Språkrum och språkbruk
4/2006

Gun Oker-Blom

Språkrum och språkbruk

Antalet tvåspråkiga familjer har sedan 1980-talet stadigt ökat från en femtedel till nästan en tredjedel av alla skolelever, och detta påverkar naturligtvis språket i de finlandssvenska skolorna. Huvudmålet för Utbildningsstyrelsens spetsprojekt Språkrum är att ge finlandssvenska lärare med heterogena barngrupper fungerande undervisnings- och inlärningsstrategier, dvs. utveckla språkpedagogiska arbetssätt för att underlätta och utveckla barns språkutveckling och inlärning. Gun Oker-Blom, som är ledare för projektet, berättar om Språkrum.

Det övergripande syftet med projektet Språkrum är att i dialog med finlandssvenska lärare och elever å ena sidan, samt forskare och utbildningsplanerare å andra sidan, utkristallisera nya språkpedagogiska vägar och arbetssätt som stödjer alla elever i skolan, oberoende av språkbakgrund och skolspråksfärdighet. Projektet består av två delar: Ett skolutvecklingsprojekt och en forskningsdel. Utbildningsstyrelsen ansvarar för projektet, och i dess centrum finns sex elevgrupper från skolmiljöer i olika delar av Svenskfinland. I planeringsgruppen ingår, förutom Utbildningsstyrelsens representanter Gun Oker-Blom, Sonja Hyvönen och Jannika Stenius, flera samarbetspartner: Eivor Sommardahl, Forskningscentralen för de inhemska språken, Sven Strömqvist och Åsa Wengelin, Lunds universitet, Heidi Rontu, som representerar bl.a. Åbo Akademi, samt Ulla-Stina Åman, Lärum, som har efterträtt Tove Fagerholm som lärarrepresentant. Övriga samarbetspartner är Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och Pedagogiska fakulteten vid Åbo akademi samt Svenska kulturfonden. Under projektets inledande fas deltog även Folkhälsan i planerings- och testnings­arbetet.

Hur det började

Utgångspunkten för projektet Språkrum, då det startade, var att försöka nå insikt i och kunskap om fungerande undervisnings- och inlärningsstrategier för allt fler finlandssvenska elevgrupper med varierande språkbakgrund. Grundtanken var att hitta fram till olika slag av språkpedagogiska och språkstimulerande arbetsmetoder som lämpar sig väl för de språkligt heterogena finlandssvenska klassrumsmiljöerna.

Under de senaste drygt 20 åren har årsklassen elever i de svenska skolorna ökat med nästan 30 procent. Antalet elever från enspråkigt svenskspråkiga hem har varit relativt konstant och det ökade antalet elever beror främst på att andelen elever från tvåspråkiga hem sedan 1980-talet har ökat från en femtedel till nästan en tredjedel. Utbildningsstyrelsens rapport Språklig mångfald, utgiven 2001, redogör för denna utveckling och för situationen i de olika regionerna. Även andelen elever från enspråkigt finska hem och från familjer med andra språk i hemmet än svenska och finska har ökat något. I praktiken är finska språket mycket dominerande i omgivningen för många elever, speciellt i södra Finland och i norra Österbotten. I denna situation föddes Språkrum.

När projektplaneringen inleddes under år 2000 var det redan från början meningen att projektet skulle ge lärare, lingvister, pedagoger, talterapeuter och andra möjlighet att mötas både som forskare och samarbetspartner. Projektet skulle erbjuda möjlighet till en kontinuerlig dialog mellan lärare och forskare och tillfälle till att på djupet följa med barns lärande och språkutveckling i ett longitudinellt perspektiv. Projektskolorna valdes så att de skulle representera olika typer av tvåspråkiga miljöer, och olika regioner i Svenskfinland. Fokus ligger alltså på sådana miljöer där den språkliga heterogeniteten i den svenska skolan är stark eller på väg att bli allt brokigare. En viktig utgångspunkt var även att skolan i fråga hade ett speciellt intresse av att delta i detta projekt och att det fanns ett samarbete mellan förskolan och skolan, så att projektet kunde starta redan då barnen gick i förskolan. De sex projektskolor som deltar i Språkrum är Björneborgs svenska samskola, Chydenius skola i Karleby, Hangö centralskola, Klemetskog skola i Tusby, Pyttis svenska skola och Zacharias Topelius skola i Helsingfors. De elever som står i centrum för projektet är alltså sex klasser eller elevgrupper som alla började i förskolan hösten 2001, fortsatte i årskurs 1 hösten 2002 och nu går i årskurs 5 i sina respektive skolor.

