Stora brister i svenskspråkig mentalvård
1/2013

Stora brister i svenskspråkig mentalvård

Bristerna är stora i mentalvården på svenska, särskilt i huvudstadsregionen, visar en ny undersökning från tankesmedjan Magma. Patienterna upplever ofta att de måste tala finska för att tas på allvar eller för att komma vidare i vårdkedjan. Språkproblemen kan leda till missförstånd och risken för felaktig diagnos ökar när parterna inte förstår varandra.

Mentalvården har genomgått stora förändringar i Finland under de senaste 20 åren. Tyngdpunkten har förskjutits från sluten vård på sjukhus till en öppen vård som krävt omfattande tjänster från kommunernas sida. I praktiken är den öppna vården än i dag till stora delar outvecklad, och därför lämnar många patienter vårdinstitutionerna utan att få den hjälp de behöver i det öppna samhället. Det här gäller oberoende av modersmål.

Särskilda problem uppstår dock för de svenskspråkiga. Magmas utredning, "De talar finska över huvudet på mig” – perspektiv på svenskspråkig mentalvård, visar att brister på svensk service förekommer i alla regioner. Utredningen genomfördes av Eini Pihlajamäki, utvecklingschef vid Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området.

Magmas utredning avslutas med ett antal förbättringsförslag. För att trygga vården föreslås att man grundar ett kunskaps- och resurscentrum för psykiatri och mentalvård på svenska. Centret är tänkt att i samarbete med befintliga regionala vårdorganisationer ta initiativ till olika åtgärder. Vidare föreslås att alla tvåspråkiga kommuner och samkommuner ska göra upp en språkstrategi som inbegriper social- och hälsovården inklusive mentalvården. Utredningen visar att svensk- och finskspråkiga patienter inte är jämställda. Därför är det viktigt att åtminstone en del av förslagen åtgärdas snabbt.