Suomi-ruotsi opiskelusanakirja - en pigg nykomling
2/1995

Ingegerd Nyström

Suomi-ruotsi opiskelusanakirja ‑ en pigg nykomling

I serien Opiskelusanakirja har WSOY nyligen kommit ut med en helt ny finsk-svensk ordbok. Boken omfattar ca 46 000 uppslagsord och uttryck och är enligt författarna avsedd för språkbrukare i alla åldrar och på alla nivåer. Ordförrådet uppges vara allmänt och modernt. Bakom boken står samma redaktionsteam som arbetar med den förhoppningsvis snart färdiga stora finsk-svenska ordboken, dvs. Ilse Cantell, Nina Martola, Birgitta Romppanen och Mats-Peter Sundström.

Hurdana ord finns med?   

I reklamen sägs alltså att ordförrådet är modernt. Stickprov ger också vid handen att det förefaller fylla rimliga krav med tanke på inte alltför specialiserade ordboksanvändare. Med finns t.ex.  johtoporras ’ledning’, johtoryhmä ’ledningsgrupp’, kumparelasku ’puckelpiståkning’, luontaistuote ’naturprodukt’, matkapuhelin ’mobiltelefon’,  sähly ’innebandy’, tiedonkulku ’informationsflöde’, velkajärjestely ’skuldsanering’, velkaloukku ’skuld­fälla’. Också de svenska betydelserna förefaller vid en stickprovskontroll i allmänhet adekvata och aktuella.

 

En luttrad ordboksanvändare som slår upp t.ex. toteutua blir glatt överraskad över att finna de svenska motsvarigheterna ’bli verklighet’, ’förverkligas’, ’realiseras’, ’bli av’, ’implementeras’, ’uppfyllas’, ’gå i uppfyllelse’, ’bli allvar’, ’besannas’. Översättningen av det första exemplet under toteutua är också ett bevis på andan i ordboken. Det visar användaren att de friare varianterna ofta är att föredra i allmänspråket. Sålunda har  hänen kaavailemansa matka toteutui kesäkuussa fått den svenska motsvarigheten’hans tilltänkta resa blev av i juni’. I tidigare ordböcker kunde man inhämta att toteutua bl.a. innebar ’besannas’, ’gå i fullbordan’, vilket belystes av exempel som  aavistukseni toteutui ’mina aningar besannades’ och toiveeni toteutui ’min önskan gick i fullbordan’.

 

Också försök med erkänt besvärliga ord som harrastaa, veneilijä och yhteisö utfaller väl. Harrastaa ger de svenska motsvarigheterna ’vara intresserad av ngt’, ’ha ngt som hobby’, ’syssla med ngt’, ’hålla på med ngt’ och för  harrastaa urheilua  rekommenderas ’sporta’ och för  harrastaa laskettelua ’åka utför’. Alla gamla fallgropar med ’idka ngt’ har alltså undvikits. Veneilijä uppges på svenska vara ’båtförare’, ’båtfolk’, inte som i äldre ordböcker t.ex. ’båtentusiast’, ’båtägare’. Vid yhteisö står ’samhälle’ som första översättningsalternativ; sedan ges också ’sammanslutning’, ’gemenskap’, ’samfund’ samt ytterligare specialbetydelsen ’kollektiv’. Det förefaller rimligt att denna ordningsföljd förhindrar att en osäker språkbrukare alltför lätt väljer ’samfund’ som ju kräver alldeles speciella kontexter och som tidigare ofta stod som första alternativ.

 

 

 

Sverigesvenskt och finlandssvenskt

När det gäller de svenska betydelserna har redaktörerna tagit hänsyn till skillnader i sverige­svenskt och finlandssvenskt språkbruk. Utgångspunkten är givetvis de allmänsvenska betydelserna och då den finlandssvenska varianten inte har officiell status eller odisputabelt kan anses nödvändig i finländska förhållanden anges enbart det allmänsvenska språkbruket. Detta är det enda riktiga eftersom den främsta målgruppen är personer med finska som modersmål.

 

Redaktörerna opererar med ett fyrdelat markeringssystem där de särfinländska betydelserna och fraserna antingen betecknas som officiella (Suom) eller som etablerade finlandismer av annat slag (suomr). Enbart sverigesvenska officiella termer betecknas med (Ruots), medan andra ord som enbart förekommer i Sverige får markeringen (ruotsr). Sålunda kan man finna att peruskorjata i första hand betyder ’renovera [grundligt]’, ’sanera’; (Suom rak) ’grundreparera’. För ministeriö anges (Suom) ’ministerium’; (Ruots) ’departement’ och för kouluhallitus ges (hist Suom) ’skolstyrelse’; (Ruots läh vast)  ’skolöverstyrelse’ medan vi för  opetushallitus får uppgifterna (Suom) ’utbildningsstyrelse’ (tav määr). Den sista kommentaren om species kunde för övrigt gott ha stått också vid ’skolstyrelse’ respektive ’skolöverstyrelse’. Kelirikko uppges förekomma enbart i Finland och markeras (suomr) ’menföre’, detsamma gäller t.ex.  mämmi (suomr) ’memma’. Om ett allmänsvenskt ord har olika alternativa motsvarigheter i Finland respektive Sverige kan det se ut som vid  omakotitalo ’en-familjshus’, (suomr myös) ’egnahemshus’, (ruotsr) ’villa’. Det är första gången en så här klar linjedragning har gjorts i en finsk-svensk ordbok.

