Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
-
Artikel 18.5.2022
Andreas Nord
Från nåd till service – 300 år av samhällsinformation
Vare sig man vill eller inte styr pengarna mycket i vår vardag. Att mynt och sedlar byts ut är en väsentlig information som måste nå alla medborgare. Det här var lika viktigt år 1710 som år 2010. Andreas Nord har jämfört myndighetsinformationens tilltal och metoder i två svenska myntreformer med trehundra års mellanrum.
Läs mer
-
Artikel 28.4.2022
Lovisa Jakobsson
Är ett helvete alltid ett helvete?
För översättare bjuder svordomar på en utmaning i särklass. Ibland kan grovheter mångdubblas i en direktöversättning, ibland resulterar en sådan i ren förvirring − för vad är det för fult med spanjorernas nattvardsbröd egentligen? Översättaren Lovisa Jakobsson beskriver det svåra och roliga uppdraget att överföra våra jävlaranamma till andra språk.
Läs mer
-
Artikel 21.4.2022
Martin Persson
Dags att vända på steken: Dagens ungdom talar för bra!
Språkpoliser och allehanda förståsigpåare går gärna åt ”nutidens ungdom” för slarvigt språkbruk. I dag har det blivit allt vanligare att tala som vi skriver, och det blir i stället alldeles för korrekt bokstavstroget, tycker Martin Persson.
Läs mer
-
Artikel 13.4.2022
Thomas Rosén
Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska
Kriget i Ukraina ställer inte bara nationen utan också dess nationalspråk i fokus. Plötsligt är vi nyfikna på hur ukrainska låter jämfört med ryska. Förstår talarna varandra? Thomas Rosén, lektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, belyser de två grannspråkens likheter och skillnader. Smärtpunkterna för språkens framtida utveckling i Ukraina har enligt honom accentuerats ytterligare av den ryska invasionen.
Läs mer
-
Artikel 31.3.2022
Bianca Ortiz Holmberg
Skolslangen är brokig – men favoriter finns
Alla säger hissa och rella om skolämnena historia och religion, medan biologi, geografi och huslig ekonomi har en uppsjö av benämningar i olika delar av Svenskfinland.
Läs mer
-
Artikel 17.3.2022
Monica Äikäs
Då och när som orsaksmarkörer
Både då och när kan uttrycka orsak, men det finns skillnader i användningen. Monica Äikäs reder ut dessa skillnader.
Läs mer
-
Artikel 3.3.2022
Dimitrios Kokkinakis, Mia-Marie Hammarlin
Vaccinskepsis undersöks med hjälp av språkteknologi
För forskare ger den digitala världen nya möjligheter att förstå hur människor känner i olika samhällsaktuella frågor. Genom att studera vaccinrelaterade diskussioner i sociala medier kan vi öka vår förståelse för såväl vaccinattityder som värderingar i frågan.
Läs mer
-
Artikel 25.11.2021
Ralf Svenblad
Från overalls till halare
Det amerikanska arbetsplagget kom in i vårt vardagsspråk via finländska emigranter.
Läs mer
-
Artikel 18.11.2021
Ny hållbarhetstermgrupp Vi behöver kommunicera om klimatkrisen med svenska ord
Vet du vad tipping point, decoupling och decarbonization betyder? Under tidig höst initierade Språkrådet i Sverige Hållbarhetstermgruppen. Språkbruk ställde några frågor till Karin Webjörn, Åsa Holmér och Linnea Hanell på Språkrådet kring gruppens arbete.
Läs mer
-
Artikel 11.11.2021
Monica Äikäs
Ibland liknar finskan och engelskan varandra
Oftast är det svenskan och engelskan som liknar varandra och finskan som avviker, men det finns undantag.
Läs mer
-
Artikel 4.11.2021
Rune Skogberg
Bonn aptit!
Äta bör man annars dör man. Men alltid är det inte så lätt att veta hur maträtter eller livsmedel uttalas eller skrivs.
Läs mer
-
Artikel 28.10.2021
Sofia Ahläng
Sockenboöknamnen illustrerade känslan av ”vi och dom”
Många sockenboöknamn härstammar från byslagsmålen som förekom under 1800-talet, och de kunde vara både nedsättande och skämtsamma. Eller vad sägs om Hindärsby knåttan och Fladaflaskorna?
Läs mer
-
Artikel 7.10.2021
Martin Persson
Runstensgrammatik
Inskriptionerna på runstenarna är en källa till kunskap om runsvenskans grammatik.
Läs mer
-
Artikel 30.9.2021
Fredrica Nyman
En resa i finskans historia
Målet för Vanhan kirjasuomen sanakirja är att dokumentera alla ord i de finska texter som finns bevarade i källor från tiden före 1810, till exempel Kyrkobibeln från 1776 och alla Mikael Agricolas texter.
Läs mer
-
Artikel 9.9.2021
Jonas Jungar
Vad förväntar sig journalister av forskare och hur kan vi göra båda parter nöjda?
Vi har gemensamma intressen: en nyfikenhet på ny kunskap och en vilja att föra ut den kunskapen till allmänheten. Ändå blir det ofta onödig friktion i samarbetet mellan journalister och forskare. Hur ska vi råda bot på det?
Läs mer
-
Artikel 2.9.2021
Katerina Schwetz
Få finska barnböcker kommer ut i Sverige
Finska barnböcker som ska ges ut i Sverige måste övervinna många hinder, och ett av de stora hindren är att så få förlagsredaktörer kan finska.
Läs mer
-
Artikel 26.8.2021
Monica Äikäs
Endast något?
Varför känns ordkombinationen ”endast något” inte helt klockren? Monica Äikäs reder ut och förklarar.
Läs mer
-
Artikel 19.8.2021
Anne Ketola
Syntolkning gör kulturen tillgänglig med hjälp av ord
Tack vare syntolkning kan personer med synnedsättning få en rikare upplevelse av en film, en utställning eller en teaterpjäs. För tolken gäller det att balansera mellan olika behov i vitt skilda situationer.
Läs mer
-
Artikel 10.6.2021
Ingrid Henriksson
Afasi ser olika ut för olika personer
Afasi kan ta sig uttryck på mycket olika sätt, men lyckligtvis kan kommunikationsförmågan ofta tränas upp igen. För den som kommunicerar med en person med afasi finns det möjligheter att underlätta kommunikationen.
Läs mer
-
Artikel 27.5.2021
Sofia Ahläng
För inkludering behövs både ord och handling
Språket och orden är viktiga, men språket räcker inte ensamt till för att skapa ett inkluderande samhälle. Bland annat det här kom fram på årets språkvårdsdag.
Läs mer