar tvärsäker på sin sak.

Eksvärd går grundligt till väga. Hon börjar med att låta läsaren analysera sin egen personlighetstyp och lära sig känna igen och kommunicera på bästa sätt med andra personlighetstyper. Sedan tar hon itu med läsarens yttre – kläderna, kroppsspråket och rösten får alla varsitt kapitel. Ingen detalj är för liten för att vara värd att tas upp och här finns enligt min åsikt en av bokens största styrkor.

Det var de små detaljerna som gav mig mest, vilket kan bero på att de var konkreta och relativt enkla att ändra på eller undvika. Tack vare dem gjorde hela boken ett konkret och praktiskt intryck på mig. Hädanefter kommer jag att akta mig för att peta mig i håret, plocka med händerna och låta rösten gå upp i slutet av meningen för att inte trovärdigheten ska lida och nästa gång jag vill smälta in i mängden och verka jordnära och trygg kommer jag förmodligen att minnas Eksvärds råd och klä mig i brunt.

Efter de inledande kapitlen kommer Eksvärd in på själva talandet och inte heller här lämnar hon något åt slumpen. Den här boken handlar inte alls bara om hur man håller ett intressant föredrag eller ett övertygande valtal, utan Eksvärd går ner på en vardaglig nivå och diskuterar även hur man konverserar med personer man aldrig har träffat förr, hur man säger besvärliga saker på ett bra sätt och hur man förhandlar sig till högre lön, ja, till och med hur man gör slut på ett snyggt sätt.

Boken vinner på det här genom att den talar till en bredare läsekrets och inte bara till dem som regelbundet är tvungna att tala inför (en större) publik. Hon visar effektivt att retoriskt kunnande är till nytta i de flesta sammanhang, för vem vill inte få andra att gilla en på tre minuter eller lyckas avslöja folks bristfälliga eller lögnaktiga argument och trick (det må vara försäljaren eller pojkvännen)?

Bland det mest givande i boken fanns kapitlet om argumentationsteknik, det vill säga hur man vinner över någon på sin sida, om det så handlar om anhängare eller en äkta hälft. Hon går systematiskt igenom hur man hittar argument, lägger upp sin argumentation och bemöter motargumenten innan motparten har hunnit komma med dem.

Det andra kapitlet där jag tycker att Eksvärd kommer till sin rätt allra mest är kapitlet om att hålla en presentation. Hon är systematisk och tydlig och ger bland annat flera olika modeller för hur man lägger upp sitt anförande beroende på ämne och publik. Här finns både den klassiska partesmodellen, som härstammar från antiken, och enklare varianter som ”De tre v:na”, där hela talet utgår från de tre frågorna vem, vad och varför. En höjdare var stycket om hur man använder presentationsprogram som Powerpoint. När jag läste det insåg jag hur mycket jag har att förbättra och att väldigt många som regelbundet använder presentationsprogram som komplement till sina anföranden skulle ha stor nytta av Eksvärds tips.

Eksvärd är alltså i sitt esse när hon skriver om förarbetet (det yttre, kroppsspråk, utgångspunkten och publiken) samt den muntliga talsituationen, eller de många olika verbala situationer man som människa kan hamna i. Hennes kapitel om musikens påverkan känns däremot inte lika relevant. I musikkapitlet beskriver Eksvärd musikens påverkan i olika situationer, men bortsett från en del allmänt hållna fakta om till exempel hur musik påverkar köpbeteendet eller vilken effekt den kan ha på en människa rent fysiskt har kapitlet inte något större mervärde i en bok om retorik.

Samma upplevelse fick jag av kapitlet om internetretorik, hur man fångar publiken på nätet. Här erkänner Eksvärd själv att hon inte är kungen på området – Twitter är relativt nytt för henne och till bloggavsnittet har hon tagit hjälp av en av Sveriges största bloggare, Isabella Löwengrip, ”Blondinbella”. Inget fel med det, men kapitlet känns en aning malplacerat och visar ganska tydligt att Eksvärd har gått över från det område hon behärskar bäst till ett som hon inte har lika bra koll på. Råden är relativt allmänna: skriv kort och enkelt för folk orkar inte läsa långa texter på nätet, använd mycket bilder på din blogg, uppdatera inte Facebook för ofta men inte heller för sällan. Och så vidare. Enligt mig hade Eksvärd vunnit på att följa sitt eget råd ”Less is more”, skippa musiken och nätet och ägna sin bok helt och hållet åt sitt expertområde, det talade ordet.

Eksvärd riktar sin bok till vanliga människor som vill lära sig snacka snyggt och hon gör sig därför förstådd i stället för att göra sig smart, det vill säga, hon struntar i de akademiska termerna och strävar i stället efter att skriva lättförståeligt. Det lyckas hon med, ibland nästan så det går för långt.

I kapitlet om personlighetstyper beskriver hon sig själv som en solgul person, alltså någon som bland annat är engagerande, informell, pratsam, uttrycksfull och livlig. Hennes solgula personlighet lyser igenom i hela boken, som faktiskt är så informell att jag (som inte har samma personlighetstyp) efter ett tag drabbas av en liten förtroendekris och måste leta upp Eksvärd på nätet för att kontrollera att hon faktiskt är retorikexpert på riktigt. Jargongen blir ibland för pratig och informell för min smak, med du och jag och vi genom hela boken, tilltal av typen kära läsare, utropstecken och kvällstidningsrubriker av typen ”Så får du folk att gilla dig på tre minuter”. För en person som föredrar att information förmedlas sakligt och formellt kan Eksvärds hurtiga uppmaningar bli smått enerverande, men hennes stil är onekligen engagerande och hjälper helt klart boken att leva upp till sin undertitel ”Den stora boken om modern retorik”, för hennes grepp är definitivt både fräscht och modernt.

Blir läsaren då den bästa retoriska versionen av sig själv med hjälp av Elaine Eksvärds bok? Jag är faktiskt böjd att tro att den som lyckas ta till sig den mängd av information som finns på de 287 sidorna och går in för att medvetet träna upp sig på det här området har goda förutsättningar att bli en bättre talare, konversatör eller förhandlare. Eksvärd påpekar själv att det krävs övning, att bara läsa räcker inte, men Snacka snyggt ger läsaren ett bra utgångsläge, dessutom i en fräsch och lättillgänglig förpackning.

Bianca Holmberg
Skribenten är praktikant på Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.