 

Sammansättningar som egna uppslagsord

Uppläggningen i boken är klar och redig och boken torde därför vara lätt att hantera även för en mindre van ordboksanvändare. Huvudprincipen är att fraser finns under det centrala uppslagsordet medan de flesta sammansättningar utgör egna uppslagsord. Sålunda behöver en ovan ordboksanvändare inte leta under t.ex. hanhi för att hitta hanhenmaksa, hanhenmaksapasteija, hanhenmarssi, hanhenpaisti, hanhenpoika[nen] och inte heller under kahviför att få tag på kahviaamiainen, kahvikannu, kahvikerma, kahvikestit, kahvikupillinen, kahvikuppi m.fl. eller t.ex. på  kahvio för att hitta  kahvipannu, kahvipensas, kahvipöytä och kahvitauko.

 

Ett klart deklarerat undantag från denna regel  utgör sammansättningar vars förled är så gott som obegränsat utbytbar. Som exempel ger författarna följande efterleder som föregås av bindestreck och fungerar som uppslagsord: -vuotias, ‑jalkainen och -luontoinen. Endast i få andra fall har redaktörerna ansett det motiverat att ge en sammansättning under huvudordet. I dessa fall återfinns den dessutom oftast som uppslagsord. Sålunda finns under uppslagsordet pihvisammansättningen silakkapihvi som dessutom finns som uppslagsord. Under huuto hittar man sammansättningarna tuskanhuuto och ilonhuutoav vilka tuskanhuuto återfinns som uppslagsord, medan ilonhuuto enbart finns under  huuto. Sammansättningarna under enkla uppslagsord är totalt sett försvinnande få och här kan man fråga sig om det inte varit lika bra att slopa dem helt och hållet. Som det nu är kan ingen ordboksanvändare förväntas söka under huvudordet eftersom det nästan aldrig fungerar så.

Ett stort antal fraser           

En av de mest förtjänstfulla sidorna hos  ordboken är det rika frasförrådet. Vid många ord ges kontextuella kommentarer och frasexempel. Fraserna är ofta påfallande naturliga och erbjuder inte sällan en översättningsmodell för andra motsvarande fall.

sb0295hangata.jpg

Under hankala  finns fraserna  hankala käsitellä ’svårhanterlig’ och  heittäytyä hankalaksi  ’börja bråka (krångla)’. Det första exemplet påminner ordboksanvändaren om att en naturlig översättning inte strukturellt behöver motsvara originalet, medan det senare visar att grundbetydelsen hos ett ord ofta förändras i fasta fraser. Frasen finns med även under heittäytyä och visar där ännu tydligare att betydelse 1) ’kasta sig’, ’slänga sig’ inte kan användas i denna fras, lika litet som i flera av de andra angivna fraserna. För verbet har därför följdriktigt givits ytterligare två betydelser, nämligen 2) ’ge efter för ngt’, ’börja’; t.ex. hän heittäytyi epätoivon valtaan  ’han gav efter för förtvivlan’, ’han lät förtvivlan ta överhand’;  hän heittäytyi juomaan ’han började dricka’, ’han tog till flaskan’ och 3) ’låtsas’ t.ex.  hän heittäytyi tietämättömäksi  ’han låtsades vara ovetande’, ’han låtsades att han inte visste något’. En sådan differentiering har inte gjorts i tidigare finsk-svenska ordböcker.

 

Också enkla vardagsfraser verkar förekomma i betryggande utsträckning och i korrekt och ledig form. Om ostos kan vi inhämta att det på svenska bör vara ’inköp’ och att frasen tehdä ostoksia lämpligast översätts med ’handla’ och frasen   käydä ostoksilla med ’gå och handla’ eller talspråkligt ’gå och shoppa’ medan frasen  lähteä ostoksille vanligen motsvaras av ’gå ut och handla (shoppa)’. Här spökar inga finlandismer (”gå på uppköp”) eller andra förkättrade uttryck.

 

Som av ovanstående framgår gör ordboken ett gediget intryck. Ett kritiskt öga kan givetvis alltid hitta fel eller åtminstone ställa sig frågande inför vissa lösningar. Sålunda undrar en akademiker säkert varför laitos får betydelserna ’inrättning’, ’anstalt’, ’anläggning’, ’institution’ (bet.  instituutio), ’institut’ och t.o.m. (tekn) ’verk’, medan ’universitetsinstitution’ saknas. Likaså kan man t.ex. fråga sig hur den skall klara sig som vill översätta nauttia taiteellisesta annista eftersom anti saknas och uttrycket inte heller tas med under nauttia där nog en del andra uttryck tas upp. Finlandssvenskarna får nöja sig med ’hink’ för ämpäri, men å andra sidan ges (suomr) ’semla’ för sämpylä och ordboken skall ju helst inte lära ut umbärliga finlandismer.

Gediget arbete

Helhetsintrycket av Suomi-ruotsi opiskelusanakirja blir alltså att boken bygger på ett gediget ordbokskunnande, att uppläggningen är klar och redig och att de flesta principer verkar vara konsekvent genomförda. Speciellt för finskspråkiga användare kommer de kontextuella kommentarerna och de många fraserna att vara till stor nytta. Förutom för mera allmänna ändamål lämpar sig boken utmärkt i gymnasier och på lägre universitetsnivå. Jämfört med tidigare finsk-svenska ordböcker innebär boken ett stort steg framåt i flera avseenden men kanske framför allt när det gäller idiomatiska fraser.

 

                                              Ingegerd Nyström

 

Suomi-ruotsi opiskelusanakirja. Red. Ilse Cantell, Nina Martola, Birgitta Romppanen och Mats-Peter Sundström. WSOY, Helsingfors 1995. 930 sidor. Pris ca 159 mk.

Ingegerd Nyström