Språkfrågor 3/2017
3/2017

Monica Äikäs

Språkfrågor 3/2017

Hus

Fråga: Ska jag skriva riksdagshuset med liten bokstav eller Riksdagshuset med stor?

Namn skrivs i princip med stor bokstav, också namn på byggnader. Riksdagshuset används oftast som ett namn, och då är det korrekt att skriva det med stor bokstav.

Kuva: Vesa Lindqvist/Riksdagen

Facebook

Fråga: Ska Facebook skrivas med stor eller liten bokstav?

Facebook är ett varumärke, dvs. ett namn, och ska därför skrivas med stor bokstav.

Hen

Fråga: Vilken form av ordet hen ska användas efter preposition? Ska det heta för hen eller för henom?

Efter preposition används objektsform, och den rekommenderade objektsformen är hen. Det blir alltså för hen.

Om svar anhålles

Fråga: Ska förkortningen o.s.a. (om svar anhålles) skrivas med stor bokstav om den inleder en mening?

Ja, liksom andra förkortningar ska också denna skrivas med stor bokstav i början av en mening, t.ex. O.s.a. senast 5 oktober 2017.

Ett och ett halvt

Fråga: Hur ska jag skriva 1 ½-åringar med bokstäver?

När förledet i en sammansättning är en fras som består av fler än två ord, i detta fall ett och ett halvt, sätter man i regel ut bindestreck mellan alla orden. Det blir alltså ett-och-ett-halvt-åringar.

Verkstäder

Fråga: Heter det pop-up-verkstäder eller kanske pop up-verkstäder?

Uttrycket popup som förled skrivs i regel ihop. Vi rekommenderar alltså popup-verkstäder.

Flott

Fråga: Kan adjektivet flott (’fin, stilig’) bara användas om saker eller kan det också gälla människor?

Adjektivet flott används knappast om människor på svenska. Inte ett enda av exemplen i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien handlar om människor. Flott definieras på följande sätt i ordboken: ’som kännetecknas av påkostad elegans en flott kostym, en flott golfklubb, flotta bilar; äv. med tonvikt på kostnaderna en flott middag, hon kan bjuda flott när hon vill’.

Ministerier

Fråga: Ska ministeriernas namn skrivas med stor eller liten bokstav?

I allmänspråket skrivs ministeriernas namn numera med stor bokstav (liksom namnen på andra centrala myndigheter och offentliga organ som verkar i hela landet, t.ex. Folkpensionsanstalten), men i författningstext används fortfarande liten bokstav.

Finns det mjölk?

Fråga: Är meningen Här finns mjölk korrekt, trots att den saknar subjekt?

Ja, det är en korrekt mening. Adverbet här fungerar som ett slags formellt subjekt men bibehåller sin rumsbetydelse.

Kuva: Pixabay

Varannan

Fråga: Ska det heta Varannan vet inte när de ska ta sin medicin eller varannan vet inte när hen ska ta sin medicin?

Enligt den stora grammatikboken Svenska Akademiens grammatik kan varannan räknas som ett distributivt pronomen, och distributiva pronomen är alltid grammatiskt singulara. Det heter ju också varannan bok och varannan är sjuk. Om man måste syfta på varannan med ett pronomen kan det alltså vara bäst att använda hen. Bättre är dock att skriva om satsen så att syftning med pronomen kan undvikas.

Val i kommunen

Fråga: Heter det kommunval eller kommunalval?

Det kan heta på båda sätten. I många sammansättningar kan både förledet kommun- och förledet kommunal- användas, men det kortare kommun- håller på att bli allt vanligare.

Fråga: Heter det kommun(al)valsdebatt med s i fogen eller kommun(al)valdebatt utan s?

Det heter kommun(al)valsdebatt med s i fogen. Det beror på att ordet är sammansatt av orden kommun(al)val och debatt. När förledet i en sammansättning i sig är ett sammansatt ord (kommunalval = kommunal + val) blir det i allmänhet s i fogen.

Datum

Fråga: Heter det den 15.9.2017 eller bara 15.9.2017?

När datum skrivs enbart med siffror sätts inget den ut. Det blir alltså 15.9.2017. När månadens namn skrivs ut kan artikeln den antingen sättas ut eller utelämnas: (den) 15 september 2017.

Minoritet

Fråga: Heter det minoritetskap med ett s eller minoritetsskap med två?

