Vad kan Svefix göra?
4/2002

Mikael Reuter

Vad kan Svefix göra?

Den finlandismkontroll som Lingsoft Ab har byggt upp i samarbete med Forskningscentralen för de inhemska språken och integrerat med sin stavningskontroll Orthografix och sin grammatikkontroll Grammatifix är en av de stora språk­vårdssatsningar som Svenska kulturfonden har understött under de senaste åren. Kombinationen av de tre språkverktygen har fått namnet Svefix och den lanserades i början av oktober. Här presenteras programmet av Mikael Reuter; i nästa nummer av Språkbruk publicerar vi en recension av en utomstående användare.

I slutet av september i år slutfördes ett långvarigt och omfattande språkvårds- och språkteknologiprojekt då det nya språkgranskningsprogrammet Svefix blev färdigt. Det presenterades första gången på översättarseminariet i Sollentuna.

Det finländska språkteknologiföretaget Ling­soft har redan i flera års tid levererat språkverktyg för olika språk till Microsoft Word. Den stavnings­kontroll och den allmänna grammatikkontroll som utgör stommen i Svefix är i princip desamma som de som ingår i Word för Windows version 2000 och senare, men de har finslipats och förbättrats. Den viktigaste nya komponenten i Svefix är i varje fall finlandismkontrollen, ”Finlandifix”. Den bygger huvudsakligen på Finlandssvensk ordbok och upptäcker och kommenterar cirka tvåtusen finlandismer av olika slag, både enskilda ord, former och konstruktioner.

Syftet med finlandismkontrollen är att göra den som skriver uppmärksam på finlandismer i sin text. Att ett ord eller uttryck är en finlandism behöver i sig inte betyda att det är ett ”fel” eller att det inte bör användas i texten. Vissa typer av finlandismer är berättigade i sitt speciella sammanhang, och i flera fall finns det helt enkelt inte någon sverigesvensk motsvarighet som kunde komma i fråga. Ord av typen statsrådet, arbetarinstitut, abiturient, laudatur ska naturligtvis inte bytas ut, men de kan kräva en förklaring om man vänder sig till läsare i Sverige Å andra sidan finns det ett stort antal finlandismer som inte är motiverade av vare sig stilistiska eller betydelsemässiga skäl och som lätt kan ersättas med ett också i finlandssvenskan fullt gångbart ord eller uttryck. Hit hör bl.a. flera så kallade översättningslån från finskan.

Textförfattaren har ansvaret

Textförfattaren kan naturligtvis aldrig överlämna ansvaret för sin text till något dataprogram. Inget dataprogram kan upptäcka annat än vissa typer av relativt ytliga fel i en text. Än mindre kan något dataprogram hjälpa någon att skriva en bättre text. Men det som ett program som Svefix kan göra är att kontrollera sådant som det har programmerats att kontrollera. Och där har utvecklingen på senare år gått framåt i takt med att datalingvistiken och språkteknologin har utvecklats.

Det är alltså viktigt att påpeka att grammatikkontrollen bara är en partiell kontroll.

Många feltyper är utom räckhåll för automatisk kontroll. Detta gäller framför allt fel som beror på att ord eller andra uttryck används i sammanhang där de betydelsemässigtinte passar in, och fel vilkas beskrivning skulle förutsätta global kont­roll över texten och dess olika delar. Ett program förstår inte vad t.ex. ett ord faktiskt syftar på eller vad en sats handlar om. Skriver man väva i stället för veva ska man inte vänta sig att bli rättad. Och även om Svefix hittar vissa fall av oriktig ordföljd (i bisats) innebär det inte att alla ordföljdsfel upptäcks. Lokala formfel (t.ex. bristande kongruens) är det som automatiska granskningsmetoder är bäst på.

När det gäller fel som i princip är inom räckhåll för en automatisk språkkontroll utgörs problematiken och utmaningen till stor del av behovet att undvika falskalarm. (Ett falskt larm innebär att något som är rätt blir markerat som fel.) Det skulle i princip vara möjligt att göra ett program som upptäckte så gott som alla formfel av en viss typ i en text. Men i ett sådant fall måste feldetektionsreglerna vara så öppna att användaren också skulle drabbas av en uppsjö av falska larm (och med stor sannolikhet skulle sluta använda programmet). För att ett språkkontrollprogram skall vara användbart måste larmen till en övervägande del vara motiverade. Detta förutsätter restriktioner på detektionsreglerna, och en oundviklig konsekvens av restriktionerna är att en del fel undgår upptäckt. 

