Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 3/2020
Hans Landqvist
Försiktiga myndigheter och tvärsäkra politiker?
Vill du framstå som försiktig eller tvärsäker? Och hur väljer du i så fall dina ord? I den här artikeln visar Hans Landqvist några sätt att framstå som försiktig respektive tvärsäker inför andra människor.
Läs mer
- Artikel 3/2020
Monica Äikäs
Grammatiska metaforer och textbindning
Grammatiska metaforer kan användas för att binda ihop en text.
Läs mer
- Artikel 3/2020
Caroline Elgert
Att aktivt tänka på läsaren skapar bättre texter
Klarspråk ses i dag som en allt mer självklar del av myndighetskommunikationen. Att konkret genomföra och tillämpa klarspråk kan ändå vara svårt, men några som lyckats med detta är två anställda vid svenska bildningstjänster i Esbo.
Läs mer
- Artikel 3/2020
Agneta Styrman
Tips och tricks för arabiska namn
Att återge arabiska namn bokstav för bokstav är svårt och praxis för hur det ska göras varierar. Agneta Styrman ger praktiska tips för den som behöver translitterera arabiska namn.
Läs mer
- Artikel 3/2020
Bianca Ortiz Holmberg
Rödan – intervjuer, namninsamling och snaps i solnedgången
Det här är historien om Rödan – laxbåten som blev en flytande namnvetenskaplig akademi, där flitiga forskare varvade intervjuer och namninsamling med gemytliga supéer och kaffekask i förkajutan.
Läs mer
- Artikel 3/2020
Lotta Collin
Tekniken har utvecklats snabbare än språkbruket
Vi kopplar ofta internet och sociala medier till en rasande snabb utveckling och till omvälvande språkliga förändringar. Men även om mycket är nytt är också förvånansvärt mycket sig likt om man granskar forskningen om det digitala språkbruket under de senaste tjugo åren.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Dimitrios Kokkinakis, Kristina Lundholm Fors
Hur många djur du kommer på kan avslöja hur din hjärna mår
Med enkla medel, som att be någon räkna upp så många djur som möjligt på en minut, kan man upptäcka tidiga tecken på demens, och därmed få hjälp att hantera situationen.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Monica Äikäs
Finsk påverkan i det att-konstruktioner?
Konstruktionen det att används mer av finlandssvenskar och finskspråkiga än av sverigesvenskar, enligt Språkbruks enkät.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Camilla Lindholm
På väg mot ett talat lätt språk
Medan lättläst är en relativt etablerad term för ett skrivet språk som är lättare än standardspråk, är tanken på regler för ett lätt muntligt språk relativt ny. Kan man skapa standarder för något så kontextbundet som talat språk?
Läs mer
- Artikel 2/2020
Jannika Lassus, Johanna Tanner
Minst tre språk behövs i affärslivet i Svenskfinland
Bilden av att engelskan tränger ut finskan och svenskan i affärsvärlden och att de inhemska språken är mindre viktiga är inte helt sann, visar Jannika Lassus och Johanna Tanners forskning i affärslivet i Svenskfinland.
Läs mer
- Artikel 2/2020
Martin Persson
Spökljud – uttal och stavning i den språkhistoriska snårskogen
Många språk innehåller bokstäver som inte uttalas, bokstäver som uttalas fastän de inte finns och bokstäver som uttalas bara ibland. Förklaringen till det här kan man hitta i språkhistorien.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Sarah Wikner
Sociala stilar i Helsingfors
Den som hör att någon ”kööppää peppaakaakkoo”, ”ska ååkka båt” eller ”baa praattaa om nåå kiva” drar sannolikt slutsatsen att personen kommer från Helsingfors. På ett socialt plan kan lyssnaren läsa in många olika betydelser i vad hen hör.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Monica Äikäs
Grammatiska metaforer
Ideationella grammatiska metaforer gör en text mer abstrakt, men bidrar också till ökad koncentration och exakthet.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Maria Andersson-Koski
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Martin Persson
Språkkontakt på högvarv – kreoler, blandspråk och regiolekter
Språk förändras hela tiden, och i förändringen uppstår olika slags språkliga fenomen, bland annat kreoler, blandspråk och regiolekter.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Åsa Mickwitz
Retorik och känslornas makt
I den finländska traditionen har patosargument – att vädja till åhörarnas känslor – inte värderats högt i retoriska sammanhang. Men utan att ge av sig själv och engagera lyssnarna känslomässigt är det svårt att bli en bra talare.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Monica Äikäs
Satsadverbialet heller och språkkänslan
För en tid sedan fick jag frågan: Finns det några regler för när man ska använda inte heller respektive heller inte? Frågan gav mig inspiration att forska lite kring satsadverbialet heller.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Linda Mannila
Artificiell intelligens behövs också på finlandssvenska
Hittills har språkaspekten inte beaktats särskilt mycket inom artificiell intelligens, men om vi vill få fungerande service på svenska i Finland också i framtiden är det viktigt att börja planera för flerspråkiga lösningar när ny AI-teknologi utvecklas.
Läs mer
- Språkfrågor 4/2019
Monica Äikäs
Liten risk: om betydelsenyanser i språket
Språkets medel för att uttrycka betydelsenyanser är outtömliga. Jag har tidigare skrivit om hur frasen lite snö på spåret på en skylt i skogen kan tolkas olika beroende på om man betonar ordet lite eller ordet snö....
Läs mer
- Artikel 4/2019
Hanna Ikonen
Kvinnor i Helsingfors gatunamn
Kvinnonamnen är fortfarande underrepresenterade bland memorialnamnen i Helsingfors, och också namnbildningen har traditionellt sett annorlunda ut för kvinnor än för män.
Läs mer