Redan innan barnen gick i förskolan inleddes Språkrum med flera seminarier för de blivande lärarna och förskollärarna. De teman som behandlades under det första projektåret – av föreläsare som alla representerade största möjliga sakkunskap både i Sverige och Finland – var bl.a. tal- och språkutveckling som grund för inlärning, språklig eller fonologisk medvetenhet och Bornholms­metoden, språklig stimulans genom matematikundervisning, och Whole Language-metoden sådan den genomförts i det svenska projektet Listiga räven i Rinkeby. Under det första året testades också projektskolornas elever genom ett antal psykolingvistiska test som bland annat mätte språkförståelse, ordförståelse, visuell analogi, auditivt och visuellt sekvensminne och grammatisk helhet. Då valde vi också ut ett antal kontrollbarn i en grupp skolor där språkmiljöerna någorlunda väl motsvarade miljön i våra sex projektskolor. Kontrollgrupperna finns i följande skolor: Kotka svenska samskola, Kvarnbackens skola i Borgå, Mårtensbro skola och Finno skola i Esbo, Villa skola i Karleby och Västersundom skola i Vanda.

Projektet i ett nötskal

Eftersom grundtanken i Språkrum är att projektet skall hitta arbetssätt som på ett så mångsidigt sätt som möjligt stärker elevernas språkutveckling och därmed även tankeutvecklingen och lusten att lära sig, har vår strävan varit att stödja lärarna och att följa barnens utveckling så brett som möjligt. Bilden på sidan 6 ger en översikt över viktiga element i projektet. Tyngdpunkten för verksamheten har legat på fortbildningarna, som har fortsatt i samma anda som under det första året med en lång rad av sakkunniga föreläsare både från Sverige och Finland. Dessutom har projektet anordnat evenemang i skolorna, t.ex. med redaktören Anders Edgren från Utbildningsradion i Sverige och författaren Åsa Lind. Lärarna har dokumenterat barnens språkutveckling och vi har producerat ett mångsidigt material under projektets gång: fyra tryckta publikationer, en film samt ett webbmaterial (www.edu.fi/svenska).

Förutom de seminarier som hållits för projektskolornas lärare 4–5 gånger årligen har projektet anordnat allmänna kurser kring språkpedagogiska teman som varit riktade till alla lärare i hela landet. Planeringsgruppens medlemmar har kontinuerligt besökt skolorna och även deltagit i föräldramöten. Dokumentationen av projektet har skett i form av utvärderingar 1–2 gånger per år, då lärarna besvarat enkäter om elevernas språkutveckling och lärande under det gångna läsåret.  Språkrumsgruppernas lärare har också sedan förskoleåret gjort upp språkprofiler för de enskilda eleverna. Det banbrytande arbetet för det nyligen publicerade observationsschemat för barns språkutveckling, Språkraketen (2006), utfördes också inom ramen för Språkrum. 

Utöver denna dokumentation har barnens språkutveckling analyserats i forskningssyfte. Inom projektet har vi samlat in ett digert longitudinellt material som består av en mängd olika test i bland annat språk- och ordförståelse, läsförståelse m.m. En stor mängd muntliga och skriftliga texter, inklusive textloggningsmaterial, dvs. texter skrivna på dator och analyserade med skrivverktyget ScriptLog som visar individens hela skrivprocess, har också samlats in under olika skeden av elevernas språkutveckling. Dessutom har elevernas sociolingvistiska miljö kartlagts noga i två etapper, bl.a. genom enkäter som föräldrarna själva fyllt i. Den som är intresserad av att bekanta sig med forskningsmaterialet kan vända sig till projektets ledning för en mer detaljerad beskrivning av det insamlade materialet.

Språkpedagogik

Inom projektet Språkrum tror vi att det behövs nya språkpedagogiska arbetssätt i den finlandssvenska skolan. Elever behöver systematisk språkstimulans för att stärka sitt modersmål/skolspråk och för att de skall få en gedigen bas för att kunna uttrycka sig och föra fram sina åsikter, dvs. kunna verka fullvärdigt i samhället. Även de elever som kommer från enspråkigt svenska hem lever nämligen i stor utsträckning i en språkmiljö där den språkliga stimulansen på modersmålet är knapp. Detta är en speciell utmaning för den svenska skolan, och för alla vuxna som omger det växande barnet. Tvåspråkigheten bör ses som en resurs som berikar barnens lärande, men om vi inte vårdar och stödjer barnens språkutveckling kan tvåspråkigheten bli en belastning.