Ändå händer det förstås att Svefix ger falska larm, dvs. anmärker på sådant som är rätt. Också här måste alltså textförfattaren ta ansvar för sin text och sitt val av uttryck. Det gäller både stavningskontrollen, den allmänna grammatikkontrollen (inklusive kontroll av teckenanvändning osv.) och finlandismkontrollen. Skriver man om ackumulatorer i en rent teknisk text där ordet hör hemma, ska man förstås inte ändra det till batterier eller bilbatterier.

Stavningskontrollen

Stavningskontrollen i Svefix (Orthografix) kontrollerar rättstavningen i texten. Orthografix reagerar på ord som dess lexikonbas och ordbildningsregler inte känner igen. Orthografix reagerar t.ex. om man har skrivit mångga och ger som ersättningsförslag många och mångla. Men programmet kan förstås inte veta vad man har tänkt skriva. Sammanskriver man av misstag de två sista orden i meningen hunden har tassar så reagerar stavningskontrollen inte, eftersom hartassar är ett svenskt ord. – Orthografix studerar ett ord i taget och har ingenting att anmärka på t.ex. i frasen ett skräckregim (två korrekt stavade ord). Det har däremot Grammatifix som kan studera ord i deras grammatiska kontext.

En särskild egenskap som stavningskontrollen i Svefix är ensam om, är att den reagerar på finska ortnamn om de har svenska motsvarigheter. Skriver man om operafestivalen i Savonlinna eller folkmusikfestivalen i Kaustinen får man veta att orterna på svenska heter Nyslott och Kaustby. Listan över sådana ortnamn är förstås inte heltäckande, men omfattar förutom stads- och kommunnamn bl.a. vissa stadsdelsnamn (Katajanokka/Skatudden; Palosaari/Brändö) och annat liknande (Linnanmäki/Borgbacken). Intressant nog godkänns Helsinki utan kommentar, kanske dels för att det anses självklart att man ska känna till namnet Helsingfors, dels för att Helsinki förekommer i så många internationella namn av typen Helsinki International Horse Show.

Grammatik

De vanligaste grammatikfelen i svenska texter är felaktigt använda ordformer i substantivfraser och verbkedjor. Felen beror oftast på slarv eller brådska när man t.ex. gör ändringar i redan skriven text.

Svefix reagerar på fraser som vi tar din nya bilen, nybakad bröd smakar gott, det var många på vardera sidorna, nu har läget i byn blivit outhärdlig, och föreslår i stället din nya bil, nybakat bröd, på vardera sidan och outhärdligt. I det första fallet hade förstås alternativet varit den nya bilen, men det får skribenten komma på själv om det var det hon eller han menade.

Bland andra grammatikfel som Svefix upptäcker kan nämnas felaktig användning eller avsaknad av att (det brukar att ta lång tid, klarar han av göra det?), finit verb efter hjälpverb (nu vill de flyger), pronomenets form efter preposition (jag skriver till han) och konstruktionen ”möjligast” + adjektiv (hon valde den möjligast snabba vägen > snabbaste möjliga). Också vissa ordföljdsfel upptäcks, t.ex. placeringen av adverb i bisats (Vi kommer inte eftersom vi har inte råd) och ledföljd i frågande bisats (Man undrar vad gör alla gamla gubbarna här).

Till grammatikkontrollen hör också kontroll av teckenanvändning (t.ex. parenteser och citattecken, bindestreck i stället för tankstreck, överflödiga mellanslag) och en viss stilkontroll (byråkratiska ord, ålderdomliga ord, vardagliga ord).

En fullständig beskrivning av de grammatikfel som upptäcks finns i manualen. Varje kategori kan avaktiveras för sig. Om man t.ex. på sydsvenskt sätt vill skriva denna boken kan man via AlternativSpråkkontrollInställningar ta bort bocken i rutan Bestämdhetsform vid ”denna”. Blir man irriterad av att bli upplyst om att ord som dylik och sakteligen kan kännas ålderdomliga eller främmande i vanlig text avaktiverar man på motsvarande sätt Ålderdomliga ord.

Finlandismer

Också finlandismkontrollen är i huvudsak en del av grammatikkontrollen (en mindre del ingår i stavningskontrollen).

Finlandismkontrollen hjälper skribenten att anpassa sitt språk enligt stil och mottagare. Om man skriver en språkligt neutral saktext som riktar sig också till läsare i Sverige är det i allmänhet bäst att undvika alla finlandismer utom sådana som t.ex. är officiella samhällstermer eller betecknar särskilda finländska företeelser. För dessa kan man då i stället vid behov ge en kort förklaring.

