Språk i Norden 1998
3/1998

Mikael Reuter

Språk i Norden 1998

Nordiska språkrådets och de nordiska språknämndernas årsskrift Språk i Norden 1998 innehåller som vanligt dels artiklar som bygger på föredragen vid föregående års nordiska språkmöte, dels andra språkartiklar av nordiskt intresse och som återkommande avsnitt en översikt av språksamarbetet i Norden under det senaste året och en presentation av nyutkommen litteratur av intresse för språkvården i Norden.

Ett av temana på det nordiska språkmötet 1997 i Tórshavn var språk och medier. Fem av artiklarna i Språk i Norden hänför sig till det temat och belyser mediernas språk, språkvården på olika massmedier och massmediernas inställning till språkvården ur olika aspekter.

Ett annat tema var språk och kön. Särskilt intressant mot bakgrund av debatten om hon eller han i svenskan är det att läsa Jeffrei Henriksens artikel ”Maður eller menniskja m.m.” Vi tycker ibland att det blir omständligt att på svenska skriva ”han eller hon” när bägge könen avses, men på färöiska påverkas också också andra pronomen och dessutom adjektiv. ”Om någon annan blir sjuk, skall han eller hon ...” kan vi skriva på svenska utan större svårighet, men på färöiska måste i så fall den ursprungligen maskulina formuleringen ”Um nakar annar verður sjúkur, skal hann ...” ersättas med ”Um nakar annar ella nøkur onnur verður sjúkur ella sjúk, skal hann ella hon ...” I ett språk som färöiskan (eller isländskan) med genomfört grammatiskt genus är det nästan omöjligt att skriva könsneutralt, men diskussionen om könsneutralt skrivande förs i varje fall och har delvis fört till stor språklig osäkerhet.

En tankeväckande artikel av islänningen Eiríkur Rögnvaldsson handlar om informationstekniken och små språksamhällen. Eiríkur visar där hur svårt det är för ett litet språksamhälle som det isländska att klara av alla de krav som informationstekniken ställer på språket, alltifrån dataprogram på det egna språket till sökmöjligheter på nätet och tillräckliga språkkorpusar för språkteknologisk forskning och utveckling.

Tankeväckande är också professor Geirr Wiggens artikel ”Det nordiske språkfellesskapet: språksosiologiske vilkår og fremtidsutsikter”. Den bygger på ett anförande som Wiggen hade på Nordiska ministerrådets Nordmål-konferens i Paris i september 1997, och också den andas pessimistiska tongångar, denna gång i förhållande till hela den nordiska språkgemenskapen: ”Enda så velstående de nordiske land alt er, er jeg redd altfor mange nordiske politikere allerede er klare til å vende det nordiske språkfellesskapet ryggen, for de trur de ser en større gullkalv i andre fellesskap, der det i praksis gjelder å kunne bruke andre språk enn de hjemlige, nære og tradisjonelle. Og da får de ofte et såkalt ’pragmatisk forhold’ til språklig-kulturelle verdier og utfordringer. Akk!” Slutsatsen är i varje fall att pessimism inte är detsamma som hopplöshet. ”Grunngitt pessimisme kan provosere till handling. Det er alltid håp!”

Språk i Norden brukar inte vara någon bästsäljare, och det har hänt att dess existensberättigande har ifrågasatts. Årets nummer visar dock – än en gång – att uttryckligen det nordiska perspektivet tillför språkfrågorna nya och intressanta infallsvinklar. Språk i Norden förtjänar en betydligt större spridning än den hittills har haft.

 

Språk i Norden/Sprog i Norden 1998. Red. Birgitta Lindgren, Jørgen Schack, Eivor Sommardahl, Kristján Árnason, Svein Nestor. Årsskrift for Nordisk språkråd og språknemndene i Norden. 233 s.

 

Mikael Reuter