Svensk språkvård i WorldWideWeb
3/1995

Robin Fortelius

Svensk språkvård i WorldWideWeb

Nu har WorldWideWeb i Internet berikats med en ny resurs, nämligen hemsidan för Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Avsikten med hemsidan är att erbjuda språkligt intresserade nätanvändare en tjänst där de kan hitta svar på språkfrågor (och bl.a. vissa termfrågor), söka information om svenska språket, navigera i www-nätet för att hitta genuina svenska texter i varierande ämnen eller för att koppla upp sig till svenska nätverkstjänster. Med andra ord är Svenska avdelningens hemsida dels ett verktyg för språkvård och ett redskap för översättare och språkvetare, dels också en språngbräda för den som är intresserad av att i största allmänhet nätsurfa på svenska.

Hemsidans länkar leder till den s.k. länksidan, som vid det här laget innehåller omkring 90 länkar. Länkarna är ljusmarkerade texter med inkodade nätadresser, som leder användaren vidare från länksidan. (Pekarna för ofta till andra ställen på samma sida eller inom samma dokument.) Svenska avdelningens länkar leder dels till internt material i form av datafiler i Forskningscentralens egen www-värddator (som också fungerar som näthanterare), dels till andra www-hanterare i Internet, vars informationsutbud bildar externa resurser.

Internt material och ordlistor

Det interna materialet börjar med en presentation av enheterna vid avdelningen under rubriken Verksamheten vid Svenska avdelningen. Här finns länkar till språkvården, språknämnden, namnvården med enheten för ortnamn och efternamn, dialektordboken, finsk-svenska ordboken, tidskriften Språkbruk och avdelningens adressuppgifter med en integrerad personalförteckning.

Sedan följer en grupp länkar rubricerade Dokument, register och andra tjänster. Avsnittet inleds med en presentation av språkverktyget Textkontroll. Nästa länk är registret över allmänna språkvårdsfrågor med ca 7000 hänvisningar till sex lättåtkomliga källor. De följande länkarna är elektroniska dokument: Mikael Reuters kommenterade förteckning över vissa finlandismer, Robin Fortelius pro gradu ‑avhandling om elementära datatermer samt Marit Olanders och Fortelius bok om datateknik och nya medier med en finsk-svensk-engelsk ordlista i data- och biblioteksterminologi. Avsnittet avslutas med uppgifter om hur man avlägger språkprov.

De fristående ordlistorna och ordböckerna finns i ett eget avsnitt och täcker tillsvidare ämnena datateknik, EU-terminologi, finans, hälsovård, juridik, sagofigurer och seriehjältar samt återvinning. De flesta av de interna ordlistorna är tvåspråkiga i riktning från finska till svenska, en del inkluderar också definitioner eller engelska motsvarigheter. Ordlistorna har tidigare publicerats i Språkbruk. Av de externa länkarna är den finsk-svenska ordboken i Skolverkets serie Lexin- lexikon speciellt praktisk. I detta avnitt finns också en engelsk-svensk ordbok i samma serie samt två ordlistor som berör svenska invektiv och likljudande ord i svenskan och nederländskan.

Hela forskningscentralen presenteras i gruppen Forskningscentralen för de inhemska språken på finska. Det finns också en adressförteckning över andra språkvårdsorgan i Norden, med en länk till Norsk språkråd.

Antalet interna länkar kommer antagligen att öka redan i höst med några ordlistor och möjligtvis flera dokument eller artiklar inom språkvården. Adresserna till andra språkvårdsorganisationer i Norden kommer att förses med länkar i takt med att organisationerna etablerar sig i www-nätet. Externa ordlistor kommer med när vi upptäcker dem på nätet.

Externt material

Länkarna till det externa materialet leder användaren till olika svenska www-hanterare i Finland och Sverige, såväl inom den akademiska världen som inom förvaltning, näringsliv och kultur.

De externa länkarna är grupperade under följande rubriker: Språkvetenskapliga institutioner i Finland, Universitet och högskolor i Finland (svensk information), Språkvetenskapliga institutioner i Sverige, Externt svenskt textmaterial och Finlandssvenska textkällor. Dessutom ingår en grupp länkar till språkvetenskapliga institutioner utanför Norden under rubriken Språk i allmänhet. Det externa svenska textmaterialet omfattar allt från kommunal och statlig information, tidningar, tidskrifter, radiostationer, intresseföreningar, politiska partier till företagsförteckningar och större företag inom t.ex. medie- och telebranschen. Avsikten med företagslänkarna är inte att marknadsföra produkter, utan att leda användaren till texter som återspeglar ett modernt och levande språkbruk inom respektive bransch.

För att ytterligare underlätta detta har vi också inkluderat sökmaskinen i det svenska akademiska nätet SUNET. Indelningen i svenska och finlandssvenska resurser och textkällor finns inte till för att accentuera skillnaderna, utan för att underlätta jämförelser mellan texter inom samma ämne.

Vi försöker komplettera de externa länkarna så fort det dyker upp resurser som faller inom vår intressesfär i nätet. Vi skall bl.a. försöka kartlägga de institutioner och organisationer utanför Norden som har svenska på programmet.

Det säger sig självt att flera av de externa svenska länkarna finns samlade på annat håll i www-nätet, t.ex. i Kabelknuten vid Helsingfors stadsbibliotek eller i Hurrarnet, för att inte tala om de otaliga www-hanterarna i Sverige. Vi på Svenska avdelningen har dock velat samla så många som möjligt av länkarna för direkt åtkomst på en och samma sida, så att det är så enkelt som möjligt att hitta rätt bland de svenska resurserna på näten. De innebär i praktiken att länksidan är ganska omfattande, men genom att utnyttja pekarna i innehållsförteckningen eller länkarna på hemsidan är det mycket lätt att gå till önskat avsnitt. Varje grupp med länkar avslutas med en pekare som för tillbaka till innehållsförteckningen. Riskerna för att navigera fel är mycket små, så vi inbjuder gärna också den ovana nätsurfaren att fördomsfritt prova på adressen    http://www.domlang.fi/svenska/svehems.html.     Kommentarer och förslag är högst välkomna.

För att koppla upp dig till oss via WordWideWeb behöver du antingen en anslutning till ett lokalt nätverk med fast förbindelse till något av de riksomfattande nätverken, som Funet eller Telnet, eller en uppringd förbindelse med ett snabbt modem. Du behöver också ett klientprogram av typ Netscape eller Mosaic i din dator. De flesta högskolor, statliga och kommunala myndigheter samt större företag har fasta förbindelser till dessa s.k. elektroniska motorvägar. Kontakta lokala Internetleverantörer eller teleoperatörer, som Tele, HTF, EUnet Finland, Internet Access Finland m.fl. då du ordnar med en uppringd förbindelse för hemmabruk. Leverantörerna svarar för de tekniska lösningarna och tillhandahåller programmen som behövs för förbindelsen.

 

 0395www.jpg

Robin Fortelius