Svefix upptäcker förekomster av allt som allt drygt 2000 olika finlandismer. Strukturellt sett kan finlandismerna vara av flera olika slag: enskilda ord (den största gruppen), t.ex. acku, barberare, haska, merkonom, socialskyddssignum,böjningsformer av vissa ord, t.ex. besluter, nummern, (flera) studeranden,fasta flerordsenheter, t.ex. av orsak eller annan, i sista somras, sist och slutligen, fraser, t.ex. gyllene handslag, karelsk pirog, tom röstsedel, dubbelt dyrare, på någons försorg, brinna fast, framgå ur, bli på övertid, stänga radion, kölden kniper samt konstruktioner med flera satsled, t.ex. gå åt som smör på heta stenar; ha sin egen ko i diket

Finlandismerna har delats upp i fem kategorier; namnet på kategorin visas som rubrik i dialogfönstret när Svefix har hittat en finlandism. Gränsdragningen mellan de olika kategorierna är självfallet inte så lätt, och i många fall kan valet av kategori uppfattas som en smakfråga. De meddelanden man får från programmet är upplysningar och rekommendationer.

Finlandismkategorierna är följande:

Finlandism: bör ej användas

Hit hör ord, former, uttryck och konstruktioner som bör undvikas i alla slags texter, bl.a. onödiga lån och översättningslån från finskan (t.ex. julandradag, ringbud, göra beslut, av orsak eller annan).

Finlandism: bör undvikas i språkligt neutral text

Hit hör ord och uttryck som bara förekommer provinsiellt i finlandssvenskan eller i delar av finlandssvenskan. De kan användas t.ex. för att ge texten lokalfärg, men det är bra att undvika dem framför allt i sakprosa, i synnerhet om man också vänder sig till läsare i Sverige. Det här är den största kategorin.

Finlandism: i viss betydelse

Hit hör ord och uttryck som också förekommer i sverigesvenskan, men som i finlandssvenskan ofta används i en annan betydelse än i Sverige (ackumulator, petroleum). Det kan vara bra att ersätta dem med allmänt svenska motsvarigheter för att undvika missförstånd.

Finlandism: gångbar i Finland, inte i Sverige

Hit hör ord och uttryck som är fullt användbara och ofta rentav har officiell status i Finland, men som inte förekommer i Sverige. Det kan vara titlar, namn på myndigheter eller institutioner, företeelser som bara förekommer i Finland osv. Dem kan du i allmänhet inte byta ut mot något annat ord eller uttryck, men vid behov kan det vara klokt att ge en förklaring.

Finlandism: vardagligt eller dialektalt uttryck

Hit hör ord och uttryck som kan användas i utpräglat vardaglig stil men som inte hör hemma i andra stilarter (stritta, klottig, prella).

Hur fungerar Svefix?

Programmet kan i princip användas på två sätt. Om man aktiverar Kontrollera stavning medan du skriver och Kontrollera grammatik medan du skriver så reagerar programmet fortlöpande under skrivandets gång och markerar ord och uttryck som det upptäcker (stavningskontrollen med rött, grammatik- och finlandismkontrollen med grönt streck under). Grammatikkontrollen fungerar då så att bara en sak åt gången markeras per mening, och först när den har åtgärdats syns nästa markering. I praktiken betyder det att om man väljer att inte byta ut t.ex. en finlandism som markeras, så missar man alla eventuella övriga finlandismer eller grammatikfel.

Ett säkrare sätt är därför att köra bara stavnings­kontrollen medan man skriver och sedan låta programmet göra en fullständig grammatikkontroll på hela texten. Då får man också upp dialogrutor med mer omfattande förklaringar och möjlighet att söka hjälp om bl.a. vad de olika kategorierna står för.

Vem är programmet tänkt för?

Svefix kan användas av alla som skriver svenska texter, från ovana och osäkra skribenter till fullfjäd­rade skrivarproffs. Hur skickliga vi än är och hur väl vi än behärskar språket händer det att vi gör fel, om inte annat så slarvfel. Allt upptäcks naturligtvis inte av Svefix, men programmet hjälper oss att hitta åtskilliga onödigheter.

För mindre vana och mindre skickliga skribenter har programmet både fördelar och nackdelar. Den främsta fördelen är att en mängd fel och finlandismer inte bara markeras utan också förklaras. Man lär sig alltså under arbetets gång. Nackdelen är dels att man kan få så många felmeddelanden att man kanske tappar humöret, dels att en mängd fel tvärtom blir opåtalade. De grammatikfel och finlandismer som Svefix har programmerats att känna igen är sådana som förekommer relativt regelbundet i finlandssvenska texter, och programmet känner därför inte igen tillfälliga och mer svårförutsedda fel. En osäker skribent ska därför inte lita för mycket på att alla fel blir upptäckta.

Störst nytta av Svefix har dels alla som skriver svenska texter som ska läsas av många (både tryckta texter och t.ex. möteskallelser och protokoll), dels studerande och längre hunna skolelever som skriver uppsatser, övningsarbeten och avhandlingar.

Mikael Reuter