Hur uttalas yoghurt?
4/2020

Pia Westerberg

Hur uttalas yoghurt?

Vi gör några nedslag i Språkbruks språkfrågor under 40 år.

Språkfrågorna i Språkbruk har varit ett av de överlägset mest omtyckta inslagen i tidningen. De har ingått som en självklar del redan från det allra första numret 1981 och har för det mesta funnits sist i tidningen, som grädde på moset. Språkfrågorna har besvarats av anställda på dåvarande Forskningscentralen för de inhemska språken, i dag Institutet för de inhemska språken.

Språkbruk har behandlat språkfrågor av alla de slag. Mycket av det som står i gamla nummer är tidlöst och håller än i dag, men i synnerhet de äldre språkfrågorna bör tas med en stor nypa salt. Liksom mycket förändrats i samhället har en hel del förändrats i svenska språket på fyrtio år. Synen på språknormen har också förändrats, och det här syns givetvis i svaren.

I det allra första numret av Språkbruk 1981 behandlas orden tarra, overheadprojektor, kotimaisuusaste, personnummer, sekahaku och så redogörs det för hur man skriver datum på svenska.

Många återkommande frågor

Många frågor som behandlats i Språkbruk handlar om översättning av ord och uttryck från finska till svenska, och frågorna avspeglar de frågor vi fått på vår telefon- och e-postrådgivning.

Ett exempel på en ständigt återkommande fråga är om titlar ska skrivas i bestämd eller obestämd form (prost eller prosten Ingvald Ström, biologilärare eller biologiläraren Petra Grönkvist?). Titelfrågan dyker upp redan i nummer 1/1982 och har återkommit på vår telefon- och e-postjour många gånger under åren.

Skrivformer, böjning och stavning

Skrivformer och stavning genomgår naturligtvis förändringar och förenklingar under fyrtio år. Ett exempel på detta är frågan om vi ska skriva ska eller skall. I nummer 2/1983 skriver vi att skall är normalformen, och att formen ska ”reserveras för kåserier, talåtergivning o.dyl.”.  Nio år senare, år 2002 (3/2002), betraktas formerna skall och ska som likvärdiga. År 2007 (3/2007) konstaterar vi under rubriken ”Skriv ska i stället för skall” att ”Statsrådets svenska språknämnd rekommenderar att de som översätter regeringspropositioner, förordningar och andra texter inom statsrådet övergår från skall till ska under hösten 2007.”

Jordgubb representerar en högre abstraktionsgrad än jordgubbe.

Ofta handlar språkfrågorna om böjning. Klassiker inom denna kategori är exempelvis hur man böjer taxi, museum, schema och tema i plural. (Svar: taxi eller taxibilar beroende på sammanhang, museer, scheman, teman.)

En läsare undrar i nummer 1/1994 om det är korrekt att tala om jordgubb som smaktillsats. Frågeställaren har inte hittat formen jordgubb utan e i någon ordbok. Svaret lyder att jordgubb representerar en högre abstraktionsgrad än jordgubbe och kan användas på exempelvis yoghurt- och glassförpackningar.

Namnfrågor

Olika typer av namnfrågor förekommer rätt ofta, till exempel om man ska foga genitiv-s till Åbo slott (Åbos slott eller Åbo slott?) eller om det heter Jorv sjukhus eller Jorvs sjukhus?

Namnfrågor återkommer ofta i Språkbruk, till exempel om det heter Åbo slott eller Åbos slott.

Namnfrågor återkommer ofta i Språkbruk, till exempel om det heter Åbo slott eller Åbos slott.

Kuva: Pixabay

Också namn på länder och nationaliteter är vanliga bland frågorna:

”Det officiella namnet på Tjeckoslovakien har ändrats från Socialistiska republiken Tjeckoslovakien till Tjeckiska och slovakiska federativa republiken. Det är alltså fråga om det namn som motsvarar Republiken Finland och Konungariket Sverige. Det allmänt brukade namnet är i varje fall fortfarande Tjeckoslovakien.” (1/1991) Och vad har Skandinavien för genus? Säger man den eller det vidsträckta Skandinavien? (3/2015)

Hur uttalar du yoghurt?

Även uttalsfrågor dryftas, och uttalet av namnet Schjerfbeck dyker upp ett antal gånger. En uttalslista med finlandssvenska efternamn ingick i Språkbruk 2/1998. Numera finns denna uttalslista på Språkinstitutets webbplats, i dag kompletterad med ljudfiler.

I Språkbruk 1/1988 diskuteras stavning och uttal av ordet yoghurt:

”Uttalet är också ett intressant kapitel, SAOL rekommenderar ’jåggurt el ’jåggört med betoning på första stavelsen men de faktiska varianterna är otaliga: jå’gurt, ’jogort, ’jugurt, ’jogurt, ’jo:gurt, ’jo:ghurt, ’jågghurt, ’jånghurt… Säg ’jåggurt så är ni på den säkra sidan”.

Samhället förändras

Språkfrågorna avspeglar ett samhälle och en värld i förändring. Många frågor under 1980- och 1990-talet handlar om EU, EG och den europeiska integrationen. Det här gäller i synnerhet slutet av 1980-talet och början av 1990-talet när Finlands medlemskap i EU börjar diskuteras.

Inför övergången till euro repeteras ord och uttryck kring den nya myntenheten, såsom böjning och uttal av euro och cent, och även den frågan återkommer flera gånger under åren.

Ny teknik

Många av frågorna tar upp ord om ny teknik, exempelvis ny telefoni:

”Den gamla vanliga telefonen med fingerskiva, lur och telefonjack, som på sin höjd kunde hängas upp på väggen, har fått sällskap av en rad apparater som kan se ut nästan hur som helst och inte ens behöver vara kopplade till telefonnätet. I stället för fingerskiva har vi fått knappsats, och det som ser ut som en lur kan i själva verket vara hela apparaten. En sådan telefon kallas enstyckstelefon.” (Språkbruk 4/1990)

Kommer du ihåg att det talades om sekelsskiftessäkra dataprogram inför millennieskiftet? I Språkbruk 1/1998 skriver vi så här:

”Många är oroliga för det kommande sekelskiftet. En av orsakerna till oro är det så kallade 2000-problemet som uppstår för att datorerna inte kan skilja mellan år 2000 och år 1900. Detta har ibland kallats Y2k efter engelskans Year 2000, men den förkortningen vill vi avråda ifrån. Den är ogenomskinlig och svår att förstå. Använd i stället olika sammansättningar på 2000- som t.ex. 2000-problemet, 2000-projekt, 2000-säkerhet, 2000-konsult. Ett dataprogram som klarar av sekelskiftet kallas sekelskiftessäkert.”

Och som bekant hände inget dramatiskt med våra datorer vid millennieskiftet.

Dataspett eller hackare?

Många ord vi tagit upp i frågespalten är givetvis aktuella än i dag, som ordet hacker. Men visste du att man i tiden föreslagit dataspett för engelskans hacker? Det gjorde man i början av 1990-talet:

”Språkexperter i Sverige har under en längre tid funderat på en lämplig svensk motsvarighet till hacker och har nu stannat för hackare. Ett annat förslag till ersättning för det engelska ordet var dataspett. För hackare talar att det är en direkt motsvarighet till urspungsordet.” (2/1992)

Nya ord

Språkförändring sker inte över en natt, och det krävs ofta en mognadsprocess så att språkanvändarna vänjer sig. Ibland faller ord i glömska och vissa nyord blir bara dagsländor.

Under åren dyker det upp nya motionsformer, och i Språkbruk 1/1999 kan man läsa om den nya motionsformen stavgång (fi. sauvakävely). Språkbruk har också skrivit om nya fenomen som parkour och en av frågorna lyder: ”Kan man bilda ett verb parkoura till substantivet parkour?” Då fanns inte parkour i Svenska Akademiens ordlista än, vilket det gör i dag. (4/2010)

I slutet av 2010-talet behandlas nya ord som baljhavre, influerare, reality, downshifta, millenniegenerationen, prokrastinera, tricksparkcykel och många fler.

År 2007 diskuterades arbetande hundar i en språkfråga: bombhundar, terapihundar, röksökhundar, minhundar och ledarhundar med flera.

År 2007 diskuterades arbetande hundar i en språkfråga: bombhundar, terapihundar, röksökhundar, minhundar och ledarhundar med flera.

Kuva: Pixabay

I dag har vi coronahundar, men dessa hundar fanns inte år 2007 då vi i 4/2007 diskuterar olika hjälpande hundar: terapihund, ledarhund, minhund, räddningshund, bevakningshund, spårhund, röksökhund, kriminalsökhund, likhund, bombhund, cancerhund, mögelhund, malmletningshund, kvicksilverhund, brukshund, rapporthund med många fler hundar.

Gamla ord, nya betydelser

Gamla svenska ord får ibland en ny innebörd utöver den gamla betydelsen. I nummer 2/1994 avråder vi från användningen av spendera i betydelsen ’tillbringa’ enligt engelskt mönster (spend time): spendera tid. Ordet var då i svenskan förbehållet utryck med pengar. Men nio år senare (3/2003) skriver vi så här:

”Det är emellertid uppenbart att uttrycket har blivit mycket vanligare på senare tid, troligen genom inflytande från engelskans spend time. Språket utvecklas, och inflytandet från andra språk är en naturlig del av utvecklingen.”

Ordet brand i betydelsen ’varumärke’ diskuteras några gånger under åren, och vi rekommenderar varumärke, inte brand. (3/2001)

”Trendkänsliga personer, speciellt inom marknadsföring, verkar inte tycka om ordet varumärke. Det andas inte modernitet och framåt­anda. I stället vill många använda ordet brand. Vi rekommenderar dock att man gör avkall på sin trendighet och använder det gamla, hederliga ordet varumärke.”

Denna rekommendation håller fortfarande, tjugo år senare.

Frågor om etymologi

Det är säkert många som lärt sig nya ord genom att läsa språkfrågorna i Språkbruk. I nummer 1/2000 diskuteras etymologin av ordet karonka (doktorsmiddag), 4/2005 redogör vi för betydelsen och etymologin för ordet bankoktroj (tillstånd att bedriva bank- eller fondbörsverksamhet), i 2/2012 diskuterar vi ordet varnagel och nejonöga i 2/2014. Varifrån uttrycket kreti och pleti kommer får vi veta i nummer 4/2015.

Frågor om språket tar aldrig slut

Språkbruks språkfrågor är ett illustrerande exempel på att språket förändras och att det ständigt kommer att förändras, det är ett tecken på att språket lever och mår bra. Det kommer in nya ord i svenskan, gamla ord får ny betydelse eller faller ur bruk, vissa nya ord får aldrig fotfäste, stavningar förenklas. De språkliga diskussionerna tar aldrig slut.

Botanisera gärna i Språkbruks arkiv, det är en fantastisk tidsresa i språk och rum!

 

Pia Westerberg
Skribenten är chefredaktör för Språkbruk. Foto: Pia Pettersson