Internet och språket — hot och möjligheter
1/2003

Lotta Collin

Internet och språket — hot och möjligheter

Lotta Collin tar upp några positiva och negativa sidor med Internet i förhållande till vårt språk och vårt språkbruk. Diskussionen tar avstamp i hennes egna upplevelser och intryck som språkforskare med ett intresse för såväl kommunikationen i nya medier som språkriktighetsfrågor och språklig variation. Lotta Collin är doktorand på svenska institutionen vid Åbo Akademi.

I samband med min forskning har jag kommit att läsa både en hel del texter på Internet och analyser av och diskussioner om språkbruket på nätet. Också på fritiden är jag en flitig Internet­användare, och ser nätet som en av mina främsta källor till såväl nytta som nöje. I den här artikeln vill jag sammanfatta de intryck jag fått av språkbruket på Internet och diskutera vilken eventuell inverkan Internet som skriftligt medium kan ha på språket.

Eftersom Internet har fått en sådan enorm utbredning och eftersom de flesta av Internets funktioner är av språklig karaktär, är det högst sannolikt att Internet har en inverkan på språket. Men även om det finns tendenser till att betrakta Internet som ett revolutionerande medium, tror jag knappast att det kommer att innebära någon fullständig språklig revolution. Däremot kommer det nog att föra med sig vissa förändringar i språket, både till det bättre och till det sämre.  

Först och främst har Internet gett upphov till en mängd nya kommunikationssituationer, i form av elektronisk post, chatt, diskussionslistor av olika slag, hemsidor osv. Vi har alltså fått nya kommunikationskanaler med egna, i vissa fall helt nya, möjligheter och begränsningar. Det handlar om elektronisk kommunikation med hjälp av tangentbord och datorskärmar och om interaktivitet, om snabbhet och om globalitet. Alla dessa faktorer påverkar utan tvekan det språk som används, men givetvis på olika sätt i olika situationer.

Hotbilder

Man kan ibland erfara en viss rädsla för att datormediet förändrar, eller rentav förstör, vårt språk. Det här kan t.ex. ha att göra med att Internet är ett i många avseenden fritt och öppet medium. I princip kan vem som helst producera texter som kan få en mycket stor publik, och den språkliga kontrollen är i många fall obefintlig. Det här leder till att dåliga och slarviga texter kan få en mycket större synlighet än tidigare. Det går heller inte att förneka att det finns en hel del språkfel på nätet, också i mer officiella sammanhang. Det kan bland annat ha att göra med att många som får i uppgift att lägga ut information på nätet inte har någon utbildning i skrivande och kanske inte tidigare har sysslat med att skriva för publik. I Finland har vi dessutom det problemet att texter på svenska inte alltid skrivs av personer som behärskar språket.   

Ofta framhålls informalitet som det kännetecknande för såväl e-post som andra typer av skriftlig interaktion över nätet. Det innebär inte bara en personlig stil med Hej som det allmänna hälsningsordet och andra mer vardagliga och talspråkliga uttryckssätt. Man är ofta inte heller lika noggrann med den språkliga formen som i vanligt brevskrivande. Det förekommer att man sänder iväg meddelanden utan att alls läsa igenom dem, utan att bry sig om huruvida det finns tryckfel, stavfel och andra tokigheter i meddelandet. Därmed inte sagt att slarv inte skulle ha förekommit också tidigare, men det får en större synlighet nu och verkar i många fall vara mer acceptabelt. Till exempel i mitt forskningsmaterial från diskussionsforum på webben upplever jag det som påfallande vanligt med okorrigerade skrivfel, i synnerhet med tanke på att man trots allt skriver för en stor publik och har tid på sig att läsa igenom sin text.

Men det finns naturligtvis också de som alltid redigerar och korrigerar sina meddelanden med lika stor omsorg som i andra medier. På nätet ska skrivandet gå snabbt och lätt. Snabbheten när det gäller att överföra meddelanden och få texter synliga för mottagarna är Internets stora fördel, men kanske samtidigt en av dess nackdelar. Snabbheten leder lätt till slarv.  

 Det att det i vissa sammanhang uppfattas som mindre viktigt med rättstavning, skrivregler och korrekturläsning i nätmedier, kan leda till farhågor om den språkliga normens undergång. Det är till exempel rätt vanligt i e-post och diskussionsgrupper att meningar produceras utan stora bokstäver och/eller interpunktion, eller att man stavar ord på andra sätt än ordböckerna anger. Man kan t.ex. se meningar och stavningar som

var bor du skulle vakul att snacka lite Angelica
jag skall på disco i kväll jag tänker göra som alla andra
Så var det dax
Hejzan!
Oxå
Hare bra!

