Ungegn – över 50 år av internationellt ortnamnssamarbete
1/2018

Bianca Holmberg, Ulla Onkamo

Ungegn – över 50 år av internationellt ortnamnssamarbete

Också ortnamnen har sitt eget FN-organ. Ungegn är ett forum där namnexperter från hela världen diskuterar till exempel hur ortnamn ska samlas in, stavas och translittereras.

Ungegn står för United Nations Group of Experts on Geographical Names och är FN:s expertorgan för ortnamn, som etablerades 1957. Ungegn arbetar för att underlätta kommunikationen mellan olika länder genom att uppmana till standardisering av ortnamn.

Att standardisera ortnamn betyder att jobba för att ortnamnen i ett land ska skrivas och användas på samma sätt på kartor och i annan geografisk information i alla länder. Vilken namnform som ska användas beror på landet där orten i fråga finns. Det här är viktigt bland annat i krissituationer.

Ungegn är FN:s expertorgan för ortnamn och har sitt högkvarter i New York.

Kuva: Ulla Onkamo

I många länder är standardiseringen bristfällig eller saknas helt, och då hjälper Ungegn till genom att erbjuda anvisningar och kurser. Det finns till exempel en särskild arbetsgrupp som försöker aktivera de afrikanska länderna i arbetet med standardiseringen.

Stöd och idéer i arbetet

Finland har de senaste åren haft två representanter på mötena och konferenserna inom Ungegn. Den ena kommer från Institutet för de inhemska språken och den andra från Lantmäteriverket. Språkinstitutets representant sedan 2015 är den finska namnvårdaren Ulla Onkamo.

– Ungegn stöder mitt arbete genom att jag ser hur andra länder hanterar olika namnproblem. Vi på Språkinstitutet har också fått idéer för ortnamnspublikationer via Ungegn, säger hon om nyttan med att delta i samarbetet.

Länderna i Ungegn är indelade i olika divisioner och Finland hör till den nordiska divisionen tillsammans med Sverige, Norge, Danmark och Island.

Den senaste Ungegnkonferensen hölls i New York i augusti 2017. Tidigare har de egentliga konferenserna, där olika resolutioner antas, hållits bara vart femte år, och lite mindre möten vartannat år. På den senaste konferensen bestämdes det att konferenserna ska hållas vartannat år. En fördel med det här är att det försnabbar beslutsprocessen.

Ungegn ger ramar för namnvården

– De resolutioner som antas i Ungegn ger ramar för namnvården i Finland, eftersom det är meningen att vi ska följa dem i vårt arbete. Vi försöker i regel anpassa oss enligt dem, men i vissa fall måste vi fundera på vad som fungerar bäst i praktiken, säger Onkamo.

FN rekommenderar bland annat att alla länder ska samla in och arkivera ortnamn. I Finland har ortnamn samlats in i över hundra år. Insamlingen har resulterat i det namnarkiv som finns vid Språkinstitutet och som nyligen gjordes tillgängligt digitalt.

Modellerna för translitterering är olika i olika språk.

Onkamo ger också ett exempel på en resolution som Finland av praktiska skäl har valt att inte följa. Ungegn antog en viss modell för translittereringen* av ryska ortnamn, men Finland fortsätter följa sin egen modell för translitterering från ryska till finska eftersom den är så etablerad. På svenska används de translittereringsregler som har gjorts upp i Sverige. Modellerna för translitterering är olika i olika språk och också translittereringen från ryska till finska och svenska skiljer sig åt på vissa punkter. Det finns också andra fall där Finland för svenskans del följer de riktlinjer som har gjorts upp i Sverige.

Ulla Onkamo är Språkinstitutets representant i Ungegn och deltog i den senaste konferensen i New York.

Kuva: Teemu Leskinen

Liknande problem i hela världen

Onkamo har märkt att problemen i olika länder är ganska likartade. De senaste åren har bland annat felaktiga ortnamn i privata karttjänster orsakat problem. Ett annat aktuellt problem är att en del hävdvunna ortnamn i vissa länder ersätts med kommersiella namn och namngivningsmodeller.

FN:s rekommendation är att man inte ska namnge platser efter personer som fortfarande lever

– Ett problem som förekommer på vissa håll, till exempel i Kina, är så kallade ”överdrivna namn”, vilket betyder att små och okända orter och objekt i städer, till exempel broar, får namn som Konungsbron eller Universumbron, säger Ulla Onkamo.

Ett område där praxis skiljer sig åt mellan olika länder är så kallade memorialnamn. Memorialnamn är ortnamn som används för att hedra en person. FN:s rekommendation är att man inte ska namnge platser efter personer som fortfarande lever, och i Finland följer de största städerna i huvudsak den här rekommendationen. Men i till exempel Tunisien och Egypten förekommer det regelbundet att platser och objekt uppkallas efter styrande politiker, och det skapar problem när regeringen byts ut.

På den senaste konferensen diskuterades också crowdsourcing som metod vid insamling och kontroll av ortnamn. De här frågorna är aktuella även i Finland i och med det nyöppnade digitala Namnarkivet, där också allmänheten kan fylla i uppgifter om ortnamnen. En annan fråga som diskuterades var de problem som förorsakas av administrativa förändringar, också det aktuellt i Finland i och med den pågående landskapsreformen.

* Translitterering innebär att man tecken för tecken skriver om ord och namn med ett annat alfabet.

Artikeln är en bearbetad och utökad version av artikeln Mikä ihmeen UNGEGN? (Kielikello 4/2017).

Bianca Holmberg
Skribenten är språkvårdare och redaktionssekreterare för Språkbruk.
Ulla Onkamo
Skribenten är finsk namnvårdare vid Institutet för de inhemska språken.