Trots att engelskan dominerar inom internationella bolag spelar svenskan fortfarande en viktig roll inom Finlands näringsliv och särskilt i de många företag som lever på handel och samarbete med Sverige. Kunskaper i svenska verkar också positivt på en arbetstagares karriärutveckling inom denna del av näringslivet. Det här framgår av tankesmedjan Magmas senaste rapport ”Affärer eller business” skriven av ekonomie doktor Wilhelm Barner-Rasmussen.

Sverige har länge varit en av Finlands viktigaste handelspartner. Samtidigt som Sveriges betydelse i ekonomin består försämras finländarnas svenskkunskaper. För att kartlägga svenskans betydelse i ekonomin lät tankesmedjan Magma genomföra en utredning som tar fasta på de ekonomiska relationerna mellan Finland och Sverige. Det ekonomiska samarbetet är viktigt för båda länd­erna: Antalet finskägda bolag i Sverige är nästan 800 och antalet svenska bolag i Finland kring 700. Vilka språk som används i det dagliga umgänget samt i kontakterna med kunder och underleverantörer är ingen obetydlig fråga.

Barner-Rasmussen fick i uppdrag av Magma att utreda om svenskan ger mervärde i det ekonomiska samarbetet. Hans utredning baserar sig på en webbenkät som täcker 37 svenska och 27 finska moderbolag, samt på 23 djupintervjuer som ger en god inblick i språkvalsproblematiken.

Barner-Rasmussens analys av materialet pekar på en stark spänning mellan två olika sätt att förhålla sig till en flerspråkig verklighet. Det ena synsättet utgår från engelskans betydelse som ett rationellt, praktiskt och jämlikt lingua franca. Här styr alltså de praktiska motiven.

Det andra synsättet har mer relationsorienterade motiv, och man fokuserar på skapandet av djupa och förtroendefulla relationer till medarbetare och affärspartner i Sverige genom att kommunicera med dem på deras eget språk. Därmed anknyter språket till en gemensam nordisk referensram, särskilt i informella sammanhang – något som kan medföra betydande fördelar för individuella finländare med goda kunskaper i svenska och i förlängningen även för de företag där de arbetar. Här ingår det informella ”korridorsnacket” och samtalen under middagar och kaffepauser.

Båda synsätten är vanliga i intervjumaterialet. Därför anser Barner-Rasmussen att de båda återspeglar viktiga aspekter av den sociala verkligheten i de undersökta företagen, även om de på sätt och vis är sinsemellan motstridiga.

Engelskan dominerar som internt kommunikationsspråk i många större bolag, och många bedömde till och med goda kunskaper i engelska som viktigare än kunskaper i den lokala marknadens språk finska. Därför måste kunskaper i engelska betraktas som en av de absolut viktigaste kompetenserna för en arbetstagare i Finland i dag.

En god svenska, däremot, är en merit och i många av de undersökta företagen också ett villkor för att nå högre chefsposter. Detta beror på att språket ofta används för kommunikation med moder-, syster- och dotterbolag i Sverige – förvånansvärt ofta med tanke på gängse uppfattningar om engelskans dominans i internationell affärsverksamhet. Materialet som samlats in för denna studie stöder inte uppfattningen att engelskan skulle ha ersatt svenskan i det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Sverige.

I dag lär sig bara en liten andel av varje finländsk årskurs tillräckligt mycket svenska för att kunna använda språket i professionella sammanhang. Enligt denna undersökning är det klart att svenskan fortfarande är till fördel i många företag, och potentiella arbetstagare har rätt att få veta detta så att de kan fatta sina egna val därefter. Därför har både utbildningssystemet, politikerna och arbetsgivarna en plikt att vara tillräckligt tydliga gällande det faktum att det inom en viktig sektor av vår ekonomi, på ganska många poster – och särskilt på chefsnivå – alltjämt finns ett reellt och konkret behov av goda kunskaper i svenska. Ungdomarna borde inte invaggas i föreställningen att enbart engelskan räcker i arbetslivet.

Undersökningen finns på tankesmedjan Magmas webbplats www.magma.fi(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun).