Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
-
Artikel 17.5.2023
Bianca Ortiz Holmberg
Språkbruks klädenkät: Södra Finland håller ihop, Österbotten följer egna trender
Nästan alla i Nyland säger huppare om munkjacka, medan den som säger simkostym om baddräkt i regel är pensionerad. Här är resultaten av Språkbruks klädenkät!
Läs mer
-
Artikel 4.5.2023
Annette Nylund
Språkutvecklingen hos flickor och pojkar beror på olika faktorer
Att ha en deltidsjobbande pappa kan vara positivt för pojkars språkutveckling, medan flickor verkar dra mer språklig nytta av att vara på dagis än pojkar. Bland annat det här visar Annette Nylunds doktorsavhandling i logopedi.
Läs mer
-
Artikel 26.4.2023
Caroline Sandström
”Det handlar inte bara om orden utan om hur man ser på världen”
Idag är dialekterna Caroline Sandströms levebröd. I bakgrunden till ett vetenskapligt studium av dem finns det språk hon ärvde av Olgamommo och pappa Per.
Läs mer
-
Artikel 13.4.2023
Jan Lindström
Komplexa konstruktioner men välvilliga instruktioner?
Ett forskningsprojekt visar att en komplicerad meningsbyggnad i talspråk kan signalera artighet och deltagarroller.
Läs mer
-
Artikel 5.4.2023
Kaj Arnö
Dialekten ger identiteten guldkant
Är du nyfiken på hur dialekterna i svenskbygderna i Finland låter? Tack vare Svenska litteratursällskapet och Projekt Fredrika finns 269 ljudfiler på Wikipedia.
Läs mer
-
Artikel 30.3.2023
Liisa Raevaara, Marianne Laaksonen
Ett begripligt språk ger bättre offentlig service
Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) föreslår att åtgärder kring det offentliga språket ska finnas med i regeringsprogrammet.
Läs mer
-
Artikel 16.3.2023
Martin Persson
Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer
För det mesta skapar olika uttal av sj- och tj-ljud i svenskan inga problem för förståelsen, men det kan hända att stjälkselleri blir kälkselleri för en svensk som lyssnar på sin nyländska svärmor.
Läs mer
-
Artikel 2.3.2023
Erkki Lyytikäinen
Om en svunnen tid när måndagen kunde vara fri och blå
Erkki Lyytikäinen skriver om ett försvunnet idiom och försvunna pluralformer.
Läs mer
-
Artikel 23.2.2023
Monica Äikäs
Grammatisk exkursion: två exempel på avvikande ordföljd i svenskan
Ordföljden i svenskan överensstämmer inte alltid med den ”normala” ordföljd som anges i satsscheman. Jag ska ta upp två fall där objektet i en huvudsats står på en annan plats än i satsschemat. I bägge fallen utgörs det avvikande objektet av ett pronomen.
Läs mer
-
Artikel 26.1.2023
Janina Andersson
Mockarutor, kärleksmums eller kanske Irmas kakor?
Översättningen av det finska ordet mokkapala visade sig bli något att bita i, bokstavligt och bildligt talat. När vi frågade allmänheten stod tre svenska benämningar till slut ut som de vanligaste.
Läs mer
-
Artikel 12.1.2023
Siv Sandberg
Finska språket är alla förvaltningsreformatörers dröm – den som talar svenska får hänga med så gott det går
Finskan är väl lämpad för att uttrycka politiska ambitioner. När ambitionerna ska omsättas i praktiken inom förvaltningen och översättas till svenska kommer utmaningarna.
Läs mer
-
Intervju 8.12.2022
May Wikström
Medborgarforskare blev mästerdetektiverna som knäckte Astrid Lindgren-koden
I Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, förvaras Astrid Lindgrens 670 manusblock. I dem har hennes älskade barnböcker har kommit till. Själva skrivprocessen har ändå hittills varit dold bakom Lindgrens svårtydda stenografi. Nu är koden knäckt, i ett unikt samarbete mellan forskare och frivilliga entusiaster.
Läs mer
-
Artikel 1.12.2022
Bianca Ortiz Holmberg
Ordets väg in i Kielitoimiston sanakirja
Mokkapala (mockaruta) kanske inte känns som ett nytt ord, men det men det var ändå först vid senaste uppdateringen i november 2022 som ordet kom med i Kielitoimiston sanakirja. Orden går långa och ibland krokiga vägar för att till slut hamna i ordboken.
Läs mer
-
Artikel 10.11.2022
Monica Äikäs
Räckvidd – att tolka ord i förhållande till varandra
Monica Äikäs skriver om hur tolkningen av en sats kan variera beroende på den inbördes relationen mellan ord och uttryck i satsen.
Läs mer
-
Artikel 20.10.2022
Wilma Jensén
Hur pratar egentligen finlandssvenskar i Sverige?
En stor del av finlandssvenskarna uppger att de anpassar sitt språk när de talar med sverigesvenskar, men ändå dominerar det typiskt finlandssvenska uttalet i ord som terapeut, träd och logisk.
Läs mer
-
Artikel 13.10.2022
Marianne Nordman
In memoriam – Christer Laurén 1942–2022
”När jag ser tillbaka på min forskarbana kommer jag att tänka på en mer eller mindre medveten strävan mot ett mål som utgjort drivkraften för mitt handlande. En annan sak är att hinder och stötestenar gör vägen ojämn...
Läs mer
-
Artikel 6.10.2022
Petra Saarnisto
Personnamnspraxis i de nordiska länderna – likheter och skillnader
I alla de nordiska länderna regleras personnamn i lag. I den här lagstiftningen finns många likheter, men också tydliga skillnader.
Läs mer
-
Artikel 29.9.2022
Martin Persson
Grammatiskt genus – slumpmässigt, undanglidande men ofrånkomligt självklart
Vad är det som styr vilket genus ett ord tillhör? Tja, det lär vi aldrig riktigt få grepp om, konstaterar Martin Persson i sin artikel om grammatiskt genus.
Läs mer
-
Aktuell litteratur 22.9.2022
Monica Äikäs
Rikt verk om översatt skönlitteratur
Sekler av svensk översättningshistoria presenteras i prisbelönt faktabok som frilägger översättarens ofta bortglömda roll. Monica Äikäs har läst Dolda gudar och recenserar för Språkbruk.
Läs mer
-
Artikel 1.9.2022
Linn Alenius Wallin
Förföräldrar – en svensk motsvarighet till grandparents
Varför finns det inte ett ord på svenska som sammanfattar alla far- och morföräldrar, likt engelskans grandparents eller finskans isovanhemmat?
Läs mer