Ett gott råd som jag fick för väldigt länge sedan, när jag var ung journalist var att ”skriv ett språk som du vet att dina läsare förstår”. Ett råd jag försökt följa, även om det ibland kan bli obegripligt för läsare som bor utanför tidningens spridningsområde.
   
För ett antal år sedan utnyttjade tidningen Cat­harina Grünbaum som språkvårdare. Hon ställde mig den helt berättigade frågan vad jag egentligen menade då jag i en ledare om ekonomin i Karleby skrev att ”ekorrskinnen tållas i pajazzon”.
  
Ett annat begrepp som läsarna i Jakobstadsnejden förstår, är, just det, begreppet ”nejden”. Vi har haft bland annat Jakobstadsnejdens andelsbank, Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet och Nykarlebynejdens försäkringsförening. Därför skrev Jakobstads Tidning konsekvent ända från chefredaktör Ole Jakobssons tid ”nejden”.
  
När jag blev chefredaktör någon gång under slutet av förra seklet försökte jag hålla kvar det vackra och poetiska begreppet ”nejden” i betydelsen ”regionen”. Det är först nu jag har gett upp och skriver snällt ”Jakobstadsregionen” och ”Karlebyregionen”.
  
Men håll med mig! Nog låter det betydligt mer byråkratiskt och tråkigt.
  
När jag en gång fått upp farten vill jag föra fram ett ord som alla i norra svenska Österbotten förstår (åtminstone nästan). Varför kan vi inte införa ordet ”jöutas” i svenskan?
  
”Det jöutas” och ”det jöutas att förklara vad jöutas betyder” skulle berika svenskan på båda sidor om Bottniska viken.
  
Det fina med jöutas är dessutom att alla tycks ha en egen tolkning och förklaring på vad det egentligen betyder. Ett väldigt användbart ord!
  
Det finns också ord i finskan som passar så bra in i svenskan att de borde bli lånord. ”Talko” är väl det finska ord som man tänker först på. Det finns inte något lika bra ord i svenskan för att ”arbeta utan betalning för att hjälpa någon annan eller för något gemensamt, till exempel en ungdomslokal”. Ett annat finskt ord som vi journalister gärna använder är ”juttu” som på svenska är ”en lång eller kort eller medellång nyhet, notis, artikel, eller ett reportage med eller utan bild som publiceras i tidningen”.
  
Till sist ett relativt nytt ord som vi använder i Finland, ”hårdskiva”. Det är fråga om en bunt inkapslade skivor i ett metallhölje som sparar informationen i en dator. I Sverige säger man ”hårddisk”. En dålig översättning av engelskans ”hard disk”.
  
Hårdskiva är både mera svenskt och tekniskt bättre. Det är fråga om skivor, åtminstone tills vi börjar använda SSD-minnen, det vill säga lagringsmedium utan rörliga delar. När de blir vanligare får vi hitta på ett nytt ord i svenskan. I dag använder vi ”Solid state hårddiskar”, vilket inte låter särdeles svenskt.