Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 2/2019
Bianca Holmberg
Samiskan i dag
Samiska är ett finskt-ugriskt språk, besläktat med finska och estniska. Samiska talas i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det finns nio levande samiska språk: sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska,...
Läs mer
- Artikel 2/2019
Janine Strandberg
Kulturell förståelse underlättar kommunikationen
Det vi anser höra till god kommunikativ kompetens, till exempel då det gäller hälsningsfraser, pauser i konversationer eller småprat med främlingar, styrs av vår egen kulturella bakgrund. Dessa skillnader i kommunikationsstil kan dock lätt leda till missförstånd i interkulturell kommunikation.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Monica Äikäs
Döda eller sovande metaforer?
Metaforer har traditionellt delats in i levande och döda, men enligt nyare forskning kan en del döda metaforer väckas till liv, och då är det bättre att tala om levande och sovande metaforer.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Martin Persson
Spår av svenska i finskan
Att det finska ordet appelsiini kommer från apelsin är inte svårt att se, men att tuoli har sitt ursprung i svenskans stol är inte självklart. Det här är den första artikeln av två som handlar om svenska lånord i finskan. Den andra delen ingår i Språkbruk 3/2019.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Caroline Elgert
Språket når fram – till fackfolk och allmänhet, unga läsare och våra hjärnor
Synen på språkrådgivning förändras och påverkas av politik och ideologi, Estrids bokklubb har hittat ett sätt att nå unga läsare och våra hjärnor uppskattar inte multitasking men gillar texter på papper. Allt det här handlar om hur språket når fram, vilket också var temat på årets språkvårdsdag på Hanaholmen.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Per Boström
Romantisk kärlek: döda tåg, byggnader och ägodelar
”Alltså det här är ju dött tåg liksom. Det leder ingenstans. Avsluta här nu, han/hon är ett svin.” Hur pratar vi om romantisk kärlek och vilka metaforer använder vi? Denna fråga var min utgångspunkt när jag 2012...
Läs mer
- Artikel
Sydkustens Ordkonstskola fick Hugo Bergroth-priset 2019
Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro tilldelades Sydkustens Ordkonstskola på språkvårdsdagen. Prismotiveringen löd: ”Sydkustens ordkonstskola har inspirerat barn till att leka med ord genom sin undervisning i...
Läs mer
- Artikel 1/2019
Leif Höckerstedt
Portugisiskans svanesång i språkens Goa?
I den indiska delstaten Goa används språken engelska, konkani och hindi, men bakom dem skymtar ett annat språk, nämligen portugisiskan – en rest från kolonialtiden.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Anna Maria Gustafsson
Engelsk s-plural konkurrerar med egen böjning i finlandssvenskan
Håller s-pluralen verkligen på att etablera sig i svenskan? Inte helt, åtminstone inte enligt en webbenkät som Språkinstitutet har gjort. S-plural förekommer visserligen, men det finns också ett särfinländskt mönster.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Henrik Othman
Korrekturläsaren som försvann
Har tidningsspråket blivit sämre? Kan journalisterna inte längre svenska? Har man avskaffat korrekturläsarna? Det är bara den sista frågan jag vill svara obetingat ja på.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Katarina Petrell
Svensköversättarna inom förvaltningen – en överblick av läget
Pensioneringar och omläggningar inom översättarutbildningarna gör att behovet av översättare från finska till svenska inom den offentliga förvaltningen i Finland är stort just nu. För att säkra tillgången på kompetenta översättare behövs insatser från och samarbete mellan potentiella arbetsgivare och utbildare.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Monica Äikäs
Prepositionen till vinner terräng
Bruket av prepositionen till verkar öka på bekostnad av andra prepositioner, och det är framför allt finlandssvenskar och yngre personer som favoriserar till.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Rune Skogberg
Med händerna i (j)orden
Vi går mot varmare tider och snart vankas det vårsol och tussilago. Det är med andra ord hög tid att börja tänka på trädgård och odling. Men innan man sätter händerna i jorden kan det vara bra att botanisera lite i trädgårdens orddjungel.
Läs mer
- Artikel 1/2019
Janine Strandberg
Tvåspråkighet kan påverka vokaluttalet i finlandssvenskan
En ny språksociologisk undersökning tyder på att ökad finsk-svensk tvåspråkighet kan leda till förändringar i vokalljud i finlandssvenskan.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Urban Östberg
Därför kallas Nederländerna ofta Holland
Namnen Nederländerna och Holland används ofta parallellt, men betecknar egentligen olika områden. Historien bakom namnet Nederländerna sträcker sig tillbaka till medeltiden.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Monica Äikäs
Om betydelse hos metaforer
Eftersom metaforer inte är genomskinliga, används de ibland på ett annat sätt än det gängse. De kan till exempel blandas ihop eller användas så att betydelsen blir oklar.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Monica Äikäs
Violett, lila, gredelint och purpur
Färgord kan vara kluriga. I en Facebookdiskussion tog någon upp orden violett, lila, gredelint och purpur. Är de helt synonyma och utbytbara eller är det fråga om olika färgnyanser?
Läs mer
- Artikel 4/2018
Maria Vidberg
Världsnyheter och lokala händelser påverkar namnvårdarens jobb
Hur ska namnet Volcán de Fuego stavas på svenska? Hur uttalas namnet Säckilot? Och hur ska medier förhålla sig till namnet Telia 5G Areena?
Läs mer
- Artikel 4/2018
Lennart Ryman
Svenska personnamn på medeltiden
Ursprunget till de medeltida personnamnen varierar från överlevande nordiska namn till nya kristna namn och namn som kom till Sverige med invandrade tyskar. I viss mån anpassades namnen till språket i landet – bland annat fick finnarna finna sig i att få sina namn försvenskade.
Läs mer
- Artikel 4/2018
Leila Mattfolk
Nya namn kommer in, de gamla blir kvar
År 2020 utökas den finlandssvenska namnlängden med 38 namn. Bland nykomlingarna finns till exempel Caroline, Naomi, Thelma, Colin, Malte och Milo.
Läs mer