Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
- Artikel 1/2020
Sarah Wikner
Sociala stilar i Helsingfors
Den som hör att någon ”kööppää peppaakaakkoo”, ”ska ååkka båt” eller ”baa praattaa om nåå kiva” drar sannolikt slutsatsen att personen kommer från Helsingfors. På ett socialt plan kan lyssnaren läsa in många olika betydelser i vad hen hör.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Monica Äikäs
Grammatiska metaforer
Ideationella grammatiska metaforer gör en text mer abstrakt, men bidrar också till ökad koncentration och exakthet.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Martin Persson
Språkkontakt på högvarv – kreoler, blandspråk och regiolekter
Språk förändras hela tiden, och i förändringen uppstår olika slags språkliga fenomen, bland annat kreoler, blandspråk och regiolekter.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Åsa Mickwitz
Retorik och känslornas makt
I den finländska traditionen har patosargument – att vädja till åhörarnas känslor – inte värderats högt i retoriska sammanhang. Men utan att ge av sig själv och engagera lyssnarna känslomässigt är det svårt att bli en bra talare.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Monica Äikäs
Satsadverbialet heller och språkkänslan
För en tid sedan fick jag frågan: Finns det några regler för när man ska använda inte heller respektive heller inte? Frågan gav mig inspiration att forska lite kring satsadverbialet heller.
Läs mer
- Artikel 1/2020
Linda Mannila
Artificiell intelligens behövs också på finlandssvenska
Hittills har språkaspekten inte beaktats särskilt mycket inom artificiell intelligens, men om vi vill få fungerande service på svenska i Finland också i framtiden är det viktigt att börja planera för flerspråkiga lösningar när ny AI-teknologi utvecklas.
Läs mer
- Språkfrågor 4/2019
Monica Äikäs
Liten risk: om betydelsenyanser i språket
Språkets medel för att uttrycka betydelsenyanser är outtömliga. Jag har tidigare skrivit om hur frasen lite snö på spåret på en skylt i skogen kan tolkas olika beroende på om man betonar ordet lite eller ordet snö....
Läs mer
- Artikel 4/2019
Hanna Ikonen
Kvinnor i Helsingfors gatunamn
Kvinnonamnen är fortfarande underrepresenterade bland memorialnamnen i Helsingfors, och också namnbildningen har traditionellt sett annorlunda ut för kvinnor än för män.
Läs mer
- Artikel 4/2019
Saara Haapamäki, Mikael Piippo
Handboll på två språk – ett naturligt samspel mellan svenska och finska
En tvåspråkig verksamhet där svenskspråkiga och finskspråkiga barn fritt får prata vilket språk de vill kan leda till förbättrade språkkunskaper hos deltagarna och dessutom till en öppnare attityd mot det andra inhemska språket. Det visar en studie om svensk-finsk tvåspråkighet i fritidsverksamhet för unga.
Läs mer
- Artikel 4/2019
Hugo Alberto Larrañaga Ramírez, Pontus Wallenborg
Hugo studerar svenska i Mexiko
Språkbruk har då och då besökt universitet i Europa där man kan studera svenska, bland annat Frankfurt am Main, Köln, Bonn och Neapel. När vi fick höra att man kan studera svenska i Mexiko blev vi så nyfikna så vi frågade en studerande där, Hugo Alberto Larrañaga Ramírez, hur det kommer sig att han studerar svenska i Mexiko. Här berättar han om sina svenskastudier.
Läs mer
- Artikel 4/2019
Catharina Nyström Höög, Jan-Ola Östman
Vetenskaplig publicering på svenska – ett måste, och vårt ansvar
Den vetenskapliga publiceringen på engelska ökar på bekostnad av andra språk, men både för samhällets och vetenskapens skull är det viktigt att fortsätta skriva vetenskapligt också på svenska (och finska).
Läs mer
- Artikel 4/2019
Gunilla Byrman, Astrid Skoglund
Kvinnors och mäns språkliga representation i domar
En rapport skriven på uppdrag av svenska Domstolsverket lyfter fram skillnader i den språkliga representationen av kvinnor och män i domar. Studien visar att kvinnor tenderar att beskrivas mer ordrikt och närgånget än män.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Maria Andersson-Koski
Vårdat talspråk är en utmaning i teckenspråkstolkarnas vardag
För en teckenspråkstolk är utmaningen att få språket att låta naturligt i alla slags situationer, från kafferep och förlossningar till valdebatter. Det ställer stora krav på tolkarnas språkkunskaper och anpassningsförmåga.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Markus Söderman
Onlinespelen är en mångspråkig värld
För en utomstående kan spelvärlden på internet verka väldigt engelskspråkig, men i själva verket är det en mångspråkig miljö där man kan välja vilket språk man vill spela på. Ibland är språkvalet så viktigt att man kan bli utkastad ur den aktuella gruppen om man bryter mot språkreglerna.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Monica Äikäs
Skillnader i tidsperspektiv: förra och föregående, nästa och följande
Har du någon gång funderat på skillnaden mellan förra veckan och föregående vecka eller mellan nästa vecka och följande vecka? Monica Äikäs reder ut begreppen.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Dimitrios Kokkinakis, Maria Edström
Ålderism i dagens mediala Sverige
Äldre är underrepresenterade i medierna och beskrivs ofta som utsatta, ensamma eller till och med skrämmande när de förekommer i svenska medier. Kvinnor försvinner ur medierna tidigare än män, som behåller sin synlighet upp i 60-årsåldern.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Martin Persson
Spår av svenska i finskan Del 2
Martin Persson fortsätter sin resa genom århundradena för att se hur svenskan har påverkat finskan, och skriver bland annat om ursprunget till urgamla lån som rengas, viisas och lammas. Också ett ord som keihäs härstammar från det urnordiska gaizaz.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Bianca Holmberg
Språklig polarisering kännetecknade det språkpolitiska året 2018
Antalet svenskspråkiga växte på språköarna, det rådde brist på tvåspråkig personal på nödcentralerna och diskussionen om hur svenskan skulle tryggas i och med vårdreformen gick het. Bland annat det här innebar det språkpolitiska året 2018 för svenskan i Finland.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Niklas Källner
Inget varmprat utan kallprat
Skrämmande och obehagligt eller dumt och banalt? Vi kan ha olika attityder till kallprat, men faktum är att kallpratet är både nödvändigt och belönande i många situationer.
Läs mer
- Artikel 2/2019
Bianca Holmberg
Samiskan i dag
Samiska är ett finskt-ugriskt språk, besläktat med finska och estniska. Samiska talas i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det finns nio levande samiska språk: sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska,...
Läs mer