Tidigare forskning visar på att en korrelation mellan elevers läsförmåga och matematiska förmåga redan framkommer från tidig skolålder och verkar följa eleverna genom hela deras skolgång. Därmed är det oerhört väsentligt att utveckla elevernas läsförmåga i matematiken då de matematiska texterna skiljer sig åt från att läsa texter i andra ämnen.
I matematiken är det vanligt att texterna i matematikböckerna är multimodala, det vill säga att ord är integrerade med symboler, bilder, grafer och diagram i samma text. Dessutom innehåller texterna i skolans matematikuppgifter ofta fler abstrakta begrepp jämfört med andra texter och är kompakt skrivna med få ledtrådar för läsaren. Dessa texter ställer oerhörda krav på elevernas läsförmåga gällande både avkodning och förståelse.
En text läses i vanliga fall från vänster till höger och uppifrån och ner, men i matematiken måste man även kunna läsa ifrån höger till vänster (t.ex. tallinjer), nedifrån och upp (t.ex. avläsning av termometrar och tabeller), men också diagonalt (t.ex. grafer). Något annat som också skiljer matematiska texter från andra texter är att den matematiska texten ofta innehåller en hel del symboler. Symboler är svårare att avkoda än ord eftersom det innebär en ”översättning” från symboler till ord, till exempel siffran 4 ska ”översättas” till ordet fyra och symboler för räknesätten såsom +, ska ”översättas” till addition som dessutom innebär en handling, dvs. ett eller flera tal som ska adderas.
I matematiken kan symboler vara numeriska, till exempel 2, 4 och 9 och icke-numeriska som exempel + och -. De icke-numeriska symbolerna är symboler som berättar för eleverna vad de ska göra och omfattas bland annat av additionstecknet (+), multiplikationstecknet (·), subtraktionstecknet (-) och divisionstecknet (/). De icke-numeriska symbolerna kan även vara algebraiska, som till exempel 8x = 24. Här kan x:et ha olika värde beroende på innehållet i de olika uppgifterna. I mina studier har det visat sig att ett flertal av eleverna hade utvecklat en speciell typ av lässtrategi när de läste en matematisk text som innehöll symboler (siffror). Det har visat sig att fokus då hamnar på symbolerna i uppgifterna och inte på innehållet i själva texten, vilket ofta leder till felaktiga slutsatser har det visat sig.
En del av dessa matematiska ord har en annan betydelse i elevernas vardagsspråk och det kan skapa förvirring.
I matematiken finns det även ett behov för eleverna att känna till och förstå matematiska ord. En del av dessa matematiska ord har en annan betydelse i elevernas vardagsspråk, och det här kan skapa förvirring. Exempel på sådana ord är udda, produkt och faktorer.
När det gäller bilder verkar de vara mycket centrala när man läser matematikboken, eftersom bilderna snabbt fångar läsarens blick. Bilder anses göra vissa begrepp mer tillgängliga och lättare att lära sig, men det beror givetvis på bildens syfte. Bilder kan ha tre olika syften. Det finns tre olika slag av bilder: dekorativ bild, relaterad men inte väsentlig bild och väsentlig bild. Dekorativa bilders syfte är att göra sidan mer attraktiv men de syftar inte till att stödja informationen som uttrycks i texten. Relaterade men inte väsentliga bilder innebär att bilden upprepar idén som ges i texten i uppgiften så eleven kan lösa uppgiften genom att bara läsa texten i uppgiften och inte använda informationen i bilden. Väsentliga bilder förekommer oftast i form av diagram och tabeller och ska läsas tillsammans med resten av texten, det vill säga informationen i bilden upprepas inte i texten, utan bild och text kompletterar varandra. När elever arbetar självständigt i matematiken ska de själva bedöma bildernas syfte.
Tidigare studier och mina förstudier visade på att alla elever behövde utveckla sin läsförmåga i matematiken. I min avhandling utförde jag en interventionsstudie där jag tillsammans med en matematiklärare designat aktiviteter till en klass i årskurs fyra för att främja elevernas läsförmåga i matematiken. Orsaken till att studien utfördes just i årskurs 4 är att det är i denna årskurs som matematiken ställer högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med tidigare.
Tidigare studier visade på att alla elever behövde utveckla sin läsförmåga i matematiken.
I studien är de fyra förståelsestrategierna förutsäga, klargöra, fråga och summera, enligt i Palinscar och Browns reciprokala undervisningsmodell som införts i matematikundervisningen.
Förutsäga innebär att eleven kan förutsäga något om det kommande innehållet. Denna strategi innebär att i förväg, genom en kort översikt, göra antaganden om vad texten handlar om utifrån titeln, rubriker och bilder.
Klargöra utgår ifrån att klargöra ord och begrepp, visuella representationer och symboler i texten. I samarbete med eleverna byggde vi upp en ordlista för att underlätta denna strategi.
Fråga involverar att ställa frågor om innehållet och den typ av information som är viktig nog i texten för att ge ämnet för en fråga behöver identifieras vilket eleverna gjorde efter de arbetat med en eller fler sidor i matematikboken.
Summera avser att eleven sammanfattar informationen i en text och att eleven skiljer viktig och mindre viktig information i texten, och då kan elevens förståelse av innehållet synliggöras. Detta gjorde eleverna efter att de arbetat med ett område genom att konstruera en tankekarta.
Det blev under studien tydligt att alla eleverna utvecklade sin läsförmåga positivt. Dock varierade det hur mycket, och det var de lågpresterande eleverna som utvecklade sin resonemangsförmåga mest då implicita aspekter i matematiken blev explicit för alla elever och inte något som eleverna själva skulle räkna ut. Viktiga aspekter under studien var bland annat lärarens scaffolding (dvs. stöttning, vilket innebär att läraren ger eleven mycket stöd i början av inlärningsprocessen och att stödet avtar efterhand som eleven klarar alltmer själv) samt de kompletterande uppgifterna som bidrog till att synliggöra elevernas lärande på ett annat sätt än vad prov och diagnoser oftast inte gör.