Femton år målmedvet arbete för bättre språkförståelse i Norden
1/1995

Anneli Bauters

Femton år målmedvet arbete för bättre språkförståelse i Norden

Anneli Bauters, som är direktör för Nordiska språk- och informa­tions­­­centret i Helsingfors, presenterar i sin artikel centrets verksamhet.

Nordiska språk- och informationscentret är en institution underställd Nordiska ministerrådet och det finansieras med nordiska medel. Centret grundades år 1980 och fyller alltså i år femton år. Styrelsen består av fem medlemmar, en för varje nordiskt land. Centrets främsta uppgift är att i Finland främja undervisning i och kännedom om de övriga nordiska ländernas språk, kultur och samhällsförhållanden. Därutöver skall centret i de övriga nordiska länderna sprida kännedom om det finska språket samt om finländska kultur- och samhällsförhållanden. I praktiken betyder det att verksamheten koncentreras till fyra huvudområden: information, utlåning, utbildning samt tolkning och översättning.

Ett nordiskt bibliotek öppet för alla

Under hela sin verksamhetstid har centret haft sina lokaliteter nära Hagnäs torg i Helsingfors. Här finns också det nordiska biblioteket som ligger på gatuplanet vid Hagnäsgatan 2. Det är öppet för allmänheten kl. 10.00–15.30. Under de senaste åren har biblioteket utvecklats kraftigt. Många nyanskaffningar har gjorts och biblioteket har fått större lokaler. I slutet av år 1994 var bibliotekets mediebestånd 3 925 böcker och 2 006 AV-enheter.

En stor del av bibliotekets låntagare kommer från skolvärlden. Därför har centret bildat en egen enhet för läromedel och AV-material för att ge denna viktiga besökargrupp så bra service som möjligt. Nu kan låntagarna i lugn och ro bekanta sig med t.ex. videoinspelningar kring olika teman. Som smakprov på nyanskaffningar kan nämnas serien Hermans historia, Vikingen, Kærlighetens smerte regisserad av Nils Malmros, och Sigrid Undset – et kvinnoliv. Besökarna kan också låna diaserier och språkkurser med språkkassetter i färöiska, isländska, danska, norska och svenska. För dem som vill förbättra sin förmåga att förstå ett nordiskt språk finns det skönlitteratur och detektivromaner i talboksversion. Här får man tag på de nya läroplanerna för Danmark, Norge och Sverige samt de nya läroplanerna och kursplanerna i olika ämnen.

Biblioteket erbjuder även fjärrlån. Den som vill låna t.ex. AV-material kan studera den nya AV-katalogen där alla nyanskaffningar förs in med en kort innehållsbeskrivning. Katalogen uppdateras en gång om året.

Till biblioteket kommer 41 nordiska tidskrifter som centret har prenumererat på. Därtill får centret 97 tidskrifter som gåva. Bland tidskrifterna i biblioteket kan nämnas Kielikello, Kieliviesti, Málfregnir, Málting, Nyt fra Sprognævnet, Språkbruk och Språkvård. Besökare har även möjlighet att läsa dagstidningar från alla nordiska länder – de mest lästa tidningarna är Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat samt Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från Sverige. Aftenposten från Norge och Politiken från Danmark läses av de norsk- och danskintresserade besökarna. Centret skickar gärna gamla dagstidningar till lärare inom skolsektorn och universiteten.

Den pedagogiske konsulenten sprider kunskap

Sedan år 1987 har en pedagogisk konsulent från Danmark, Norge eller Island arbetat vid centret varje höst. I höst är det Danmarks tur att bidra med en konsulent. Finländska grundskolor, gymnasier, yrkesskolor och skolor för vuxen-utbildning kan bjuda in den pedagogiske konsulenten till sin skola.

Under de två senaste åren har konsulenterna inte haft filologisk utbildning utan i stället varit experter inom områdena geografi och biologi. Avsikten med fokuseringen på dessa ämnen har varit att erbjuda skolornas språklärare möjligheter att planera temabaserade projekt. Centret har också velat uppmuntra de finskspråkiga skolorna att göra försök med undervisning på svenska i andra ämnen. Några lyckade projekt tillsammans med lärare i biologi, geografi och språk har genomförts t.ex. i Rovaniemi och Tammerfors. När projekten planeras i god tid kan konsulenten få in ett skolbesök på 3–4 dagar i sitt besöksschema. Detta ger nya möjligheter att djuploda något ämnesområde tillsammans med eleverna. Då är resultaten naturligtvis annorlunda än när besöket inskränker sig till ett par timmars föreläsning. Förra året väckte den isländska konsulenten stort intresse för Island och inspirerade några skolklasser att på allvar planera skolbesök i Reykjavik eller i andra städer på Island. Planering pågår och elevgrupperna önskar att de får medel till sin resa från Nordplus Jr.

Nordmål – fem år språksamarbete i Norden

Inom handlingsprogrammet Nordmål bedriver följande organisationer samarbete: Nordiska skolsamarbetet under Nordiska ministerrådet, Nordiska språk- och informationscentret och Nordiska språksekretariatet, som finns i Oslo. Det första Nordmålprogrammet har prövats under åren 1990–1995 och ett nytt handlingsprogram för åren 1996–2000 behandlades på Nordiska rådets session i Reykjavik i mars 1995. Detta omfattande program har gjort insatser bl.a. för läromedelsproduktion, fortbildning av lärare och lärarutbildare, tolkning och översättning, ordböcker och terminologi samt forskning.

