Talare framför en mikrofon.
"Torde" är ett vagt försiktighetsord som gillas av offentliga talare som vill vara på den säkra sidan. Foto: Marcos Luis/Free License Unsplash

Hur kan människor använda torde och oacceptabelt när de vill framstå som försiktiga eller tvärsäkra? I den här artikeln diskuterar jag den frågan. Artikeln bygger på googlesökningar gjorda den 2 juli 2020 och på Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, både den nuvarande första upplagan (här SO1) och orddatabasen som ligger till grund för den kommande andra upplagan (här SO2). SO1 finns på webbplatsen svenska.se, medan jag har tillgång till orddatabasen eftersom jag är en av redaktörerna för SO2.

Försiktighet med torde

Företrädare för myndigheter i Sverige är av tradition språkligt försiktiga. Kanske är försiktigheten allra störst i texter som behandlar juridiska ämnen. (Lägg märke till det inledande kanske!) Språklig försiktighet kan uttryckas på olika sätt. Ett exempel är den här meningen, som skulle kunna ingå i en dom från en tingsrätt: ”Det torde dock vara helt uteslutet att den tilltalade har begått den aktuella gärningen”. Här uttrycks försiktigheten med torde (”torde vara”) och dock.

Ett verktyg för försiktighet är just torde. Enligt SO1 är en av två betydelser för verbet ”bör sanno­likt”, vilket ordboken preciserar till att torde används i ”ut­tryck för förmodan, möjlighet o.d.”. Det här visar sig exempelvis i en dom från Miljööverdomstolen. Domen gäller ombyggnad av ett hus: ”Huset är ursprungligen ett s.k. enkelhus och det torde vara uteslutet att övervåningen i sin ursprungliga stil skulle vara försedd med vindskupa med fönster och därtill en balkong”. Domstolen säger att ”det torde vara uteslutet” att övervåningen från början har haft vindskupa och balkong, inte att ”det är uteslutet”.

Den här språkliga försiktigheten går att förstå och försvara. Den verklighet som vi lever i är komplicerad. Juridiken ska hantera verkligheten, och det mänskliga språket är inte ett lika exakt verktyg som matematikens formler. Men torde är omdiskuterat bland jurister. Enligt advokat Viktoria Karlsson kan jurister anse att det finns en skala för att uttrycka (o)säkerhet: ”Om uttrycket ’det borde vara på det här sättet’ ligger i ena änden av skalan, och ’det är på det här sättet’ ligger i den andra änden så hittar du ”det torde vara på det här sättet” någonstans mittemellan” (kursiv stil i originalet). Därför är torde ett användbart ord. Däremot ger språkforskaren Ann Blückert en annan bild. Hennes doktorsavhandling handlar om hur juridikstudenter vid Uppsala universitet lär sig att använda en språkform som kan kallas juridiska. Blückert visar att lärarna på juristprogrammet ofta avråder sina studenter från att använda torde. Motiveringen är dels att ordet markerar osäkerhet, dels att studenter använder torde alltför flitigt och en lärare säger att studenterna snabbt börjar använda torde ”som något slags juridiska”.

Trots allt kan en icke-jurist tycka att Miljööverdomstolen är alltför försiktig med ”det torde vara uteslutet”. SO1 säger att en betydelse för verbet utesluta är ”välja att räkna bort som möjlighet”, vilket låter mycket definitivt. Jurister kan anse att torde vara ger möjlighet att vara språkligt försiktig. Icke-jurister kan tycka att är skulle vara tydligare, eftersom domstolen ju har uteslutit att husets övervåning från början har varit utrustad med en vindskupa med fönster och en balkong.

