Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
-
Artikel 11.8.2022
Tomi Riitamaa
Ämbar eller hink – sverigesvensk okunskap och finlandismernas existensberättigande som litterärt tema
Länge låg den bergrothska anden som ett ok över många finlandssvenska författare, även om flera också genom tiderna vågat trotsa konventionen om ett skriftspråk fritt från finlandismer. Tomi Riitamaa visar bland annat hur finlandssvenska författare i dag inte bara bryter med den idén, utan också tematiserar både finlandismernas existensberättigande och en upplevd sverigesvensk okunskap om det finlandssvenska.
Läs mer
-
Artikel 23.6.2022
Ida Västerdal
Estlandssvenskan – en östsvensk doldis
Att svenska talas i Finland får vi lära oss i skolan i Sverige och även om många nog tyvärr har en ganska snäv bild av finlandssvenskan är den i alla fall inte okänd. Men när jag berättar om min forskning om estlandssvenska höjer de flesta på ögonbrynen – estlandssvenska, vad är det?
Läs mer
-
Artikel 16.6.2022
May Wikström
”Dialekterna är verkligen vårt kulturarv”
Ur arkivet på Hagnäs strand stiger tusentals dialektröster från Houtskär, Lappträsk, Nedervetil, Lumparland ... Det kulturarv som redigeras av ordboksredaktionen på Institutet för de inhemska språken är inte bara historia. Folkmålet lever och mår väl. Samtidigt är den vetenskapliga dokumentationen av de svenska dialekterna i Finland unik. I sommar har redaktionen publicerat ytterligare 1 300 artiklar på nätet, tillsammans med nytt gränssnitt och en uppdaterad sökguide.
Läs mer
-
Artikel 9.6.2022
Janina Andersson
Sociala medier innebär möjligheter och utmaningar
Språket på sociala medier stod i fokus under årets språkvårdsdag. Temat tacklades ur flera olika vinklar och under dagen behandlades såväl digitala språkverktyg som olika åldersgruppers språkbruk på webben och myndigheter som delar roliga videor.
Läs mer
-
Artikel 25.5.2022
Melina Bister, Jouko Lindstedt
Vem talar esperanto?
Antagligen har du någon gång hört om esperanto: ett konstgjort språk som inte kan användas som ett ”riktigt” språk? Ett språk med den ursprungliga intentionen att ersätta alla andra språk i världen? Det finns en hel del osanna myter om esperanto, anser Melina Bister och Jouko Lindstedt. De skriver om ett språk som är både levande och uttrycksfullt, med en aktiv talgemenskap.
Läs mer
-
Artikel 18.5.2022
Andreas Nord
Från nåd till service – 300 år av samhällsinformation
Vare sig man vill eller inte styr pengarna mycket i vår vardag. Att mynt och sedlar byts ut är en väsentlig information som måste nå alla medborgare. Det här var lika viktigt år 1710 som år 2010. Andreas Nord har jämfört myndighetsinformationens tilltal och metoder i två svenska myntreformer med trehundra års mellanrum.
Läs mer
-
Artikel 28.4.2022
Lovisa Jakobsson
Är ett helvete alltid ett helvete?
För översättare bjuder svordomar på en utmaning i särklass. Ibland kan grovheter mångdubblas i en direktöversättning, ibland resulterar en sådan i ren förvirring − för vad är det för fult med spanjorernas nattvardsbröd egentligen? Översättaren Lovisa Jakobsson beskriver det svåra och roliga uppdraget att överföra våra jävlaranamma till andra språk.
Läs mer
-
Artikel 21.4.2022
Martin Persson
Dags att vända på steken: Dagens ungdom talar för bra!
Språkpoliser och allehanda förståsigpåare går gärna åt ”nutidens ungdom” för slarvigt språkbruk. I dag har det blivit allt vanligare att tala som vi skriver, och det blir i stället alldeles för korrekt bokstavstroget, tycker Martin Persson.
