Språk och fantasi – ordkonstnärens palett och pensel
1/2012

Sara Rönnqvist

Språk och fantasi – ordkonstnärens palett och pensel

Bloggar du, spelar Wordfeud eller löser korsord? Brukar du skriva julklappsrim eller göra om gamla låttexter? Kanske gillar du att komponera dina egna recept, göra upp listor eller fixa födelsedagskort? Är din hobby fanfiction eller är du en lajvare? I vilket fall som helst, sysslar du med ordkonst. Få känner till benämningen, men desto fler håller på med det.

Ordkonst kan kort sagt ses som en kreativ metod där ord och språk kopplas samman med andra konstformer, som t.ex. konst, foto, musik, drama eller digitala medier. Ordkonst är också en verksamhetsform hos aktörer som t.ex. Sydkustens landskapsförbund och Vanda ordkonstskola. Även på andra ställen i Finland bedrivs ordkonstverksamhet, men främst på enskilda aktörers initiativ. Föreningen Suomen sanataideopetuksen seura verkar som nationell paraplyorganisation för ordkonstaktörer. Den arbetar för att skapa förutsättningar för ordkonstverksamhet och främja ordkonst som egen konstform. Trots många aktörer är begreppet ändå lite svårt att reda ut. Jag frågar mig vad allt som inbegrips och vilken nytta ordkonst har.

För att kunna fördjupa mig i ämnet tar jag hjälp av två aktiva ordkonstnärer: Michelle Mattfolk och Aulikki Rundgren. Mattfolk är ansvarig för ordkonstverksamheten vid Sydkustens landskapsförbund sedan några år tillbaka och Aulikki Rundgren är rektor för Vanda ordkonstskola. Jag träffar dem båda en tisdagmorgon på Sydkustens kansli på Simonsgatan. Jag kan se att lokal­en består av främst kontor. Sydkustens ordkonstverksamhet föregår t.ex. i skolor, på bibliotek eller kulturhus runtom i södra Finland. ”En fysisk skola är en dröm”, visionerar Mattfolk.

Suomen sanataideopetuksen seura

  • Grundades 2003 och har ca 140 medlemmar
  • Bevakar ordkonstens intressen
  • Medlem i Taiteiden perusopetusliitto (TPO ry)
  • www.sanataide.fi

Vanda ordkonstskola ordnar bl.a.

  • grundläggande konstundervisning (enligt läroplan) på finska
  • ordverkstäder på finska
  • kreativt skrivande, dikt- och novellkurser för vuxna på finska
  • www.sanataidekoulu.fi

Sydkustens landskapsförbund ordnar bl.a.

  • grundläggande konstundervisning (enligt läroplan) i Borgå på svenska
  • ordverkstäder på svenska
  • fantasiläger på svenska
  • www.ordkonst.fi 

På finskt håll har ordkonstverksamheten lite andra förutsättningar. Vanda ordkonstskola är en fysisk samlingsplats. Den grundades år 1994 av Aulikki Rundgren och har sedan 1995 erbjudit grundläggande konstundervisning i ordkonst. Det var runt samma tid som ordkonstverksamhet­en tog fart även i Svenskfinland men den har inte varit så samlad. I dag erbjuder dock Sydkusten ett tjugotal ordverkstäder i södra Finland och några grupper i grundläggande konstundervisning i Borgå, motsvarande den som finns vid Vanda ordkonstskola. Sydkusten samarbetar också med många andra aktörer, bl.a. Vanda ordkonstskola. Rundgren och Mattfolk, som känner varandra sedan tidigare, tycker att samarbetet över språkgränserna kunde öka ytterligare.