Ord med avledningsändelsen ‑skap får inget extra s i sammansättningsfogen. Det heter alltså minoritetskap liksom t.ex. medlemskap, chefskap och direktörskap.

Tre frågor om ordet som

Fråga: Som tur har blivit ett väldigt vanligt uttryck. Jag skulle hellre använda som tur är/som tur var. Vad säger moderna regler?

Som tur är ett uttryck som används mest i Finland. Det allmänsvenska uttrycket är som tur är/som tur var.

Fråga: På gården fanns som bäst fem hästar. Mitt öra tycker att som bäst betyder ’just nu’ men jag inser vad skribenten menat. Själv skulle jag kanske ha skrivit som mest.

Som bäst kan användas både i betydelsen ’just nu, för tillfället’ och i betydelsen ’som intensivast’, liksom i ditt exempel. Den första betydelsen är vanligast i Finland och den senare i Sverige, men bägge betydelserna förekommer i bägge länderna.

Fråga: Ibland ser man ordet som ersätta ordet och, speciellt när det skall vara lite poetiskt och fint: I glädjens som i sorgens dagar; Ung som gammal firar dig i dag. Borde inte ett såväl inleda dessa uttryck om inte och är bra nog?

Som kan användas i betydelsen ’och’ eller ’liksom’, som i dina exempel. Det är ofta fråga om lite högstämt språk, men ordboken ger också ett vardagligare exempel: Föräldrar (såväl) som barn roade sig kungligt.

Sotigt

Fråga: Heter det distriktssotare med två s eller distriktsotare med ett?

Det bör heta distriktssotare med två s. Sammansättningar med distrikt brukar nämligen få ett s i fogen; det gäller alla sådana sammansättningar i Svenska Akademiens ordlista, t.ex. distriktschef, distriktssköterska, distriktsveterinär.

Släppa

Fråga: Det är vanligt att säga att man släpper en skiva, men kan man också släppa en bok?

Det heter fortfarande oftast ge ut när det gäller en bok.

Läsa på nätet

Fråga: Vilket är det svenska ordet för näköispainos, dvs. en tidningsupplaga på nätet som är identisk med en papperstidning?

På svenska brukar man tala om e-tidning.

Bakterie

Fråga: Heter det mjölksyrabakterie eller mjölksyrebakterie?

Både mjölksyrebakterie och mjölksyrabakterie kan användas enligt ordböckerna. Rikstermbanken nämner dock endast mjölksyrabakterie med a som rekommenderad form.

Dels

Fråga: Är det ok att använda ordet dels ensamt (som i exemplet Samtalen fördes dels tillsammans med grupper av tjänstemän men ledarna pratade också enskilt) eller borde det alltid stå dels – dels?

Efter ett dels förväntar man sig ett annat dels, och därför är det inte att rekommendera att man använder ett ensamt dels. Din exempelmening skulle alltså kunna lyda: Samtalen fördes dels tillsammans med grupper av tjänstemän, dels enskilt mellan ledarna.

Topplista

Fråga: Ska jag skriva tio i topp-lista eller tio-i-topp-lista?

Enligt Svenska Akademiens ordlista heter det tio-i-topp-lista.

Denna, detta

Fråga: Jag stöter ofta på former som denna diskussionen, detta kriget. Ska det inte heta denna diskussion, detta krig?

I exemplen används bestämd form (diskussionen, kriget) efter denna och detta. Den formen var dominerande i språket i äldre tider, men obestämd form (diskussion, krig) har senare blivit normalformen. I södra och västra Sverige är bestämd form fortfarande vanligt. I skrift är det bäst att använda obestämd form, men det finns en del stelnade uttryck med bestämd form, t.ex. på denna jorden, i detta livet.

Att vara bra

Fråga: Är det någon skillnad på uttrycken vara bra i något och vara bra något?

Att ställa upp regler för bra på/bra i är inte lätt. Konstruktionsordboken Svenskt språkbruk säger: bra i ngt, t.ex. läroämne, idrottsgren (hon är bra i matematik men dålig i språk); bra på ngt (hon är bra på siffror, han är bra på mycket); bra på att göra ngt (romarna var bra på att bygga torn). Man är alltså bra i skolämnen, medan bra på är mer allmänt. I praktiken är indelningen dock knappast så strikt. Tillsammans med infinitiv används bara bra på: Han är bra på (att) spela fotboll/tala engelska/räkna/virka spets.

Före detta

Fråga: Kan man säga hans före detta arbetsrum eller används före detta enbart om personer?

