Föreningen för nordisk filologi firade sitt 75-årsjubileum med ett jubileumssymposium den 19 oktober. Symposiet hade som tema ”Text och tal i offentligheten”. Jan Svensson inledde med att tala under rubriken ”Fragmentarisering eller effektiv kommunikation? Om texter i den senmoderna offentligheten.” Han jämförde bland annat svenska riksdagsdebatter från 1940-talet, med sin klara argumentation, med dagens riksdagsdebatter, där färdiga åsikter läggs fram för att bättre göra sig i korta tv-inslag. Han diskuterade också dagens medieutveckling där kommunikationen dels blir globaliserad (t.ex. CNN och Al-Jazeera), dels nationaliserad (t.ex. svenska Melodifestivalen), dels individualiserad (t.ex. bloggar), dels lokaliserad (t.ex. lokalradio, lokaltidningar). Svaret på frågan i rubriken är ”både och”, sade Svensson: ur ett samhälleligt perspektiv blir kommunikationen fragmentariserad, men ur en individuell synvinkel är kommunikationen effektiv.
Antje Hornschiedt från Humboldt-Universität zu Berlin talade om svensk kolonialstil. Hon inledde med att understryka att språklig analys är en viktig del av samhällsanalysen. Kolonialismen är en del av den västeuropeiska världsuppfattningen, och även om vi kanske inte alltid inser det, så är det en viktig del av självuppfattningen också i de nordiska länderna. Dessutom har ju både Sverige och Danmark båda haft kolonier, vilket dock ofta förbises. Ett oreflekterat språkbruk visar på en oreflekterad omvärldsbild och självbild.
Tre doktorander presenterade sin forskning: Tomas Lehecka (Helsingfors universitet/Svenska handelshögskolan) talade om språket i reklamannonser under 1900-talet från Stockmann och NK, Karita Katto (Tammerfors universitet) talade om bilden av de äldre i pressen och Johanna Koivisto (Tammerfors universiet) talade om metonymi i tidningsspråk.
Carita Rosenberg-Wolff från Helsingfors universitet diskuterade under rubriken Radiospråket Norm och verklighet talspråknormen för dagens radiojournalister. Hon utgick från de direktiv och råd som journalisterna får på Yle och hur dagens journalister följer denna norm. Förändringar håller nu på att ske, bl.a. tycks allt fler övergå från pronomenformen di till dom och studier av några radioprogram visar att de flesta växlar mellan de båda varianterna.
Lennart Hellspong från Södertörns högskola höll det avslutande föredraget ”Offentligheten som retorisk förhandlingsarena”. Han framhöll att demokrati som diskursform bygger på förmåga till förhandling. Han utgick från grundläggande begrepp i den klassiska retoriken (t.ex. persuasio, logos, ethos och pathos) och prövade hur de kan tillämpas då vi studerar olika diskursformer i tidningspressen i dag. I ett nötskal kan man konstatera att den klassiska offentligheten, som fysiskt skedde i samma rum, kan beskrivas som mer retorisk än dagens medieburna offentlighet som sker via massmedierna och Internet – i viss mån oberoende av tid och rum – och som är mer dialogisk till sin karaktär.
Flera av föredragen publiceras i tidskriften Folkmålsstudier.
Föreningen för nordisk filologi är grundad år 1932 i Helsingfors. Föreningen har till syfte att i akademiska och vidare kretsar väcka och upprätthålla intresset för ett vetenskapligt studium av de nordiska folkens språk, litteratur och folkminnen. Sina syften förverkligar föreningen genom anordnande av möten, symposier och publicering av tidskriften Folkmålsstudier, som utkom första gången 1933. Föreningen för nordisk filologi har i dag över 100 medlemmar och den är öppen för alla intresserade. Mer information om föreningen fås på adressen www.nord.helsinki.fi/fnf.html.