Vård och sånt
3/2012

Margareta Gustafsson

Vård och sånt

I maj 2011 fick vi en ny hälso- och sjukvårdslag (1326/2010; fi. terveydenhuoltolaki) som egentligen inte var särskilt ny utan paragrafer ur diverse andra lagar hade plockats ihop till en enda lag. Här kommenterar jag några ord och begrepp i lagen som innehåller ordet vård.

Hälso- och sjukvård

Finskans terveydenhuolto heter fortfarande hälso- och sjukvård, inte bara hälsovård. I sin termbank definierar svenska Socialstyrelsen hälso och sjukvård på följande sätt: ”hälso- och sjukvårdåtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador”. Socialstyrelsens termbank innehåller inte termen hälsovård, men finskan har också ordet terveydenhoito. Även i finskans työterveyshuolto ingår huolto, men på svenska heter det fortfarande företagshälsovård även om en del tvåspråkiga kommuner av okunskap eller helt medvetet gått in för ”arbetshälsovård”.

Primärvård

Finskans perusterveydenhuolto översätts förvånansvärt ofta med ”bashälsovård”, men är alltså primärvård på svenska. Inte heller ”primärhälsovård” är exakt rätt begrepp. I vissa fall förekommer basal hälsovård, men basal hälsovård avser oftast en mer primitiv form av vård än den vi har i vårt land.

Specialiserad sjukvård och högspecialiserad sjukvård

Motpolen till primärvård är specialiserad sjukvård (fi. erikoissairaanhoito). Ibland kortas det ner till specialistvård, men ”specialsjukvård” är fortfarande en avrådd term. Dessutom har vi högspecialiserad sjukvård (fi. erityistason erikoissairaanhoito). I hälso- och sjukvårdslagen definieras denna typ av sjukvård så här: ”sjukvård som på grund av sjukdomarnas sällsynthet, den specialiserade sjukvårdens krävande natur eller de särskilda krav som den specialiserade sjukvården ställer har fastställts som sådan sjukvård genom förordning av statsrådet”.

Sluten vård

I hälso- och sjukvårdslagen översätts laitoshoito med sluten vård. Egentligen är ordparet sluten vårdöppen vård en självklarhet, men ”anstaltsvård” är ett mycket djupt rotat begrepp i förvaltningstexter. För att återigen citera svenska Socialstyrelsens termbank är sluten vård ”hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård”. Bland annat i Svenskt lagspråk i Finland är ”anstaltsvård” en avrådd term.

I vår lagstiftning förekommer också  institutionsvård för laitoshoito. Det är i första hand lagar som inte är regelrätta hälso- och sjukvårds lagar, utan snare inordnas under rubriken ”Socialvård och sociala tjänster” i lagboken. Ett exempel är lagen om handikappförmåner (570/2007) som visserligen definierar institutionsvård på följande sätt: ”Med institutionsvård avses verksamhet som innefattar uppehälle, vård och omvårdnad på ett sjukhus, en vårdinrättning eller någon annan motsvarande verksamhetsenhet”.

Institutionsvård ingår inte i Socialstyrelsens termbank, men ordet används alltså i första hand inom det sociala området, relativt ofta vid vård av barn och unga, personer med funktionsnedsättning, missbrukare och äldre.

Förenklat sagt betyder sluten vård att man läggs in på sjukhus för kortare eller längre tid.  Institutionsvård är vård, omsorg och omvårdnad på vissa typer av boenden och vårdhem. Detta sagt som tumregel. I strängt juridiska fall måste man självfallet följa det som står i respektive lagar.

Hälsovårdscentral

I hälso- och sjukvårdslagen och lagstiftningen i övrigt heter finskans terveyskeskus fortfarande hälsovårdscentral. Ute i kommunerna talas det mest om hälsocentral, och en del större städer gör skillnad mellan hälsovårdscentraler/hälsocentraler och hälsostationer (fi. terveysasema). – Kanske nästa vårdreform avskaffar begreppet och inför nya enheter med nya namn. Tills dess får vi antagligen leva med båda formerna, hälsovårdscentral och hälsocentral. Sverige har vårdcentraler, vilket kan tala för en kortform också hos oss.

