Förra hösten märkte jag till min glädje att det i Språkbruk fanns korta presentationer om olika minoritetsspråk i Europa.  Först ingick en presentation av katalanskan som sedan följdes av bl.a. walesiskan och korsikanskan. Språk som för de flesta finländare är ganska obekanta. Vardagsliv och det arbete som görs för att ge språken i arv till följande generation har de flesta av oss inte heller någon större kunskap om.

Inom EU finns det cirka 50 miljoner människor som talar minoritetsspråk, regionala språk och mindre nationalspråk och då har jag inte räknat in personer med invandrarbakgrund. Det finns alltså många familjer som berörs av samma frågeställningar om fostran till två- eller flerspråkighet. Det är inte enbart i Finland, eller i Svenskfinland, som föräldrar är måna om att erbjuda sina barn fler än ett språk. Bl.a. dessa föräldrar har frågor om barns språkutveckling rent generellt och i synnerhet om språkutvecklingen hos två- eller flerspråkiga barn. Dagvårdspersonalen behöver också färdigheter och mera kunskap om hur de arbetar med små barns språkinlärning.

På Folkhälsans förbund har vi sedan hösten 2009 samarbetat i EU-projektet MELT (Multilingual Early Language Transmission) med organisationer som arbetar för walesiskan i Wales, bretonskan i Bretagne och frisiskan i Friesland. Syftet med projektet är att tillsammans identifiera bästa praxis när det gäller språkinlärning och språkbadsmetoder, öka kunskapen om två- och flerspråkighet hos dem som arbetar med små barn, ge barnen en god utbildningsgrund, informera föräldrarna om tvåspråkighet och stärka och främja den kulturella och språkliga mångfalden.

Inom projektet kommer vi att publicera material och att föra en dialog om två- och flerspråkighet med beslutsfattare och tjänstemän. För föräldrarna har vi skrivit guiden ”Flerspråkighet i vardagen” och för dagvårdspersonalen utarbetar vi en handledning om tvåspråkighet i småbarnsfostran. Vår frisiska samarbetspartner, Fryske Akademy, har skrivit en översikt om den forskning som gjorts kring två- och flerspråkig småbarnsfostran samt sammanfattat projektets arbete. Den 6 oktober arrangeras slutkonferensen i Bryssel, mer information hittar du på www.meltproject.eu.

För mig har projektet varit mycket intressant, men ibland har samarbetet också gett mig lite huvudbry. Den språkliga verkligheten i de olika regionerna skiljer sig ganska mycket från varandra. Det svenska språket är ett av Finlands två nationalspråk och vi har vår dagvård (i Sverige: barnomsorg) uppdelad på språklig grund. Pedagogerna har också möjlighet att få sin pedagogiska utbildning på svenska. I Wales har man fört en målmedveten och enträgen språkpolitik för att stärka det walesiska språket. Antalet walesiska daghem och språkbadsdaghem uppgår i dag till cirka 500 stycken, och man kan därmed säga att den strategiska språkpolitiken har burit frukt. Många enspråkigt engelska familjer vill att deras barn lär sig en god walesiska och de satsar på språkbad eller walesisk dagvård.

I regionen Friesland, Nederländerna, har man som mål att 100 daghem före utgången av år 2011 skall vara frisiska eller tvåspråkiga. Det krävs emellertid inte alltför mycket frisiska i daghemmet för att det skall kunna kalla sig tvåspråkigt. Den språkligt sett mest utmanande regionen är Bretagne och bretonskan. Största delen av personalen på daghemmen kan inte bretonska mer än att de kan delta i de bretonska sångstunderna. Många föräldrar har också bristande eller obefintliga kunskaper i språket, men de vill att deras barn ska få en positiv och aktiv kontakt till bretonskan. Den språkliga utgångspunkten har alltså varierat.

Inom projektet har vi också fört långa och intressanta diskussioner om vad dagvård är och borde vara; vad trygghet betyder och innebär, ifall personalen ska och kan styra ett barns intresse eller om intresset borde komma från barnets självt osv.