Farhågorna accentueras kanske av att det är speciellt ungdomar som leker och slarvar med språket när de interagerar med varandra via datorer. Många hävdar dock att den avslappnade stilen inte förs vidare till andra sammanhang. När ungdomar t.ex. skriver uppsats i skolan, anstränger de sig mera.

Vidare kan det kännas som att engelskan helt tar över på Internet och svenskan faller i skymundan. Det är sant att det stora flertalet av alla texter på Internet är på engelska, men svenskan är också relativt välrepresenterad. Man kan också vara rädd för det anglosaxiska inflytandet på svenskan, till exempel i form av ny terminologi. Det är i och för sig inget nytt med att svenskan lånar ord från andra språk, skillnaden är att de nya termerna nu är väldigt många och sprids mycket lätt.

När det gäller webbsidor kan man ibland också få en känsla av att den grafiska formen är viktigare än språket. Det faktum att det är svårare att läsa texter på en datorskärm leder tillsammans med den enorma informationsmängden också till skumläsning. Man kan här se en risk för mer förenklade och snuttifierade framställningssätt. 

Möjligheter

Det informella, slarviga, engelska och kortfattade är dock inte hela sanningen när det gäller språkbruket på Internet. Den språkliga och stilistiska bredden är stor och mediet anpassas till ett brett spekt­rum av kommunikativa syften. Till exempel i e-post bör man på samma sätt som i andra medier kunna anpassa sin stil till rätt nivå och göra korrekta språkliga val beroende på till vem man skriver och varför man gör det. Ett informellt och slarvigt språk är ingalunda alltid gångbart.

Samtidigt som det eventuellt kan ses som negativt att Internet är ett så öppet och fritt medium, ligger mycket av dess möjligheter just där – också ur språklig synvinkel. Internet har gjort att många meddelar sig mer i skrift i dag än förr. Speciellt gäller detta ungdomar. Att också ovana skribenter övar sin skrivförmåga och vågar delta utan att bli sanktionerade för sina språkliga brister, tycker jag är framför allt de olika diskussionskanalernas starka sida.  

I och med att de olika kommunikationsarenorna på Internet förändras och utvecklas får användar­na nya möjligheter att kommunicera med varand­ra. Det här innebär att de blir tvungna att ständigt anpassa sitt skriftspråk till de krav de nya kontexterna ställer. Det handlar dock snarare om förändringar än om försämringar, och allra minst om språklig utarmning. Tvärtom ger Internet upphov till en stor språklig kreativitet som bör uppfattas som positiv. Mediet är nytt och saknar i många fall fastställda normer, vilket lockar till språkligt nytänkande och experimenterande. Speciellt syns det här i ungdomars chatt, som beskrevs av Jonna Ahti i Språkbruk 4/2002

Man kan inte heller påstå att Internet i någon större utsträckning skulle hota eller ersätta redan existerande språkliga varianter. Snarare handlar det om att vi får nya varianter och fler kommunikativa valmöjligheter. Uppkomsten av nya informella, ibland i det närmaste bisarra, former av språk utökar vår känslighet för språkliga kontraster och ökar skillnaden mellan informellt och formellt språk. Vi får alltså större möjligheter att variera våra uttryckssätt.

Det finns till och med de som anser att ”nätspråket” kommer att förändra vårt sätt att tänka på språk på ett grundläggande sätt, därför att det utgör en helt ny kommunikationskanal som varken kan sammanliknas med tal eller skrift. Det tycker jag dock är att gå litet för långt. Jag är inte böjd att se att vårt sätt att använda språket på Internet skulle bli så annorlunda i jämförelse med vårt tidigare språkliga beteende att det verkligen skulle kunna kallas revolutionerande.

Variation och förändring

Det kanske viktigaste att hålla i minnet när det gäller språket och Internet är att man på inget sätt kan prata om språket på Internet som något enhetligt eller entydigt. Mina egna och andras iakttagelser av språket i mediet tyder på en stor variationsrikedom, med såväl välformulerade och formella som slarviga och personliga texter. Vidare befinner vi oss fortfarande i en relativt tidig fas av utvecklingen och det är svårt att förutspå hur det hela kommer att utvecklas. Än så länge har de flesta större skrivvana utanför än inom Internetmiljön. Men hur blir det med de som nu är barn och växer upp med e-post, chatt och webbsidor? Det är en spännande fråga som gör studier av den språkliga utvecklingen på Internet ständigt aktuella.

Lotta Collin