När vi inom Språkrum har hållit seminarier i språkpedagogiska arbetssätt har det inte handlat enbart om modersmålsundervisningen utan uttryckligen om undervisningen i alla ämnen. En grundtanke har varit att dels låta eleverna ”bada i böcker”, dvs. skapa en skol- och klassrumsmiljö där det finns mysiga läshörnor och ett stort antal böcker och annat lässtimulerande material, dels ge lärarna olika tips på arbetssätt som hjälper dem att systematiskt arbeta med språket i alla ämnen. Eleverna skall få systematisk träning i att läsa, skriva, tala, lyssna, leka och laborera med språket på olika sätt i alla ämnen, de skall får använda olika medier vid bearbetning av texter ‑ Språkrumslärarna har t.ex. deltagit i en kortkurs i att skapa animationer ‑ och de skall ges möjlighet till att bearbeta texter genom bild och drama och genom att skapa nya texter som kan publiceras t.ex. i lokala medier.

Forskningsdelen

Under projektets gång har det, som redan nämnts, samlats in ett flertal olika typer av texter och testresultat.  De barn som ingår i projektskolorna och som undersöks noggrant varje år är till antalet ungefär 100. Antalet varierar något från år till år, eftersom några barn har bytt skola och andra har kommit till i Språkrumsklasserna. I våras bildades en forskningsreferensgrupp i syfte att skapa en ledning för forskningsdelen, eftersom en sådan saknats sedan forskningsledaren Vivan Franzéns plötsliga bortgång i mars 2004. Före sin död hade Vivan Franzén gjort en första analys av Språkrumselevernas språk på basis av de test som utförts under förskoleåret 2001 och i årskurserna 1 och 2. Hon kunde då göra en första longitudinell jämförelse mellan språkförståelsetest som utförts på samma barn 2001 och 2003. Barnen är indelade i tre grupper enligt språkbakgrund: barn från enspråkigt svenska hem, barn från tvåspråkiga hem och barn från enspråkigt finska hem. Vivan Franzén granskade också barnens bandade muntliga berättelser från 2002–2003. Förutom dessa inledande analyser har det digra insamlade materialet hittills närmast använts i pro gradu-arbeten. Åsa Wengelin håller också som bäst på att analysera testresultat från flera år i jämförande syfte. Alla de språkforskare och pedagoger som bekantat sig med materialet anser det vara ytterst värdefullt och projektets ledningsgrupp hoppas inom kort få igång ett forskningsprojekt som kunde utnyttja det redan insamlade materialet för analyser och vidare studier kring barns språkutveckling.

Språkrum i Norden

Redan vid starten väckte projektet Språkrum stort intresse i Norden, eftersom det i alla nordiska länder är aktuellt med satsningar på läs- och skrivpedagogik. Både nationella och internationella utvärderingar har visat att elevernas läsvanor och skrivförmåga förändrats och man inser att skriftspråksanvändningen starkt påverkas av samhällssituationen i dag – inte minst av medierna och den moderna datatekniken. Detta innebär nya utmaningar för läs- och skrivpedagogiken.  Nordiska ministerrådet har bland annat redan i ett par år satsat på ett läsfärdighetsprojekt inom vilket man vill dra nytta av varandras erfarenheter inom Norden.

Även inom projektet Språkrum bestämde ledningsgruppen redan i ett tidigt skede att man skulle försöka vidga projektet till de övriga nordiska länderna. Våren 2006 inleddes ett delprojekt kallat Språkrum i Norden, där kärnskolorna i projektet samarbetar med två skolor i södra Sverige och skriver olika slag av texter inom ramen för flera olika skolämnen. Som bäst arbetar klasserna med en uppgift i historia som handlar om hur Finland införlivades med Sverige enligt legenden om bis­kop Henrik och bonden Lalli. Skrivprojektet kommer att synas mycket konkret genom tre nordiska webbtidningar som skolorna producerar tillsammans. Tidningarna görs med hjälp av Utbildningsstyrelsens webbverktyg Tidningsfabriken. Även en del av de elevtexter som produceras inom Språkrum i Norden samlas in för att användas som forskningsmaterial. Detta läsår kan ses som ett pilotår. Utgående från de resultat vi får är tanken att utvidga Språkrum i Norden. Eftersom eleverna i Sverige och Svenskfinland har samma modersmål är det lätt att skapa gemensamma tidningar och utnyttja samma bakgrundsmaterial. Men det kan också bli en intressant utmaning att skapa gemensamma nordiska webbtidningar i årskurserna 6-9, där eleverna skriver på sina olika nordiska modersmål.

SB406_Sprakrum.jpg

Språkrum i tiden

Eftersom de elevgrupper som är i fokus för projektet Språkrum nu går i årskurs 5, har Utbildningsstyrelsen och projektets planeringsgrupp inlett planeringen av ett kvantitativt större och bredare skrivprojekt. Projektet kommer att handla och skriv- och textkompetens i de högre årskurserna inom den grundläggande utbildningen, och vidare på andra stadiet och med eventuellt samarbete kring skrivprojekt på högskolenivå. Arbetet inom Språkrum fortsätter parallellt, åtminstone under läsåret 2007–2008. Tyngdpunkten kommer att ligga på skrivandet i flera olika ämnen, insamling av forskningsmaterial genom textloggning, fortsatt språklig observation av de enskilda eleverna och utarbetandet av två publikationer, en handbok för lärare och en textantologi med ett flertal artiklar om språk och språkutveckling skrivna av forskare som är anknutna till Språkrum.

Språkrum har, genom den djupdykning i elevernas lärprocess som projektet har inneburit, belyst situationen för skolspråket svenska och dess betydelse för lärandet i våra skolor, och även banat väg för nya utmaningar. Det har visat sig att många av de skrivforskningsfrågor som är aktuella i Norden de facto finns med i Språkrums projektidé och i det material som projektet har samlat in. Här avser jag närmast det faktum att flera nordiska forskare i dag efterlyser longitudinella studier av elevers skrivutveckling, något som Språkrumsmaterialet redan nu ger utmärkta möjligheter till. Forskarna har också fört fram tanken att man bör iaktta och undersöka de – numera språkligt heterogena – nordiska klassrummen som en helhet, och inte se de enspråkiga eleverna som en grupp, och de flerspråkiga som en annan. Detta synsätt har varit själva utgångspunkten för Språkrum: att se de språkligt heterogena finlandssvenska klassrummen som en helhet och att stödja alla elevers språkutveckling och lärande, oberoende av språkbakgrund och färdigheter i skolspråket, genom att systematiskt och medvetet införa olika språkpedagogiska arbetssätt i alla ämnen i skolan.

En annan central utgångspunkt för Språkrum har varit att skolan bör ge alla elever möjlighet till ett starkt språk som i sin tur är att förutsättningen för att alla ska kunna få sin röst hörd ute i arbetslivet. Den elev som från början får läsa sig att i tal och skrift uttrycka sig väl och säga sin åsikt, kommer i framtiden att kunna bli en aktiv medborgare. En väsentlig uppgift för skolan – kanske den allra viktigaste – är att ge alla elever en chans till ett levande språk och ett självförtroende i sin språkutveckling. Då kan de också utveckla sitt tänkande, sin fantasi och sin kreativitet, samt hämta in ny kunskap, hela livet igenom.

 

Publikationer producerade inom projektet

Oker-Blom, G., Hyvönen, S. & Sandvik, M. (2003) Med Språket i centrum. Utbildningsstyrelsen

Franzén, V. (2004) Ett rum, två språk. Utbildningsstyrelsen.

Oker-Blom, G., Finström, M. & Stenius, J. (2004) Med glödande penna. Utbildningsstyrelsen

Utbildningsstyrelsen (2006) Språkets magi. En film on projektet Språkrum.

Utbildningsstyrelsen (2006) Språkraketen. Schema för observationer av barns språkutveckling.

Heilä-Ylikallio, R. & Oker-Blom, G. (2006) Språkraketen. Lärarhandledning. Utbildningsstyrelsen.

 

Progradu-arbeten baserade på Språkrumsmaterial

Alanko, Virve (2002) Projektet Språkrum – lärarnas erfarenheter och åsikter. Pro gradu-avhandling i nordiska språk. Helsingfors universitet

Hytönen, Sirpa (2006) Tredjeklassister skriver grodhistorier. En studie i ortografi. Pro gradu-avhandling i nordiska språk. Helsingfors universitet.

Janhunen, Minna (2002) De va: en gång en bu:si buss…En granskning av hur förskolebarn anger species i sina återberättelser. Pro gradu-avhandling i nordiska språk. Helsingfors universitet.

Laukkanen, Minna (2002) Kodväxling hos simultant tvåspråkiga förskolebarn. Pro gradu-avhandling i nordiska språk. Helsingfors universitet.

Gun Oker-Blom
Skribenten är undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen i Finland och ledare för projektet Språkrum.