Svenskan och EU
3/2000

Svenskan och EU

Språkvårdssamfundet har gett ut den trettionde boken i sin skriftserie Språkvårdssamfundets skrifter. Boken, som har titeln Svenskan som EU-språk, har redigerats av Björn Melander, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. I boken diskuterar bl.a. översättare och språkforskare den inverkan EU har på svenskan. Det är speciellt problematiken kring EU-översättningar som tas upp. I hur hög grad påverkas det svenska språket av den terminologi som förekommer inom EU? Finns det risk för att det uppstår en särskild ”EU-svenska”? Hur går det med de senaste decenniernas strävan efter ett begripligare svenskt myndighetsspråk? De 15 medlemsstaterna har 11 officiella språk tillsammans – vilka villkor gäller för ett så litet språk som svenska?

Boken vänder sig till alla språkintresserade och de olika artiklarna innehåller gott om exempel som belyser EU-svenskan. Begreppen krång­elsvenska, översättningssvenska och undantags­svenska behandlas. EU-svenskans tunga meningsbyggnad och gemenskapsjargongen diskuteras också. Hur är det att göra en översättning med en annan översättning som förlaga? Även arbetet vid det numera konkursdrabbade TNC, Tekniska nomenklaturcentralen, presenteras kort. Författarna gör dessutom läsaren uppmärksam på faktumet att klarspråksarbetet (plain language) är en världsomfattande rörelse.

Ur finlandssvensk synvinkel är artikeln ”Inträde i en flerspråkig rättsordning – ett finländskt perspektiv”, skriven av Sten Palmgren, speciellt intressant. Finland har lång erfarenhet av att hantera ett juridiskt system där två språk lever sida vid sida, och allt sedan 1906 översätts som bekant lagtexter från finska till svenska. De övriga nordiska länderna saknar, naturligt nog, den kompetens som beror på Finlands språkliga erfarenheter. I och med inträdet i EU var både svenskarna och finländarna samma år tvungna att utvidga översättningsarbetet; i Finland inrättade man en tillfällig översättningsenhet vid justitieministeriet med fast anställda översättare och granskare, medan man i Sverige huvudsakligen anställde frilans­översättare.

SL

 

Svenskan som EU-språk. Red. Björn Melander. Språkvårdssamfundets skrifter 30. Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Uppsala 2000. 205 s.