Enligt ordlistan FPA-termer som getts ut av Terminologicentralen TSK (TSK 44) och vissa lagar är finskans työterveysasema företagshälsovårdscentral eller företagshälsovårdsstation. På riksdagen har vi kortat ner stationen till företagshälsan. Detta delvis av praktiska skäl eftersom det svenska ordet innehåller så många fler bokstäver och tvåspråkiga skyltar helt enkelt ser bättre ut med två ungefär lika långa ord.

Vårdavdelning

Finskans vuodeosasto heter vårdavdelning i hälso- och sjukvårdslagen trots att bäddavdelning lever kvar i många äldre lagtexter. Redan för flera decennier sedan rekommenderade gruppen Hälso-Term vårdavdelning, men bäddavdelning har dominerat i förvaltningstexter. Förhoppningsvis ska vårdavdelning vinna större insteg tack vare hälso- och sjukvårdslagen.

Vårdenhet

I den finska versionen av lagen förekommer hoitopaikka några gånger. På svenska heter det vårdenhet. Det finska ordet är en så kallad falsk vän och kan inte översättas med vårdplats på svenska. Vårdplats är nämligen ”ligg- eller sittplats på vårdenhet som kan användas för vård och behandling” (Socialstyrelsen).

Vårdgivare

Att döma av rättsdatabasen Finlex förekommer ordet vårdgivare exakt en gång i vår lagstiftning, i 54 § i hälso- och sjukvårdslagen. På finska står det palveluntuottaja som vanligen översatts med serviceproducent, och i en del nyare lagar med tjänsteleverantörVårdgivare är enligt Socialstyrelsen: ”statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare)”. – Ordet får gärna ges större spridning.

Vård

Jag ska inte ge mig in på att definiera begreppet vård. Vårt dilemma på svenska i  Finland är att finskan oftast kommer undan med ett enda ord, hoito, medan vi på svenska måste bolla med vård, behandling, vård och behandling, terapi och ibland rentav skötsel.

Här nämner jag ett exempel ur 24 § i hälso- och sjukvårdslagen där det står vård och behandling på svenska och bara hoito på finska:

”Kommunerna ska ordna sjukvårdstjänster för dem som bor i kommunen. Till sjukvårdstjänsterna hör
1) att undersöka sjukdomar, ställa medicinska och odontologiska diagnoser, ge vård och behandling, tillhandahålla nödvändiga förbrukningsartiklar enligt vårdplanen för behandling av långvarig sjukdom och ge den medicinska rehabilitering som behövs”.

Att finskans hoito inte alltid är så lätt att greppa på svenska visar också följande kommentar i FPA-termer:

”Ruotsin termejä ”vård” ja ”behandling” käytetään hieman erilaisissa konteksteissa.  Vård-termiä käytetään, kun kyseessä on ihmisen hoito; behandling-termiä käytetään, kun kyseessä on sairauden tai vamman hoito”. (På svenska: I svensk text används ”vård” i samband med patienter, medan ”behandling” avser åtgärder som vidtas i samband med vården.) – Tyvärr tror jag inte att denna tumregel alltid går att tillämpa.

Hälso- och sjukvårdstjänster

Jag inledde kommentarerna till vårdrelaterade ord i hälso- och sjukvårdslagen med begreppet hälso- och sjukvård och jag avslutar dem med begreppet hälso- och sjukvårdstjänster. Man kan undra vad det är för skillnad mellan hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvårdstjänster i exempelvis 54 § som föreskriver att en person får välja ”vid vilken hälsostation vid sin hemkommuns hälsovårdscentral han eller hon vill få de hälso- och sjukvårdstjänster som avses i 2 och 3 kapitlet”. Enligt 2 § är ett av lagens syften att ”öka klientorienteringen i hälso- och sjukvårdstjänsterna”. Är ‑tjänsterna en så kallad  skrytfena (= ord som låter fint, men innehållsligt är tomt), eller signalerar de en närmare indelning av de åtgärder som ingår i hälso- och sjukvården?

Svenska Socialstyrelsens termbank >>

FPA-termer (TSK 44) >>

Margareta Gustafsson

Skribenten är translator på riksdagen.

I denna tidskrift: 3/2012