Visioner, värderingar och önskade positioner
1/2005

Rune Skogberg

Visioner, värderingar och önskade positioner

Det är lätt att gå vilse i snårskogen när företag och myndigheter presenterar sina värderingar och visioner, strategiska avsikter och målbilder. Rune Skogberg reder ut ord och uttryck inom strategisk styrning.

Under de senaste åren har det skett stora förändringar i arbetssätt inom företag, organisationer och myndigheter och många nya företeelser – med tillhörande terminologi –  har sett dagens ljus. För inte så länge sedan talades det bara om resultatstyrning, nu är det strategisk styrning (fi. strateginen johtaminen, eng. strategic management) som gäller. Strategisk styrning utgår från en strategi som i sin tur bygger på en verksamhetsidé (fi. toiminta-ajatus, eng. operational concept) och en vision som ska omfattas av organisationens alla anställda och syftar till att styra verksamheten mot långsiktig framgång. Alla de här orden är säkert bekanta för de flesta läsare.

Strategisk styrning bygger också på formulerade gemensamma värderingar, vilka ses som ett sätt att få de anställda att arbeta åt samma håll och skapa positiva förändringar i det nu rådande; man talar om att förankra (fi. jalkauttaa, eng. cascade) visioner och värderingar hos personalen. De anställda kan ställa sig eller stå bakom en vision eller ansluta sig till den eller ha engagemang för den (fi. sitoutunut, eng. committed). Förändringarna skapar ofta osäkerhet hos arbetstagarna och föder förändringsmotstånd (fi. muutosvastarinta, eng. change resistance) och förändringströtthet (fi. muutosväsymys, eng. change fatigue).

Men trots den uppenbara risken för motstånd och trötthet håller många organisationer i dag på med att formulera strategiska mål, visioner och värderingar för sin verksamhet. Och det arbetet aktualiserar också språkliga problem. Heter det faktiskt värdering och inte värde? Hur ska värderingarna formuleras: som enskilda ord eller som meningar? Hur ska visionen uttryckas? Vad är ”tavoitetila” på svenska? Är ”painopistealue” alltid ”tyngdpunktsområde”?

Det finns inga helt entydiga svar på frågorna. Det är bara att ta reda på hur andra har löst motsvarande problem eller att rådfråga befintlig språkexpertis, som tyvärr vet ganska litet om betydelsen av och innehållet i själva värderings- och visionsarbetet men som kan ha synpunkter på betydelsen av och innehållet i de ord som förändringskonsulter och entusiastiska chefer gärna strör omkring sig.

Värden eller värderingar?

Värderingstänkandet kommer från den anglosaxiska världen där man i det här fallet använder ordet ”value” som – liksom det finska ordet ”arvo” – kan översättas med både värde och värdering på svenska. Det är klart att värde och värdering är besläktade begrepp, men de betyder ändå lite olika saker.

Om vi ser till grundbetydelserna uttrycker ordet värde en viss eller rentav hög grad av begärlighet medan värdering innebär ett personligt ställningstagande till hur stort eller litet värde något har. I den västerländska kulturen är bl.a. frihet, gemenskap, hederlighet, hälsa, jämlikhet, rättvisa och trygghet grundläggande värden. En värdering uppkommer när ett värde uttrycks i omdömen eller handlingar. Att ha en värdering innebär att värdera något som bra eller dåligt. Det är just till denna innebörd som en kommuns eller ett företags värderingar kan hänföras: mer än om att definiera grundläggande värden för tillvaron, vetandet och moralen handlar det om att betrakta och bedöma vissa typer av frågor som är viktiga för organisationen i fråga. Det är därför värdering kan anses vara ett lämpligare ord än värde i det här sammanhanget.

När organisationer formulerar sina värderingar brukar det blir fyra eller fem ord eller ordpar i substantivisk form. Ett företags värderingar kan vara till exempel kundorientering, kompetens, initiativförmåga och samarbete och en kommuns rättvisa, öppenhet, kreativitet och resultat. Det är en ganska begränsad uppsättning ord strategerna laborerar med, så värderingarna ser rätt så lika ut oberoende av organisation. Typiskt är att konkret och abstrakt blandas. Ingenting hindrar förstås att värderingarna formuleras i fraser med verb eller som hela meningar. Inte sällan blir de tydligare så – och går lättare att förankra hos medarbetarna.

”Ja, i Ystad”

Visionen (fi. visio, eng. vision) kan definieras som en bild av ett önskvärt framtida tillstånd. En organisations vision formuleras ofta som en kort slogan som används bland annat i annonser och tryckalster, till exempel: ”I Söderköping bor man bra och mår väl.” Men det kan också röra sig om en sammanhängande text eller en längre punktuppställning. Även om visionen uttrycker läget om fem till tio år är tidsformen presens, nutid. Visionen ska ange ett tydligt och lättbegripligt ändamål. Den ska vara uppmuntrande och inspirerande. Av den orsaken får ofta en reklambyrå uppdraget att hitta på en slagkraftig ordvändning. Viktigt är att sloganen känns ny och att bilder och liknelser fungerar. Det enkla är det starka, heter det. Den svenska kommunen Ystad har formulerat sin vision i tre ord: ”Ja, i Ystad”. Det sägs att sloganen visar på det utbud och möjligheter som finns att erbjuda i kommunen.

