Språk, hövlighet och genus i Helsingfors
4/2004

Saija Tamminen

Språk, hövlighet och genus i Helsingfors

Första helgen i september samlades vetenskapsmän och vetenskapskvinnor från hela världen i Helsingfors. Forsthuset vid Helsingfors universitetet var centrum för språk, hövlighet, genus och pragmatik i fyra dagar från torsdag till söndag. Saija Tamminen, doktorand vid Nordica, Helsingfors universitet, deltog.

Två konferenser på en helg

Konferensen CLPG (Conference on Language, Politeness and Gender: The pragmatic roots, på svenska Internationell konferens om språk, hövlighet och genus: Med förankring i pragmatiken) kombinerade två vetenskapliga konferenser: Femte nordiska konferensen om språk och kön och Andra internationella symposiet om lingvistisk hövlighet. Konferensen om språk och kön ville förena forskare från olika områden med intresse för genusforskning i relation till språk, diskurs, interaktion och kultur. Den fjärde konferensen om språk och kön hölls i Göteborg 2001, och där diskuterades speciellt hur språk och kön konstrueras i sociokulturella kontexter. Det första symposiet om lingvistisk hövlighet hölls i Bangkok 1991 och ett av temana där var relationen mellan hövlighet och genus.

Konferensens första dagar hade en stark koncentration på språk och kön, och föreläsningarna hölls på något av de skandinaviska språken. Den senare delen av konferensen ägnades åt lingvistisk hövlighet, pragmatik och mera teoretiska frågor och då gick föredragen mest på engelska. Lingvistisk pragmatik stod i fokus på konferensen eftersom den beskriver samspelet mellan språk och språkbruk och andra kommunikationssätt förutom ord och meningar. Konferensens underrubrik var ”med förankring i pragmatiken” och syftade på att genus- och hövlighetsforskningen egentligen utgår ifrån pragmatiken.

Konferensens närmare 70 föreläsningar erbjöd ett mångsidigt och rikt diskussionsforum. Åtta plenarföreläsare representerade olika inriktningar inom hövlighets- och genusforskningen och inom pragmatiken.

Det första plenarföredraget behandlade kvinnans ställning i det akademiska livet. Tove Bull från universitetet i Tromsø hade studerat videoinspelningar av universitetsmöten, och hennes resultat visar att kvinnans inträde i ledningen för ett universitet kräver grundliga förändringar i universitetssystemet.

Pragmatikern Robin Tolmach Lakoff från universitetet Berkeley i Kalifornien väckte ett stort intresse; publiken köade på lördag morgon för att lyssna på hennes föredrag om hur ordet ”nice” kan uppfattas olika i olika situationer. Hon hade bl.a. undersökt presidentvalskampanjen i USA och hur den sittande presidenten Georg W. Bush och motkandidaten John Kerry behandlades i medierna. I sitt föredrag gick hon även in på kvinnans vacklande roll i det amerikanska samhället i dag; man accepterar att kvinnor når framgång men en alltför stark position inom ekonomi eller politik tolkas ofta som ett hot.

Andra internationella plenarföredragshållare var Yoshiko Matsumoto från Stanford, Chris Christie från Loughborough i Storbritannien och Susan Herring från universitet i Indiana (Bloomington), som i sitt föredrag diskuterade kön och hövlighet inom datakommunikationen.

Multitalenta kvinnor eller superkvinnor

Konferensen bjöd på många intressanta föredrag om hövlighet och kön. De finska forskarna, socialpsykologen Liisa Husu och Liisa Tainio, språkforskare och kvinnoforskare, höll ett tvärvetenskapligt föredrag om hur framgångsrika kvinnor behandlas i medierna i Finland. Kvinnor som är framgångsrika i forskarvärlden framställs ofta som multitalenta eller som superkvinnor men inte som vanliga forskare. Det känns relevant för medierna att bevisa för allmänheten att kvinnor tar hand om familjen och lagar middag trots att de också arbetar som forskare. Det tycks också vara viktigt för medierna att beskriva den kvinnliga forskarens utseende, klädsel eller t.o.m. hennes före detta mans släkthistoria. Männen hamnar sällan i motsvarande situationer utan där koncentrerar medierna sig på forskningen.

E-post och chatt

E-postforskningen är ett relativt nytt ämne. Japanen Saeko Fukushima har forskat i uppmaningar i e-postmeddelanden på japanska. Japansk samtalskultur uppfattas ofta som mycket artig men också som en kultur där man skall visa respekt. Saeko Fukushima visade i sitt föredrag att hennes informanter, dagens ungdomar, använder direkt hövlighet i sina meddelanden och inte indirekt hövlighet som stereotypin vill visa.

Konferensens föreläsningar var mångskiftande och man kunde bland annat lyssna på skillnaderna mellan hur man talar till sina barn beroende på om de är flickor eller pojkar; hur invandrarflickor och invandrarpojkar uppfattas i det svenska samhället; relationen mellan kön och media eller kvinnor och media.

Lite glamour

Efter de intressanta och givande föredragen på dagarna fortsatte programmet också på kvällarna. På torsdag kväll hölls mottagning på stadshuset med vice stadsdirektör Ilkka-Christian Björklund som värd. Konferensmiddagen på fredag kväll, där professor Fred Karlsson höll festtalet, arrangerades på restaurangen Ostrobotnia. Lördag kväll firades med ett cocktailparty på universitetet. Det finns nog lite glamour också i det vetenskapliga livet!

Konferenshelgen gav en liten glimt av vad som pågår inom olika forskningsgrenar. Samtidigt som forskarna hade möjlighet att diskutera ämnen de är intresserade av kunde de också bekanta sig med Finland som kändes exotiskt för många besökare. Det känns fint att Helsingfors universitet hade möjlighet att ta emot två konferenser och kunde kombinera dem så här smidigt till en stor konferens. I fortsättningen kommer de två konferenserna att hållas var för sig.

Nästa år kommer CLPG att ge ut en konferensrapport där föredrag från konferensen är samlade.

Saija Tamminen