Före detta används i regel endast om personer. Det är alltså bättre att säga t.ex. hans tidigare arbetsrum.

Ständig sekreterare

Fråga: Om Svenska Akademiens ständige sekreterare är en kvinna, ska det då heta heta ständiga sekreteraren?

Svenska Akademien har för närvarande en kvinnlig ständig sekreterare, Sara Danius. Hon kallas ständiga sekreteraren enligt ett beslut av Svenska Akademien.

Psykiatriskt

Fråga: Heter det psykiater eller psykiatriker?

Enligt Svenska Akademiens ordlista heter det antingen en psykiater, flera psykiatrer eller en psykiatriker, flera psykiatriker. Den kortare formen psykiater är vanligast och kan rekommenderas, men båda formerna är gångbara.

Sigmund Freud

Kuva: Pixabay

Svarande

Fråga: Kan ordet svarande användas i betydelsen ’person som svarar på en enkät’?

Ordet svarande i betydelsen ’person som svarar på enkät’ finns ännu inte upptaget i ordböcker, men det används i denna betydelse både i Finland och i Sverige. Andra alternativ är intervjupersoner, deltagare, tillfrågade, intervjuade.

Måste eller ska?

Fråga: Väger det tyngst att säga att någon ska göra något eller att någon måste göra något?

Måste är mer entydigt än ska, eftersom det sistnämnda kan ha fler olika betydelser. Ofta är orden inte utbytbara. I satsen vi måste sälja huset kan man t.ex. inte gärna byta ut måste mot ska eftersom utsagan i så fall tolkas som futurum (= vi kommer att sälja huset). I de fall där båda orden kan användas kan man säga att måste väger tyngst på det sättet att tvångsaspekten framgår tydligast. Det ser man i exemplet Man måste/ska infinna sig senast kl. 12. Ordet måste definieras i ordboken som ’är tvingad att’ medan ska definieras som ’är förpliktad att’.

Från

Fråga: Är det någon skillnad mellan från och från och med i tidsangivelser, dvs. har följande satser olika betydelse:

Stödet beviljas tidigast från den 1 juni 2017.

Stödet beviljas tidigast från och med den 1 juni 2017.

I många fall är det onödigt att använda från och med i tidsangivelser, eftersom den angivna dagen är medräknad. Så är det i dina exempel. Det räcker alltså med från.

Namnfrågan: Christina och Kristina

Fråga: När började man skriva namnet Christina med K? Var det i samband med stavningsreformen i början av 1900-talet eller redan tidigare?

Svenskan har aldrig haft någon etablerad stavningsnorm för förnamn så det är svårt att ge ett entydigt svar på frågan. Många människor förr kunde inte läsa sitt namn och de som kunde skriva, varierade skrivningarna. En person som levde under den senare halvan av 1800-talet kunde alltså vara döpt som Kristina, men ändå skriva sig omväxlande med Chr- och Kr- i olika dokument.

Under medeltiden var stavningen oftare med C, säkert under latinskt inflytande. Då utvecklades också svenska former som Kristin, Kirstin, Kierstin och Kerstin.

På 1600- och 1700-talen förekom variation i stavningen i kyrkböcker i Sverige. På 1700-talet blev det lite vanligare med K-stavningar av Kirstin och Kerstin.

På 1800-talet ökade K-skrivningarna efter seklets mitt. Av de folkräkningar som finns digitalt ser vi i de från 1860–1870 att Chr- stavningen är tre gånger vanligare än Kr-. I folkräkningarna 1890–1900 är däremot Kr- stavning cirka fem gånger vanligare än Chr-. Det kan vara ett modefenomen – sannolikt finns en del Kristinor i de senare registren som i de tidigare stavade med Chr-. Man kan tänka sig att någon form av nationalistisk eller språkpuristisk tanke ligger bakom ökningen av K.

Möjligen kan Kr-stavning ha uppfattats som mer folklig (eller mer svensk) vid förra sekelskiftet även om stavningsreformen 1906 inte skulle påverka förnamnen. Säkert har prinsessan Christina inspirerat under 1900-talets senare hälft, men det fanns många Christinor i samhället redan då.

Frågan besvarades av Katharina Leibring, förste forskningsarkivarie vid Namnarkivet i Uppsala

Bild: Drottning Kristina, porträtt av David Beck. Verket tillhör Livrustkammaren

Monica Äikäs

Språkfrågorna är besvarade och sammanställda av Monica Äikäs.