Läs mer
-
Artikel 13.4.2022
Thomas Rosén
Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska
Kriget i Ukraina ställer inte bara nationen utan också dess nationalspråk i fokus. Plötsligt är vi nyfikna på hur ukrainska låter jämfört med ryska. Förstår talarna varandra? Thomas Rosén, lektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, belyser de två grannspråkens likheter och skillnader. Smärtpunkterna för språkens framtida utveckling i Ukraina har enligt honom accentuerats ytterligare av den ryska invasionen.
Läs mer
-
Artikel 31.3.2022
Bianca Ortiz Holmberg
Skolslangen är brokig – men favoriter finns
Alla säger hissa och rella om skolämnena historia och religion, medan biologi, geografi och huslig ekonomi har en uppsjö av benämningar i olika delar av Svenskfinland.
Läs mer
-
Artikel 17.3.2022
Monica Äikäs
Då och när som orsaksmarkörer
Både då och när kan uttrycka orsak, men det finns skillnader i användningen. Monica Äikäs reder ut dessa skillnader.
Läs mer
-
Artikel 3.3.2022
Dimitrios Kokkinakis, Mia-Marie Hammarlin
Vaccinskepsis undersöks med hjälp av språkteknologi
För forskare ger den digitala världen nya möjligheter att förstå hur människor känner i olika samhällsaktuella frågor. Genom att studera vaccinrelaterade diskussioner i sociala medier kan vi öka vår förståelse för såväl vaccinattityder som värderingar i frågan.
Läs mer
-
Artikel 25.11.2021
Ralf Svenblad
Från overalls till halare
Det amerikanska arbetsplagget kom in i vårt vardagsspråk via finländska emigranter.
Läs mer
-
Artikel 18.11.2021
Ny hållbarhetstermgrupp Vi behöver kommunicera om klimatkrisen med svenska ord
Vet du vad tipping point, decoupling och decarbonization betyder? Under tidig höst initierade Språkrådet i Sverige Hållbarhetstermgruppen. Språkbruk ställde några frågor till Karin Webjörn, Åsa Holmér och Linnea Hanell på Språkrådet kring gruppens arbete.
Läs mer
-
Artikel 11.11.2021
Monica Äikäs
Ibland liknar finskan och engelskan varandra
Oftast är det svenskan och engelskan som liknar varandra och finskan som avviker, men det finns undantag.
Läs mer
-
Artikel 4.11.2021
Rune Skogberg
Bonn aptit!
Äta bör man annars dör man. Men alltid är det inte så lätt att veta hur maträtter eller livsmedel uttalas eller skrivs.
Läs mer
-
Artikel 28.10.2021
Sofia Ahläng
Sockenboöknamnen illustrerade känslan av ”vi och dom”
Många sockenboöknamn härstammar från byslagsmålen som förekom under 1800-talet, och de kunde vara både nedsättande och skämtsamma. Eller vad sägs om Hindärsby knåttan och Fladaflaskorna?
Läs mer
-
Artikel 7.10.2021
Martin Persson
Runstensgrammatik
Inskriptionerna på runstenarna är en källa till kunskap om runsvenskans grammatik.
Läs mer
-
Artikel 30.9.2021
Fredrica Nyman
En resa i finskans historia
Målet för Vanhan kirjasuomen sanakirja är att dokumentera alla ord i de finska texter som finns bevarade i källor från tiden före 1810, till exempel Kyrkobibeln från 1776 och alla Mikael Agricolas texter.
Läs mer
-
Artikel 9.9.2021
Jonas Jungar
Vad förväntar sig journalister av forskare och hur kan vi göra båda parter nöjda?
Vi har gemensamma intressen: en nyfikenhet på ny kunskap och en vilja att föra ut den kunskapen till allmänheten. Ändå blir det ofta onödig friktion i samarbetet mellan journalister och forskare. Hur ska vi råda bot på det?
Läs mer