Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag den 18 maj hade i år temat Skolspråk: svenska. Erfarenheter och möjligheter i Finland och Sverige. De forskare, pedagoger och språkvårdare som kom till Hanaholmen i Esbo fick med sig många goda idéer om hur vi kan stimulera de finlandssvenska skolelevernas modersmål. Den samlade skaran var rörande enig om att det behövs både kort- och långvariga satsningar och utvecklingsprojekt, och att skönlitteraturen är viktig.

Att kortvariga satsningar kan bli bestående, det vittnade utvecklingspedagogerna Jessica Staaf och Annika Löthagen från Botkyrka kommun om. Den läskampanj som startade i Botkyrka kommun nära Stockholm i början av 2000-talet pågår än. Läskampanjen ger fortbildning till pedagoger som arbetar med barn i åldern 0–16 år. Utvecklingspedagogerna kallar till möten ungefär 15 gånger per termin. Lärarna fortsätter att komma och få påfyllning, för att sedan kunna ge vidare läslust till barnen de jobbar med.

Utgångspunkten för läskampanjen i Botkyrka är att det är viktigt att få skolbarnen att läsa. Läsning utvecklar elevernas kapacitet att skriva och tala och resonera om sin omvärld. I läskampanjen har man betonat att man ska ”bråka med läsandet”. Det innebär enligt Staaf och Löthagen att läsningen kan styras av lärarna. Under en tyst läsning eller högläsning kan läraren stanna upp läsningen, och uppmuntra barnen till diskussion, reflektion och annat åsiktsutbyte. Genom sådana boksamtal väcks läslusten.

Inblickar i skolvardagen

I projektet Intelligent på tangent, ett projekt som inleddes vid Vasa övningsskola men som spridit sig i Svenskfinland, har man utvecklat nya metoder för skriv- och läsinlärning med hjälp av datorer och elektroniska skrivtavlor (smartboard). Kerstin Aspelin från Mattlidens skola i Esbo berättade om sina erfarenheter inom projektet. Lågstadiebarnen har ofta en bristande finmotorik som kan bli ett hinder för skrivandet. Om barnen får skriva på dator och visa sin intelligens på tangenterna växer stora berättelser fram, vilket åhörarna fick se fantastiska exempel på. Att integrera skrivandet i andra ämnen, till exempel kring ett tema som Östersjön eller våra andra hav, stöder inte bara modersmålet utan även ämneskunskaper.

En annan inblick i skolans värld gav akademilektor Anna Slotte-Lüttge som talade om språket i skolan. Normen i de finlandssvenska skolorna är svenska. Både lärare och elever upprätthåller normen och orienterar sig mot den, och andra språk ses inte som en resurs. I synnerhet i klassen kan läraren tillrättavisa barnen ifall de använder till exempel finska. Men inspelningarna av elevernas vardagssituationer visar att de är aktiva språkanvändare också utanför klassen. De diskuterar språkanvändning och -kunskaper med varandra, och kan iaktta språkliga företeelser i sin omgivning. Men trots att barnen kan vara två- eller flerspråkiga är skolans utgångspunkt ett språk.

Barnen individer

En viktig poäng som flera av föredragen också tangerade var barnens och de ungas egen värld. Får de komma in i klassen sådana de är, eller ska de lämna sin ”ryggsäck” utanför: Finns det utrymme för de ungas erfarenheter och intressen? Får de i skolan skriva om sin passion att jobba med bilmotorer, något som panelisten Pia Norrbäck-Kackur nämnde, eller i medier som de själva konsumerar, till exempel bloggar på internet, vilket panelisten Annette Kronholm-Cederberg visade exempel på. Eller, som utvecklingspedagogerna i Botkyrka konstaterade: hur många av oss som läser ut en bok vill genast skriva en recension om den? Det finns andra genrer än recension, och andra sätt att skriva än med penna på papper. Med dem kan man kanske bättre stimulera svenskan som skolspråk.

Den finlandssvenska Kulturkarnevalen, som FSS (Finlands svenska skolungdomsförbund) ordnar, stimulerar eleverna utifrån dessas egna erfarenheter och intressen. Alina Böling berättade om Kulturkarnevalen och den entusiasm och kreativitet som flödar bland ungdomarna under dagarna. Bland de olika aktiviteterna, eller ”labb” som de kallas, finns sådana som i första hand bärs av det svenska språket: retorik, scenkonst i olika former och journalistiska genrer. De unga som deltar gör det av fri vilja och på egen tid, och är öppna för att lära sig nya saker och praktisera det de lärt sig. För att parafrasera Böling: Det kan inte vara fel att 500 ungdomar samlas kring finlandssvensk kultur.

Satsa på lärarna!

Språkvårdsdagens talare verkade förorda bland annat satsningar på lärarna, pedagogerna: ge dem inspiration och fortbildning. De inspirerade lärarna kan sedan i sin tur inspirera sina elever genom att låta dem läsa mera, läsa mera för dem, och diskutera mera vad de läst. De skriftliga uppgifterna kan vara något annat än en recension, till exempel att skriva ett slut på en berättelse. Och de skriftliga uppgifterna kan med fördel skrivas på dator. Men en viktig poäng är att barnen, oberoende av vilket språk de har som sitt starkaste språk, behöver få komma som hela individer till klassen. De erfarenheter, intressen och kunskaper de har är utgångspunkter för vidare inlärning och språkutveckling.