De kommer båda från flerspråkiga miljöer. Mattfolk är född och uppvuxen i Sverige med finska, sverigesvenska och finlandssvenska. Rundgren kommer från Lappland och har levt nära gränsen till Sverige. ”Jag hörde ofta svenska och studerade gärna språket. Jag skrev till och med en pjäs på svenska”, inflikar Rundgren. Båda tror de på ordkonstens kraft att utveckla ens språk och fantasi genom att ha roligt. ”Man lär sig utan att veta om det”, poängterar Rundgren. Ju längre de arbetat med ordkonst, desto mer har de fått ta del av dess positiva effekter. Mattfolk förklarar att utmaningen är att hitta det som den enskilda eleven går i gång på. ”Det kan ta tid, men det är det värt. En elev tyckte inte om att skriva, tills vi kom på att hon älskade att baka och att skriva recept.”

Ha roligt och släpp kontrollen!

Både Rundgren och Mattfolk är båda aktiva före­språkare för ordkonst som egen konstform. De intresserade sig tidigt för språk och ord. Rundgren, som har en bakgrund som redaktör, började ivra för ordkonst då hon märkte att kreativt skrivande och liknande metoder inte fanns för barn. Hon hade också kontakter med teatervärlden och började aktivt arbeta för en sammanföring av konstformerna. Resultatet blev till sist Vanda ordkonstskola, som nu erbjuder ordverkstäder för barn i olika åldrar men också dikt- och skrivarkurser för vuxna.

Även för de vuxna betonas vikten av att ha roligt och att släppa kontrollen. Att ha kul med språket och att hitta det egna sättet att uttrycka sig på. Övningarna som ordkonstverksamheten bygger på hjälper upp kreativiteten. ”Själv älskar jag galna övningar, där man i första hand kanske inte alls skriver. Jag brukar pyssla, baka och sy, men väver samtidigt in språket, t.ex. lappar i bullarna”, berättar Mattfolk.

Mattfolks intresse för ordkonst tog fart i och med utställningen Nattpäron, som var på turné från Sverige i Helsingfors för snart fem år sedan. Nattpäron var byggt upp som ett rymdskepp som man kunde stiga in i och där man möttes av olika sorters ordmagi och språklekar. Mattfolk fascinerades av utställningen och har sedan det i Sydkustens landskapsförbunds regi koordinerat ordverkstäder på svenska för barn i olika åldrar runtom i södra Finland. Och ordkonsten är på uppåtgående. För ett år sedan kom också boken Ordkonst – alla har fantasi. Den samlar olika typer av övningar av olika ordkonstlärare och visar mer explicit vad ordkonst innebär. ”Att ha en fysisk bok är ett steg i rätt riktning för att öka ordkonst­ens status som egen konstform”, säger Mattfolk. En motsvarande bok finns också på finska.

Ordkonst höjer självkänslan

Men arbetet slutar inte med egna hjälpmedel. Både Rundgren och Mattfolk har personligen sett fördelarna med ordkonst. Hur barns självkänsla ökar då de får skapa något eget. ”Ordkonst främjar individen och fokuserar glädjen och fantasin. Man har inte rödpennan i tankarna, utan det är det egna skapandet och de egna orden som ligger i fokus”, förklarar Rundgren. ”Ordkonst höjer självkänslan”, inflikar Mattfolk.

Det här kan ändå vara nog så svårt att förklara för eleverna, speciellt för äldre barn och vuxna. Få elever känner att de har rätt att uttrycka sig fritt. ”Får man göra så här?” är en vanlig fråga i början säger Rundgren, som främst brukar använda sig av skrivövningar. Man kan t.ex. applicera sina egna ord ovanpå en annan text, välja ut en mening från en text och bygga vidare på den eller varför inte se på en bild och försöka skriva utgående från den. ”Det viktiga är att förnuftet inte ska få rum att påverka för mycket och att eleverna förstår att de skriver för sin egen skull”, framhäver Rundgren. ”Den traditionella skolundervisningen är mer prestationsinriktad. I ordkonsten får känslovärlden utvecklas”, fyller Mattfolk i.

