Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
-
Artikel 7.10.2021
Martin Persson
Runstensgrammatik
Inskriptionerna på runstenarna är en källa till kunskap om runsvenskans grammatik.
Läs mer
-
Artikel 30.9.2021
Fredrica Nyman
En resa i finskans historia
Målet för Vanhan kirjasuomen sanakirja är att dokumentera alla ord i de finska texter som finns bevarade i källor från tiden före 1810, till exempel Kyrkobibeln från 1776 och alla Mikael Agricolas texter.
Läs mer
-
Artikel 9.9.2021
Jonas Jungar
Vad förväntar sig journalister av forskare och hur kan vi göra båda parter nöjda?
Vi har gemensamma intressen: en nyfikenhet på ny kunskap och en vilja att föra ut den kunskapen till allmänheten. Ändå blir det ofta onödig friktion i samarbetet mellan journalister och forskare. Hur ska vi råda bot på det?
Läs mer
-
Artikel 2.9.2021
Katerina Schwetz
Få finska barnböcker kommer ut i Sverige
Finska barnböcker som ska ges ut i Sverige måste övervinna många hinder, och ett av de stora hindren är att så få förlagsredaktörer kan finska.
Läs mer
-
Artikel 26.8.2021
Monica Äikäs
Endast något?
Varför känns ordkombinationen ”endast något” inte helt klockren? Monica Äikäs reder ut och förklarar.
Läs mer
-
Artikel 19.8.2021
Anne Ketola
Syntolkning gör kulturen tillgänglig med hjälp av ord
Tack vare syntolkning kan personer med synnedsättning få en rikare upplevelse av en film, en utställning eller en teaterpjäs. För tolken gäller det att balansera mellan olika behov i vitt skilda situationer.
Läs mer
-
Artikel 10.6.2021
Ingrid Henriksson
Afasi ser olika ut för olika personer
Afasi kan ta sig uttryck på mycket olika sätt, men lyckligtvis kan kommunikationsförmågan ofta tränas upp igen. För den som kommunicerar med en person med afasi finns det möjligheter att underlätta kommunikationen.
Läs mer
-
Artikel 27.5.2021
Sofia Ahläng
För inkludering behövs både ord och handling
Språket och orden är viktiga, men språket räcker inte ensamt till för att skapa ett inkluderande samhälle. Bland annat det här kom fram på årets språkvårdsdag.
Läs mer
-
Artikel 6.5.2021
Peter Slotte
Mannens hemliga ting
Skräppor är ett välkänt finlandssvenskt ord för testiklar, men det finns många fler ord för ”mannens hemliga ting”.
Läs mer
-
Artikel 29.4.2021
Monica Äikäs
När eller då?
Säger du Det regnade när vi gick hem eller Det regnade då vi gick hem? Bägge alternativen är möjliga, men frågan är vad som styr valet mellan när och då.
Läs mer
-
Artikel 21.4.2021
Mikael Reuter
Os luktar inte?
Vi är säkert många som redan i tidig ålder har fått lära oss att man inte får stänga spjället för tidigt när man eldar i en vedkamin, därför att risken är stor att man drabbas av osförgiftning – inte minst för att os...
Läs mer
-
Artikel 8.4.2021
Eija Puttonen
Så kommer finansiella termer till
De senaste årens samhällskriser har gett upphov till många nya termer inom bank- och finansvärlden. När finansiella termer skapas är konsekvensen viktig, för att inte skapa missförstånd eller oro på finansmarknaden.
Läs mer
-
Artikel 25.3.2021
Gunilla Almström Persson
Timme för timme: myndigheten i kamp om information
Sociala medier förändrar myndighetsspråket och den största förändringen är att myndigheter måste kommunicera på flera olika sätt, eftersom sociala medier kräver ständiga uppdateringar.
Läs mer
-
Artikel 11.3.2021
Pia Westerberg
Samlad språkpolitik
Vi finlandssvenskar klagar ofta över att folk inte vill tala svenska med oss, men i själva verket behärskar en miljon finländare svenska väl, vilket ofta glöms bort i samhällsdebatten. Det här och mycket mer kommer fram i Matti Räsänens språkpolitiska rapport för 2019.
Läs mer
-
Artikel 25.2.2021
Daniela Piipponen, Jari-Pekka Välimaa, Beatrice Silén, Therese Lindström Tiedemann
Svenskan är osynlig på många bibliotek
För att våga tala svenska med bibliotekarien skulle många kunder vilja veta på förhand att bibliotekarien faktiskt kan svenska.
Läs mer
-
Artikel 4/2020
Monica Äikäs
Dock vinner ny mark
Tidigare har dock ansetts vara skriftspråkligt och ålderdomligt, men nu verkar det vara på väg in i talspråket.
Läs mer
-
Artikel 4/2020
Elina Sjölinder
Hur ska vi tala om biologisk mångfald?
Att bevara den biologiska mångfalden är lika viktigt för miljön som att stoppa klimatförändringen, men informationen om biologisk mångfald är bristfällig. Orsakerna till det här är bland annat språkliga.
Läs mer
-
Artikel 4/2020
Martin Persson
Historien bakom tonaccenterna börjar under vikingatiden
Nästan alla som pratar sverigesvenska gör skillnad mellan tanken (för bensin) och tanken (i huvudet). I Finland gör nästan ingen det. Hur har det blivit så, och hur ska man kunna veta vilken tonaccent ett ord ska ha?
Läs mer
-
Intervju 4/2020
Redaktörerna minns åren med Språkbruk
Tidigare chefredaktörer och redaktionssekreterare minns hur Språkbruk startade, hur sax och papper byttes ut mot dator och hur tidskriften övergick från avskalad layout till en glansig tidning i fyrfärgstryck.
Läs mer
-
Artikel 4/2020
Bianca Ortiz Holmberg
Språkbruk och finlandssvenskan
Finlandssvenska och finlandismer har varit viktiga ämnen i Språkbruk under alla år, men sättet att närma sig dem har förändrats en hel del.
Läs mer