Tvärsäkerhet med oacceptabelt

Trots att svenska myndigheter och företrädare för olika institutioner kan uttrycka sig försiktigt är mitt intryck att uttryck för tvärsäkerhet har blivit vanligare bland människor som uttalar sig som representanter för institutioner av olika slag i samhället. Det gäller ordet oacceptabelt tillsammans med orden alldeles, fullkomligt, fullständigt och helt i samband med olika brister eller fel. Resultatet av mina googlesökningar finns i tabell 1, avrundade till närmaste hundratal:

Tabell 1. Antal googleträffar för alldeles oacceptabelt, fullkomligt oacceptabelt, fullständigt oacceptabelt och helt oacceptabelt

alldeles oacceptabeltfullkomligt oacceptabeltfullstndigt oacceptabelthelt oacceptabelt
60010 40054 000183 000

 

Tabell 1 visar att det finns två grupper inom de fyra uttrycken för tvärsäkerhet: helt oacceptabelt och fullständigt oacceptabelt med 183 000 respektive 54 000 träffar gentemot fullkomligt oacceptabelt och alldeles oacceptabelt med 10 400 respektive 600 träffar. Därför går jag nu vidare med helt oacceptabelt och fullständigt oacceptabelt. Vem kan använda dem och i vilka sammanhang används de?

Till exempel anser miljöminister Karolina Skog att det är helt oacceptabelt att en femtedel av den källsorterade plasten i Sverige inte går till återvinning utan istället bränns. Också företrädare för myndigheter kan använda formuleringen. Bland annat säger Länsstyrelsen i Västra Götaland att det ”känns tråkigt och är helt oacceptabelt” när virusprover från laxar och öringar blir förstörda för att posttransporten till ett laboratorium som ska analysera proverna blir försenad (kursiv stil tillagd). Även privatpersoner kan använda helt oacceptabelt, till exempel föräldrar som kritiserar ungdomsverksamheten i idrottsföreningen Björklöven i Umeå. Föräldrarna är kritiska till att vissa ungdomar verkar få fördelar under träningar och matcher.

När en medlem i Livsmedelsarbetarförbundet har omkommit gör förbundet ett uttalande att ”Det är fullständigt oacceptabelt att vi har sådan bristfällig arbetsmiljö att människor dör på jobbet” (kursiv stil tillagd).  Justitiekansler Anna Skarhed kommenterar hat på webben genom att säga ”Det är helt ociviliserat. Att vanliga människor ska drabbas av näthat är fullständigt oacceptabelt och jag kan tycka att det också är oacceptabelt att jag som myndighetsperson ska göra det”. Justitiekanslern väljer starkt laddade ord för att uttrycka sin tydliga uppfattning: näthat är inte bara oacceptabelt utan fullständigt oacceptabelt och dessutom helt ociviliserat.

Olika personer har påpekat att Stefan Löfven, statsminister och partiledare för Socialdemokraterna, ofta använder oacceptabelt, helt oacceptabelt och fullständigt oacceptabelt på tal om missförhållanden i och utanför Sverige. Jag har testat bedömningen genom att först googla på Löfven plus de båda uttrycken. Sedan gjorde jag detsamma för ledarna för övriga svenska riksdagspartier. Resultaten för Miljöpartiets båda språkrör har jag lagt ihop, och antalet träffar i tabell 2 är avrundade till närmaste hundratal:

Tabell 2. Antal googleträffar för partiledare/språkrör plus helt oacceptabelt och fullständigt oacceptabelt

Partiledare/Sprkrrhelt oacceptabeltfullstndigt oacceptabelt
Stefan Lfven (Socialdemokraterna)12 1007 400
Per Bolund och Isabella Lvin (Miljpartiet)6 2004 700
Annie Lf (Centerpartiet)5 4001 900
Nyamko Sabuni (Liberalerna)3 500900
Jonas Sjstedt (Vnsterpartiet)6 6001 800
Ulf Kristersson (Moderaterna)6 0002 700
Ebba Busch (Kristdemokraterna)3 7003 000
Jimmie kesson (Sverigedemokraterna)10 8003 500
Totalt54 30025 900

 

Siffrorna i tabell 2 måste bedömas med lite försiktighet. Partiledarna har innehaft sina poster olika lång tid, till exempel Jimmie Åkesson sedan 2005 och Nyamko Sabuni sedan 2019. Detta inverkar sannolikt på resultatet. Det är också viktigt att påpeka att partiledarna inte har använt uttrycken så många gånger som tabellen visar, eftersom träffarna inkluderar andras kommentarer om partiledarna och partiernas politik. Det verkar vara särskilt vanligt att andra använder helt oacceptabelt och fullständigt oacceptabelt om det största regeringspartiet Socialdemokraterna, men även oppositionspartiet Sverigedemokraterna får en hel del sådana kommentarer.