Att göra den traditionella klassrumsundervisningen mer kreativ är också något ordkonstverksamheten strävar efter, både vid Sydkustens landskapsförbund och Vanda ordkonstskola. Projektet Ordboet som Sydkusten är med och arrangerar är ett led i den riktningen. Ordboet är en medskapande lär- och upplevelsemiljö, som inspirerar elever att berätta, skriva och skapa. Utställningen ska åka på turné runtom i de finlandsvenska skolorna med början i mars. I utställningen vill man bidra med mer kreativa sätt och metoder att undervisa, främst i modersmål men också i andra ämnen. Projektet bygger på ordkonst och önskar stimulera barns språk och öka deras läslust.

Det lustfyllda språket får inte tillräckligt plats i läroplanen

Jolin Slotte, som är projektplanerare, ser ordkonst­en som ett komplement till den traditionella skolundervisningen. ”Ordkonsten stärker såväl identitetsutvecklingen, som den kreativa förmågan hos eleverna.” Slotte har tidigare arbetat som modersmålslärare på gymnasiet och har själv sett behovet av nytänkande och nyskapande former för arbetet i skolan. ”Det lustfyllda i språket får i nuläget inte tillräckligt stor plats i läroplanen. I Ordboet skapar vi tillsammans med lärarna nya förutsättningar för undervisningen.”

Rundgren är också av den åsikten att ordkonst borde vara en obligatorisk del av skolundervisningen, inte bara i modersmål. Och även om man i Ordboet gör avstamp i modersmålsundervisningen, kunde metoderna även tillämpas i andra ämnen. Eftersom språk inte bara används på modersmålslektionerna, skulle ordkonst verka stödjande i alla ämnen. ”Den kunde förändra synen på skolan. ”

Välkommen på Dijonne Senappes kaoskalas!

Och visst är det en annan form av språkanvändning som ordkonst synliggör, än den man själv kommer ihåg från grundskolan. I Ordboet lyfts fyra former av berättande fram: det skrivna ordet, det muntliga berättandet, det dramatiska berättandet och skuggteater. Slotte beskriver Ordboet som en fantasifull miljö, där man bl.a. får stiga in i Dag Bladhs kunskapsknut, Eman Sagáns harmonihåla,  Dijonne Senappes kaoskalas och Fantasia di Fantzis och Farah Khan Chockas farozon. Ordkonst i all sin prakt!

Ordkonstverksamheten lägger alltså ny mark under sig. Med utgångspunkt i bl.a. metoder för kreativt skrivande har ordkonst i Svenskfinland utvecklats till kontinuerlig verksamhet främst riktat till barn och unga. I och med Ordboet synliggör man dessutom ordkonsten som en eventuell undervisningsmetod. Men utmaningar kvarstår. För Sydkustens del gäller det att växa som verksamhet, att få en fysisk skola. Rundgren önskar att ordkonst inte bara skulle förbli en hobby utan att den skulle lyftas upp på samma nivå som andra konstformer. ”Mer växelverkan och större nätverk mellan andra ordkonstskolor och andra ordkonstaktörer skulle också vara guld värt” säg­er Mattfolk och Rundgren nickar instämmande.

Så om du hör du till skaran av ordkonstnärer, gå in på adressen www.ordkonst.fi eller www.sanataidekoulu.fi för att få veta mer om aktuella kurser och ordverkstäder. Du kan också bli medlem i Suomen sanataideopetuksen seura på www.sanataide.fi. Som medlem får du aktuell information om ordkonst, projekt, evenemang, rabatt på kurser och tidningen Sanaaja. Och kanske nästa gång någon frågar vad du ägnar din tid åt, kanske du svarar ordkonst, i stället för blogga, lajva eller lösa korsord. Det har blivit dags att ge ordkonst samma status som de separata konstformer vi redan ser som självklara.

Sara Rönnqvist
Skribenten var praktikant på Svenska avdelningen sommaren 2011 och nu praktiserar hon på Finlands kulturinstitut i Köpenhamn.

I denna tidskrift: 1/2012