Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
-
Artikel 10.6.2021
Ingrid Henriksson
Afasi ser olika ut för olika personer
Afasi kan ta sig uttryck på mycket olika sätt, men lyckligtvis kan kommunikationsförmågan ofta tränas upp igen. För den som kommunicerar med en person med afasi finns det möjligheter att underlätta kommunikationen.
Läs mer
-
Artikel 27.5.2021
Sofia Ahläng
För inkludering behövs både ord och handling
Språket och orden är viktiga, men språket räcker inte ensamt till för att skapa ett inkluderande samhälle. Bland annat det här kom fram på årets språkvårdsdag.
Läs mer
-
Artikel 6.5.2021
Peter Slotte
Mannens hemliga ting
Skräppor är ett välkänt finlandssvenskt ord för testiklar, men det finns många fler ord för ”mannens hemliga ting”.
Läs mer
-
Artikel 29.4.2021
Monica Äikäs
När eller då?
Säger du Det regnade när vi gick hem eller Det regnade då vi gick hem? Bägge alternativen är möjliga, men frågan är vad som styr valet mellan när och då.
Läs mer
-
Artikel 21.4.2021
Mikael Reuter
Os luktar inte?
Vi är säkert många som redan i tidig ålder har fått lära oss att man inte får stänga spjället för tidigt när man eldar i en vedkamin, därför att risken är stor att man drabbas av osförgiftning – inte minst för att os...
Läs mer
-
Artikel 8.4.2021
Eija Puttonen
Så kommer finansiella termer till
De senaste årens samhällskriser har gett upphov till många nya termer inom bank- och finansvärlden. När finansiella termer skapas är konsekvensen viktig, för att inte skapa missförstånd eller oro på finansmarknaden.
Läs mer
-
Artikel 25.3.2021
Gunilla Almström Persson
Timme för timme: myndigheten i kamp om information
Sociala medier förändrar myndighetsspråket och den största förändringen är att myndigheter måste kommunicera på flera olika sätt, eftersom sociala medier kräver ständiga uppdateringar.
Läs mer
-
Artikel 11.3.2021
Pia Westerberg
Samlad språkpolitik
Vi finlandssvenskar klagar ofta över att folk inte vill tala svenska med oss, men i själva verket behärskar en miljon finländare svenska väl, vilket ofta glöms bort i samhällsdebatten. Det här och mycket mer kommer fram i Matti Räsänens språkpolitiska rapport för 2019.
Läs mer
-
Artikel 25.2.2021
Daniela Piipponen, Jari-Pekka Välimaa, Beatrice Silén, Therese Lindström Tiedemann
Svenskan är osynlig på många bibliotek
För att våga tala svenska med bibliotekarien skulle många kunder vilja veta på förhand att bibliotekarien faktiskt kan svenska.
Läs mer
-
Artikel 4/2020
Monica Äikäs
Dock vinner ny mark
Tidigare har dock ansetts vara skriftspråkligt och ålderdomligt, men nu verkar det vara på väg in i talspråket.
Läs mer
-
Artikel 4/2020
Elina Sjölinder
Hur ska vi tala om biologisk mångfald?
Att bevara den biologiska mångfalden är lika viktigt för miljön som att stoppa klimatförändringen, men informationen om biologisk mångfald är bristfällig. Orsakerna till det här är bland annat språkliga.
Läs mer
-
Artikel 4/2020
Martin Persson
Historien bakom tonaccenterna börjar under vikingatiden
Nästan alla som pratar sverigesvenska gör skillnad mellan tanken (för bensin) och tanken (i huvudet). I Finland gör nästan ingen det. Hur har det blivit så, och hur ska man kunna veta vilken tonaccent ett ord ska ha?
Läs mer
-
Intervju 4/2020
Redaktörerna minns åren med Språkbruk
Tidigare chefredaktörer och redaktionssekreterare minns hur Språkbruk startade, hur sax och papper byttes ut mot dator och hur tidskriften övergick från avskalad layout till en glansig tidning i fyrfärgstryck.
Läs mer
-
Artikel 4/2020
Bianca Ortiz Holmberg
Språkbruk och finlandssvenskan
Finlandssvenska och finlandismer har varit viktiga ämnen i Språkbruk under alla år, men sättet att närma sig dem har förändrats en hel del.
Läs mer
-
Artikel 4/2020
Anna Maria Gustafsson
Nya ord i coronans spår
Coronapandemin har gett upphov till såväl sakliga som skämtsamma nyord och via medierna har många termer blivit vanliga i allmänspråket.
Läs mer
-
Artikel 4/2020
Pia Westerberg
Hur uttalas yoghurt?
Vi gör några nedslag i Språkbruks språkfrågor under 40 år.
Läs mer
-
Artikel 3/2020
Hans Landqvist
Försiktiga myndigheter och tvärsäkra politiker?
Vill du framstå som försiktig eller tvärsäker? Och hur väljer du i så fall dina ord? I den här artikeln visar Hans Landqvist några sätt att framstå som försiktig respektive tvärsäker inför andra människor.
Läs mer
-
Artikel 3/2020
Monica Äikäs
Grammatiska metaforer och textbindning
Grammatiska metaforer kan användas för att binda ihop en text.
Läs mer
-
Artikel 3/2020
Caroline Elgert
Att aktivt tänka på läsaren skapar bättre texter
Klarspråk ses i dag som en allt mer självklar del av myndighetskommunikationen. Att konkret genomföra och tillämpa klarspråk kan ändå vara svårt, men några som lyckats med detta är två anställda vid svenska bildningstjänster i Esbo.
Läs mer
-
Artikel 3/2020
Agneta Styrman
Tips och tricks för arabiska namn
Att återge arabiska namn bokstav för bokstav är svårt och praxis för hur det ska göras varierar. Agneta Styrman ger praktiska tips för den som behöver translitterera arabiska namn.
Läs mer