Ett problem hos oss i Finland är att originalspråket för uttryckta värderingar och visioner oftast är finska (eller engelska), vilket gör att de svenska dito är översättningar. Och översättning är svårt, inte minst översättning av enstaka pregnanta substantiv som inte alltid har en lika enkelt uttryckt motsvarighet på målspråket som i källspråket. Är till exempel ”resultat och effekter” alltid den bästa motsvarigheten till ”tuloksellisuus ja vaikuttavuus”? Och kan ”gemenskap” alltid användas på svenska där ”yhteisöllisyys” används på finska? Det är inga lätta frågor för en kommunal translator att ta ställning till när tiden är knapp och man inte får tag på någon strategisk nyckelperson som behärskar svenska.

Den som har möjlighet att göra mer ingående efterforskningar på webben märker att man i texter skrivna i Sverige vanligen är mer uppriktig och talar om framgång, prestation, effektivitet eller helt enkelt lönsamhet där finskan mest använder ”tuloksellisuus”. Ordvalet beror naturligtvis på om värderingarna gäller en kommun, ett företag eller en intresseorganisation. På engelska används ”profitability”, ”effectiveness” och ”performance”. Värderingarna ”vaikuttavuus” och ”tuloksellisuus” täcker delvis varandra, för i båda fallen handlar det många gånger om effekter och effektivitet. Men finskans ”vaikuttavuus” kan på svenska gärna återges med inflytande, förmåga/möjlighet att påverka eller genomslagskraft om det är just detta som avses. Ordet inflytande finns i många svenska företags och sammanslutningars listor över värderingar. Och till ”yhteisöllisyys” finns i själva verket många andra möjliga svenska motsvarigheter än bara gemenskap: enhet, förbindelse, kontakt, samhörighet, sammanhang, sammanhållning. Svenskan är ett rikt språk.

Vad då -tila?

Ibland urartar strategernas funderingar till hårklyverier. Ett finskt modeord just nu är ”tahtotila”, vars motsvarighet på svenska många grubblar sig sömnlösa över. Ett annat liknande modeord är ”tavoitetila”.

När man frågar de finska experterna vad de avser med ”tahtotila” kommer man till att den innebörd de anger egentligen inte avviker så mycket från innebörden hos ordet ”visio”, vision. Bägge avser nämligen en framtida idealbild, men experterna vill göra en distinktion mellan begreppen. I översatta texter hittar man för ”tahtotila” ord som ”viljetillstånd” och ”viljeläge” med bismak av direktöversättning. En neutral svensk motsvarighet kunde vara strategiska avsikter.

Den närmaste (riks)svenska motsvarigheten till ”tavoitetila” är målbild. I själva verket används också ”tavoitekuva” i finskan i samma betydelse: de mål en organisation har för verksamheten inom en viss tid, ofta 3–10 år. Även strategiska mål kunde vara en lämplig motsvarighet i analogi med strategiska avsikter ovan. På engelska används också ”wanted position” i samma betydelse, och på svenska brukar det då bli önskad position – ett ordpar som används mycket i företag i Sverige i dag.

Var alla dessa ord på ”-tila” kommer ifrån är svårt att säga, men det är möjligen engelskans ”state” som ligger bakom dem. Det som finnarna kallar ”tavoitetila” heter nämligen ibland desired state på engelska medan ”tahtotila” motsvaras av state of will. Det ser med andra ord ut som om man i finskan följt engelskan mer slaviskt än i svenskan, för det är inte många ”viljelägen” och ”måltillstånd” man hittar på webben – alla beläggen är dessutom finländska.

Omvärld och invärld

När en organisation gör upp en vision och strategi för sin verksamhet är en av utgångspunkterna det som kallas omvärldsanalys eller omvärldsbedömning (fi. toimintaympäristöanalyysi, eng. operating environment analysis). Analysen tar fasta på hur omvärlden (fi. toimintaympäristö, eng. operating environment) ser ut, vilka styrkor och svagheter den har och hur den påverkar organisationens verksamhetsförutsättningar.

Likaså görs en invärldsanalys (fi. sisäisen toimintaympäristön analyysi), som i sin tur beskriver de interna faktorer som påverkar verksamheten. Genom analyserna av om- och invärlden och framgångsfaktorerna kan organisationen också definiera sina fokusområden, prioriterade områden eller insatsområden (fi. painopistealue, eng. focus area) som är särskilt viktiga att satsa på i strategin. Hur man sedan lyckas leva upp till fastställda mål och strategier mäts genom balanserade styrkort (fi. tuloskortti, eng. balanced scorecard). Det här verktyget som organisationer allt oftare använder för att definiera, prioritera och arbeta mot de fastställda målen och mot strategin kallas på svenska också styrkort rätt och slätt. I bästa fall kan uppfyllda styrkortsmål ge den enskilda arbetstagaren prestationsbonus (fi. suoritepalkkio, eng. performance-related bonus) eller löneökning (fi. palkankorotus, eng. pay rise). Löneökning är förresten ett bra alternativ till löneförhöjning, som inte alls är ett lika vanligt ord i Sverige som hos oss.

Slutord

Strategisk styrning går alltså ut på långsiktig planering, vilket i och för sig är välkommet i detta kvartalsekonomins tidevarv. De målsättningar och sloganer en organisation formulerar inom ramen för sin långsiktiga planering kommer, åtminstone i teorin, att finnas och användas en längre tid, varför det kan vara viktigt att ägna språkdräkten extra uppmärksamhet. Men i praktiken faller målen och sloganerna i glömska redan ett kort tag efter att de formulerats – samtidigt som en ny företeelse eller organisationslära ser dagens ljus, och med det även nya ord och uttryck.

Rune Skogberg
Skribenten är svensk språkexpert på Telia Sonera Finland och ordinarie ledamot av translators­examensnämnden.