Handledning för daghemspersonal

Vi funderade en hel del på hur vi skulle gå tillväga för att kunna skapa en gemensam handledning för daghemspersonal, en handledning som skulle kunna användas runt om i Europa på olika språk och med olika förutsättningar. Vi började med att skriva en handledning som under läsåret 2010–2011 testades på tio daghem i alla fyra regioner. Under våren och sommaren 2010 skrev min kollega Johanna Sallinen ihop det första utkastet, som översattes till engelska, kommenterades, uppdaterades och sedan godkändes inom projektet. Fram till april 2011 handledde handledarna i de olika regionerna daghemspersonalen i hur man bäst kan arbeta med materialet. Det var ett nöje att följa de initierade och engagerade diskussionerna som handledarna förde över Skype. Handledarna kom med många olika synpunkter på och tankar kring hur man i deras region bäst kunde arbeta språkstödjande med personalen på daghemmen. De märkte också att det var många fler frågeställningar som var likadana än som skiljde dem åt. Deras erfarenheter med arbetet på daghemmen och deras engagemang medförde att vi med stadig hand redigerade det första utkastet.

Handledningen ges ut i fyra versioner, svenska–finska, walesiska–engelska, frisiska–nederländska och bretonska–franska. Utgångpunkten var ursprungligen att vi skulle skriva en gemensam handledning som skulle kunna implementeras i daghem runt om i Europa. Men nu har vi frångått tanken på att handledningarna skall vara direkta översättningar. I stället skall de vara regionala redigeringar.  Även vi som inte är pedagoger har insett och accepterat att verkligheten på daghemmen i de olika regionerna ser så olika ut att det också bör synas i den slutgiltiga texten. Vi hoppas att handledningen ska fungera som redskap för de pedagoger som arbetar med småbarn i två- och flerspråkiga miljöer under en längre tid.

Föräldragrupper behövs

Under projektets gång har vi lärt oss av varandra. Som ett exempel kan nämnas att vi i Finland har insett att våra svenska språköar kan behöva föräldragrupper, såsom de har i Wales, för att uppmuntra också föräldrarna att tala och lära sig minoritetsspråket. Många av föräldrarna är finskspråkiga med kanske rostiga kunskaper i svenska, så de känner sig osäkra med att använda språket. Då skulle en diskussionsgrupp, där man tog upp aktuella och för dem intressanta ärenden få föräldrarna att själva använda språket. Ibland skulle en föräldragrupp kunna arbeta med drama, bygga upp ordförrådet, lära ut begrepp och fraser. I Wales har de i sin tur börjat intressera sig för vårt sätt att dela upp barnen i språkbadsgrupper och grupper där barnen talar svenska också hemma.

Projekttiden tar slut i oktober 2011, men det betyder inte att Folkhälsans arbete med att stödja dagvårdens och skolans arbete i språkstimulans skulle ta slut. Vi hoppas också på att fortsätta vårt samarbete med våra samarbetspartner.

 

Samarbetspartner

Folkhälsan har sedan 1999 arbetat med att stöda språkinlärning hos barn mellan 0 och 15 år och främja språkbadsutbildning, www.folkhalsan.fi/sprak.

Fryske Akademy har en lång erfarenhet inom flerspråkig utbildning i Friesland, Nederländerna. I MELT-projektet samarbetar Fryske Akademy med Sintrum Frysktalige Bern-opfang (SFBO), vilket är organisationen för frisiska och tvåspråkiga förskolor i Friesland. www.fryske-akademy.nl.

Divskouarn främjar dagvård på bretonska. Organisationens arbete startade 2005 i fem dagvårdsenheter i västra Bretagne. I dag hjälper Divskouarn även barnskötare och familjer med att utveckla och stöda olika språkprojekt. http://divskouarn.fr/

Conseil Régional de Bretagne är den regionala myndigheten för Bretagne, i västra Frankrike. År 2007 upprättade Conseil Régional de Bretagne det första handlingsprogrammet för det bretonska språket. http://www.bretagne.fr

Welsh Language Board är ett lagstadgat organ finansierat av den walesiska regeringen. Dess huvudsakliga funktion är att främja och underlätta användning av det walesiska språket. Syftet är att verka för framgång och framtid för det walesiska språket. http://www.byig-wlb.org.uk

Mudiad Meithrin är en frivilligorganisation som upprätthåller dagvård och föräldragrupper på walesiska. http://www.mym.co.uk/

Alla dessa organisationer är också medlemmar i NPLD (Nätverket för att främja språklig mångfald), ett alleuropeiskt nätverk för att främja språklig mångfald inom ramen för ett flerspråkigt Europa. www.npld.eu.