Språkfrågor
2/2014

Monica Äikäs

Språkfrågor

Språkfrågorna är besvarade och sammanställda av Monica Äikäs.


Nejonögon

Fråga: Varifrån kommer ordet nejonöga?

Ordet nejonöga kommer från det fornsvenska neghenögha som i sin tur kommer från lågtyskans negenoge där negen betyder ’nio’. Benämningen beror på att fisken har en rad ögonliknande gälöppningar på huvudet. På nutida tyska heter den Neunauge ’nio ögon’.

 

Inte egen bil

Fråga: Finns det ett svenskt ord för sijaisauto, alltså en bil som en verkstad lånar ut gratis medan den egna bilen är inne för service?

På svenska kallas en sådan bil ofta för lånebil.

 

Ordet eli

Fråga: Hur ska finskans eli bäst översättas till svenska?

Problemet med eli är att det ofta automatiskt översätts med eller, något som kan leda till direkta missförstånd. Eli anger att det är fråga om två synonyma begrepp. Också eller kan i vissa fall ange detta (Bibeln eller Den heliga skrift), men oftast anger eller att det är fråga om två alternativ (åka buss eller tåg). Man kan återge eli på olika sätt på svenska. Ofta går det bra att översätta eli med det vill säga (dvs.) eller alltså. Exempel: fumaroler, dvs. ångande hål i marken; deltan, alltså låglänta mynningsområden. Man kan också sätta ett av de synonyma uttrycken inom parentes: låglänta mynningsområden (deltan) eller omge ett av uttrycken med kommatecken: låglänta mynningsområden, deltan.

 

Förlåt och ursäkta

Fråga: Jag funderar på skillnaden mellan förlåt och ursäkta. Det stör mig när statschefer ber om ursäkt för grova brott mot mänskligheten. Ska man inte be om förlåtelse i sådana fall?

Du har rätt i att det förekommer att statschefer ber om ursäkt för svåra övergrepp. Det är dock bäst att använda ordet förlåtelse när det gäller allvarliga övergrepp och ursäkt när det gäller mindre försyndelser. En statschef ber alltså om förlåtelse när det t.ex. gäller folkmord och en mördare ber offrens anhöriga om förlåtelse.

 

Vart och ett

Fråga: Heter det vart och ett av barnen är snällt eller vart och ett av barnen är snälla?

Adjektivet snäll böjs efter vart och ett och står alltså i singular: vart och ett av barnen är snällt.

 

Tusen sinom tusen

Fråga: Vad betyder sinom i uttrycket tusen sinom tusen?

Ordet sinom i tusen sinom tusen går tillbaka på ett fornsvenskt ord sinnom, ursprungligen dativ plural av ordet sin ’gång (i multiplikation)’. Samma ord sin finns i någonsin. Uttrycket tusen sinom tusen betyder alltså ’tusen gånger tusen’, det vill säga ett mycket stort antal.

 

Invånare i Trakien

Fråga: Invånarna i det forntida Trakien kallas traker, men vilken är singularformen?

Enligt Svenska Akademiens ordbok är singularformen i första hand en traker, trakern. En andrahandsform är en trakier, trakiern.

 

Med fog eller inte

Fråga: Varifrån kommer uttrycket med fog?

Ordet fog i uttrycket med fog (t.ex. förslaget har med fog kritiserats) betyder 'fullgott skäl' och kommer från lågtyskans voch 'det som är till pass, önskvärt'.

 

Datum

Fråga: Om man skriver datum med siffror, ska det då vara punkt efter månaden (24.6.) eller inte (24.6)? Och ska det vara punkt efter dagen om månadens namn skrivs med bokstäver: 24. juni eller 24 juni?

På svenska sätts punkt ut efter en siffra i ett datum bara om siffran direkt följs av en annan siffra (som anger månad eller år). Därför skriver man 24.6 med punkt efter dagen men inte efter månaden, men 24.6.2014 med punkt också efter månaden. Det heter 24–27.6 utan punkt efter den första dagen, eftersom den inte direkt följs av en annan siffra. När månadens namn skrivs med bokstäver sätter man inte heller ut punkt efter dagen på svenska: 24 juni. Det svenska systemet skiljer sig alltså här från det finska, där man alltid sätter ut punkt.

 

Flera adjektiv

Fråga: Ska det vara kommatecken eller inte mellan adjektiv som följer efter varandra, som i exemplet hon bar en rak brun ärmlös klänning?

Kommatecken sätts i princip ut mellan adjektiv som var för sig relaterar till huvudordet. Det är fråga om fraser där det lika gärna skulle kunna stå och mellan adjektiven. Ditt exempel är ett sådant fall, och i princip ska det alltså vara kommatecken. Det är dock också möjligt att utelämna kommatecknen i ditt exempel, eftersom det inte finns risk för missförstånd.

 

Sydvästen på huvudet

Fråga: Varifrån kommer benämningen sydväst för en huvudbonad?

En sydväst är en vattentät (fiskar)hatt med ett långt och brett brätte i nacken. Benämningen kommer från engelskans south-wester med samma betydelse, och hatten användes ursprungligen till skydd mot den regniga sydvästvinden.

 

Officerare

Fråga: Jag har nyligen stött på ordet officerare i en tidning. Ska det inte heta officer?

Officerare är en parallellform till officer. I singular är officer vanligare än officerare, men i plural är officerare allenarådande – formen används nämligen som pluralform för både officer och officerare.

 

Fröfråga

Fråga: Jag stötte på pluralformen fröer av ordet frö i ett recept. Borde det inte stå frön?

Pluralformen frön används när man menar de enskilda kornen, medan formen fröer används i betydelsen ’frösorter’ (han köpte flera nya fröer till trädgården). I recept är det ju inte fråga om frösorter, så där är det naturligt att använda formen frön.

 

Med förlov sagt

Fråga: Varifrån kommer uttrycket med förlov sagt?

Uttrycket med förlov sagt betyder ungefär ’med ursäkt för min rättframhet’. Exempel: Pjäsen var med förlov sagt ganska tråkig. Ordet förlov kommer från lågtyskans vorlof 'tillåtelse'.

 

Uttal

Fråga: Varför uttalas ordet euro ofta /evro/ i Sverige?

Uttalet /evro/ är ett alternativt uttal av euro som förekommer i Sverige. Bokstavskombinationen eu kan nämligen alternativt uttalas /ev/. Det gäller också t.ex. orden neuros och terapeut.

 

Långt om länge

Fråga: Vad betyder uttrycket långt om länge?

Långt om länge betyder ’efter lång tid’. Exempel: Långt om länge fick han svar på sitt brev.

Monica Äikäs