Men siffrorna visar att helt oacceptabelt och fullständigt oacceptabelt används i den politiska offentligheten och att det förra uttryckssättet är ungefär dubbelt så vanligt som det senare: 54 300 träffar mot 25 900. Det är helt oacceptabelt som dominerar klart också för de enskilda personerna med undantag för Ebba Busch, som noteras för 3 700 helt oacceptabelt och 3 000 fullständigt oacceptabelt. Tidigare innehöll orddatabasen bakom SO uppslagsordet oacceptabel och språkexemplet ”en oacceptabel bullernivå”. Utifrån mina googlesökningar ingår nu också exemplen ”en helt oacceptabel situation” och ”det som hänt är fullkomligt oacceptabelt” i databasen, och de kan komma med i SO2.

Varför vilja vara försiktig eller tvärsäker?

När medborgare tar del av myndigheters texter kan myndigheternas försiktighet skapa problem. Men torde kan naturligtvis användas också i andra sammanhang. Exempelvis har den finländske tonsättaren, musikern och författaren M.A. Numminen gett ut en låt med titeln ”Det torde inte vara”.

Människor som företräder olika institutioner i samhället kan vara tvärsäkra i sina uttalanden om fel och brister och säga att ett visst förhållande är helt oacceptabelt eller fullständigt oacceptabelt. Förklaringen kan vara att de vill väcka uppmärksamhet, visa handlingskraft, eller bådadera. Men formuleringarna är också ett exempel på ordinflation, ett fenomen som språkforskaren Eva Mårtensson uppmärksammade redan på 1980-talet.

Ordinflation innebär att ord som används mycket riskerar att förlora sin positiva eller negativa laddning. Därför behöver de förstärkas för att fortfarande vara laddade. För politiker och andra som vill framstå som tvärsäkra räcker det antagligen inte att säga att något är oacceptabelt utan det krävs ­­– i alla fall just nu – helt oacceptabelt eller fullständigt oacceptabelt. Men ordinflationen kan göra att det kommer att krävas ännu mer, till exempel ”det här är helt fullständigt totalt utan några som helst tvivel oacceptabelt!”. Fast jag undrar ju: hur skulle människor reagera på ett så extremt tvärsäkert uttryckssätt?

Sveriges statsminister Stefan Löfven markerar ofta tvärsäkerhet genom att använda uttrycken helt oacceptabelt och fullständigt oacceptabelt.
Sveriges statsminister Stefan Löfven markerar ofta tvärsäkerhet genom att använda uttrycken helt oacceptabelt och fullständigt oacceptabelt. Foto: Mikael Landelius

Källor

Blückert, Ann (2010). Juridiska – ett nytt språk? En studie av juridikstudenters språkliga inskolning. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 79.) Uppsala: Uppsala universitet. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:282867/FULLTEXT02.pdf(siirryt toiseen palveluun)

Google: ”torde”, ”alldeles oacceptabelt”, ”fullkomligt oacceptabelt”, ”fullständigt oacceptabelt” och ”helt oacceptabelt” 2 juli 2020. https://www.google.com/(siirryt toiseen palveluun)

Mårtensson, Eva (1988). Förändringar i 1900-talets svenska – en litteraturgenomgång. I: Eva Mårtensson & Jan Svensson, Offentlighetsstruktur och språkförändring. (Nordlund 14.) Lunds universitet: Institutionen för nordiska språk, s. 101–217.

SO = Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009). Svenska Akademiens ordböcker [SAOL, SO, SAOB]. https://svenska.se(siirryt toiseen palveluun)