Både Nordiska språk- och informationscentret och Nordiska språksekretariatet har deltagit i planeringen och arrangerandet av trilaterala och bilaterala kurser för lärare från alla de nordiska länderna, både grundskollärare och gymnasielärare. De lärare som har deltagit i kurserna undervisar i de nordiska språken som modersmål eller som främmande språk. Därtill har seminarier arrangerats för lärarutbildare och lärarstuderande. En bra och ändamålsenlig arbetsfördelning har upprättats mellan centret och Nordiska språksekretariatet. Andra viktiga samarbetspartner är Nordspråk, som representerar modersmålslärarföreningarna i de nordiska länderna, samt Svensklärarna i Finland och Félag dönskukennara på Island.

Centret satsar på didaktiskt utvecklingsarbete. Under år 1994 påbörjades ett undervisningsprojekt i fem skolor i Finland och fem i Sverige. Syftet med projektet är att uppmuntra lärarna att undervisa på finska och på svenska i olika skolämnen. Detta projekt pågår ännu under vårterminen 1995 och resultaten av projektet skall sammanfattas i en rapport som kommer ut hösten 1995. Rapporten skickas till alla svensklärare och kan också beställas från centret.

Finskspråkiga gymnasister är en mycket viktig målgrupp för centret. Under hela sin verksamhetstid har centret varje sommar ordnat en längre kurs i kultur och språkförståelse i Sverige för unga finländare. Under kursen har de kunnat förbättra sina kunskaper i svenska.

Danska är populärast

En viktig del i centrets verksamhet är språkkurserna i danska, finska, norska och svenska. Kurserna är i första hand avsedda för dem som deltar i nordiskt samarbete eller behöver kunskaper i nordiska språk i sitt arbete. Under de senaste åren har intresset varit stort speciellt för det danska språket. Språkkurserna hålls både i Finland och i de andra nordiska länderna. Mycket omtyckta kursplatser är t.ex. Schæffergården i Danmark, Nordiska folkhögskolan i Sverige, Lysebu i Norge och Hanaholmen i Finland.

Omtyckta utbildningsdagar

Under flera år har centret arrangerat utbildningsdagar som har behandlat de nya trenderna inom skolsektorn i Danmark, Norge och Sverige. Reformarbete som gäller omstrukturering av utbildningssystemet samt de nya läroplanerna och kursplanerna har presenterats på utbildnings­dagarna, som speciellt intresserat ämbetsmän, lärarutbildare, lärare och läromedelsförfattare. Det traditionella januariseminariet har stått på centrets utbildningsprogram ända sedan 1980-talet och det samlar fortfarande varje år omkring 100 intresserade lärare och utbildare från skolvärlden. Förberedelsearbetet påbörjas alltid redan tidigt på hösten och centrets samarbetspartner har i många år varit Hanaholmens kulturcentrum, Sveriges Ambassad, Svenska Finlands folkting, Svenska institutet och Svensklärarna i Finland rf. I år var temat för seminariet Det nordiska kalejdoskopet och den europeiska identiteten.

Informationspaket, uppsatstävlingar och utställningar

Centret producerar eget informationsmaterial först och främst för skolorna i Finland, men även för skolorna i de andra nordiska länderna. En gång om året skickas ett informationspaket med aktuellt material till alla skolor i Finland. Ofta ingår det pedagogiska tips för lärare i informationspaketet, som har ca 3 000 mottagare. Lärare kan också beställa faktablad om de nordiska länderna. De nyaste faktabladen berättar om Grönland, Färöarna och Island. Till skriften  Nordisk kraft/Pohjoista elinvoimaa producerad av Nordiska minister­rådet och Nordiska rådet har centret utarbetat en lärarhandledning på finska och på svenska. Lärarhandledningen kommer i år att distribueras också till skolor i Sverige.

Uppsatstävlingar för eleverna i gymnasiet och yrkesskolorna har arrangerats i samarbete med Svensklärarna i Finland, Förbundet för lärarna i historia och samhällslära samt utbildningsstyrelsen.

Centret har med hjälp av medel från Nordiska kulturfonden påbörjat ett treårigt projekt kring temat Att vara ung i Norden. En fotografiutställning kommer att stå färdig i mars 1996 och turnerar i Norden fram till 1998. Utställare är åtta unga fotografer som har valts bland ett trettiotal kandidater från alla de nordiska länderna.

Stor vikt vid språklig jämlikhet

En av centrets uppgifter är att försöka överbrygga de språkliga klyftor som förekommer i Norden. Ett led i detta arbete är fortbildningen för nordiska konferenstolkar och kontakttolkar samt översättare. Av det material som centret har producerat används en del vid utbildningsdagarna. På kurser och seminarier används också tidskriften Språkbruk, som är ett ypperligt undervisningsmaterial.

Centret framställer även annat material vars syfte är att underlätta den språkliga kommunikationen mellan nordbor. I samarbete med Nordiska språksekretariatet och Nordiska rådet har centret producerat skriften Att förstå varandra i Norden. Den motsvarande skriften på finska heter Kieliavain Pohjoismaihin. Båda skrifterna är avsedda för nordbor som deltar i nordiska konferenser, seminarier, arbetsgrupper eller officiella möten. Skrifterna kan beställas gratis.

År 1995 har fört med sig många nya intressanta och krävande utmaningar eftersom Finland och Sverige har blivit medlemmar i EU. I denna nya situation gäller det för centret att intensifiera och stärka de språkliga och kulturella förbindelserna i hela Norden. Det nordiska samarbetet kommer även i fortsättningen att vara en av hörnstenarna i centrets verksamhet. Samarbetet kan samtidigt bli en plattform för upprättande av förbindelser med EU.

Vill du veta mer om Nordiska språk- och informationscentret? Ta kontakt!

Nordiska språk- och informationscentret

Hagnäsgatan 2

00530 Helsingfors

Tfn 358 (9)0 77 47 70 44

Fax 358 (9)0 77 47 74 08

 

 

Anneli Bauters