Kreativt och välanpassat språkbruk i nya medier
4/2005

Ylva Hård af Segerstad

Kreativt och välanpassat språkbruk i nya medier

E-post, chatt och textmeddelanden utarmar språket menar vissa. Ylva Hård af Segerstad menar att det är precis tvärtom. Att till exempel skriva textmeddelanden på ett begränsat utrymme gör oss kreativa. Vi anpassar oss efter respektive medium enligt de förutsättningar som ges.

Då och då får man höra att folk är oroliga för att vårt språk håller på att bli ”sämre” av den flitiga användningen av våra vardagsteknologier; informations- och kommunikationsteknologi (IKT), s.k. ”nya medier” eller vad vi nu väljer att kalla det. Man har sett att framförallt ungdomar använder sig av ett förkortat, grammatiskt relativt förenklat språk. I ungdomarnas skrift i dessa nya skrivmiljöer ser man att det t.ex. förekommer nya typer av förkortningar och mängder av framförallt engelska lånord. Man upplever att ungdomar inte kan uttrycka sig eller stava när de chattar eller skriver sms, man oroar sig för att detta språkbruk kommer att ta över även i andra sammanhang och för att detta språkbruk ska leda till att språket i allmänhet håller på att förlora i kärnfullhet, korrekthet och nyansrikedom. Om man är bekymrad över detta kanske man inte tänker på att vi använder vårt språk på olika sätt i olika situationer och för olika syften. Man kan många gånger inte tala om RÄTT eller FEL när det gäller språkbruk, snarare om det är mer eller mindre väl fungerande eller väl anpassat i en viss situation. Ett sätt att använda sitt språk kan vara helt

korrekt och fungera effektivt i en viss situation, medan samma språkbruk i en annan situation kan bli helt fel. Vi människor är väldigt bra på att anpassa oss efter en mängd faktorer t.ex. efter vem vi pratar med eller om vad vi pratar, om vi skriver eller talar. Det fungerar nog oftast väldigt bra att använda sig av t.ex. slanguttryck eller svordomar när man pratar med sina kompisar på fritiden – man kanske t.o.m. använder en annan dialekt – medan man kanske inte har lika stor nytta eller samma effekt av ett likadant språkbruk när man pratar med sina föräldrar eller söker ett jobb.

Ungdomar tycks ofta ta till sig ny teknologi snabbare än vuxna, de är ofta kreativa och använder ibland dessa teknologier på andra sätt än vad vuxna gör. Åtskilliga av våra vardagsteknologier är textbaserade och det är i dag väldigt många som skriver i dessa nya miljöer. En hel del skriver t.ex. bloggar (webb-logg, d.v.s. en slags dagbok på nätet), har egna webbsidor, spelar nätbaserade spel, är medlem i s.k. ”communities” eller använder text för att kommunicera genom chattar och sms. Skrift i nya medier har ofta lite andra förutsättningar än vad traditionell skrift har och många gånger liknar det den spontana talsituationen. Människor är helt enkelt väldigt bra på att anpassa sig efter vad det är som gäller i en viss situation, eller vad vi vill uppnå. Om man tittar på hur skrift används i nya medier så ser man en mångfald väldigt bra, kreativa och spännande exempel på hur man har anpassat sin skrift till vad som gäller specifikt för exempelvis just chatt och sms.

Talad och skriven kommunikation

Det är lite olika förutsättningar som gäller för tal och skrift. Oftast när man pratar med varandra i vardagslag så är både den som talar och den som lyssnar på samma plats vid samma tillfälle; man kan helt enkelt se den man pratar med på samma gång som man pratar. Mycket av det vi ”säger” förmedlar vi även med HUR vi säger något eller hur vi SER UT när vi säger något. Tonfall, pauser, gester och ansiktsuttryck ger oss ledtrådar till hur vi ska tolka innebörden av det som sägs. Om man i stället tänker sig en skriven text, som t.ex. en tidnings­artikel eller en bok, så har den som skrivit texten fått ta hänsyn till att den som ska läsa inte kommer att befinna sig på samma plats samtidigt som skribenten när texten skrivs. När man läser en text har man inte heller några ledtrådar från skribentens tonfall eller ansiktsuttryck. Det kan därför vara svårt att veta hur något är menat. En skriven text måste därför ofta ”kunna stå för sig själv” och därmed vara mycket tydligare och utförligare än man behöver vara när man pratar med varandra. Man måste försöka skriva så att man får med all information som behövs för att förstå och skriva så att man undviker att texten missförstås.

Det tar oftast mycket längre tid och är lite mer ansträngande att skriva än att tala. Orden och tankarna kommer mycket fortare än man hinner skriva, vare sig man skriver på tangentbord, på en mobiltelefon eller med papper och penna. Att prata går fort och lätt och känns oftast inte ansträng­ande.

Skrift i nya medier

Det är lite annorlunda förutsättningar som gäller för skrift i nya medier jämfört med ”traditionell” skrift. Sammanhanget för kommunikationen i de nya skrivmiljöerna är oftast väldigt informellt och man skriver ofta till någon som man redan känner eller till någon som är väl bekant med den informella situationen. Exempelvis så skickas de allra flesta sms mellan vänner eller familjemedlemmar (Telia/Temo, 2002; Post- och telestyrelsen, 2004), och då är man ju redan ganska bekant med varandra och vet ofta en hel del om vad den man kommunicerar med känner till. Eftersom man redan delar en hel del gemensam bakgrundskunskap behöver man därför inte vara lika utförlig som man behöver vara när man skriver en uppsats eller tidningsartikel, eller lika noggrann med att få med all information så att texten kan förstås i sig själv utan extra förklaringar. Den man skriver till vet ofta vad det är man syftar på, och då blir det onödigt att skriva ut allt. I vissa sammanhang är det kanske i stället viktigare att skriva snabbt (t.ex. i en chatt) eller att se till att få in allt man vill skriva i det som får plats i ett enda sms-meddelande (vanligen max 160 tecken/meddelande, men det går också att skriva ”länkade” sms). I sådana här lägen kan det vara effektivare att strunta i sådant som gör att det tar längre tid att skriva eller som tar mer plats.

Alla nya skrivmiljöer har inte exakt samma förutsättningar. De skiljer sig, som så många andra kommunikationssituationer, bl.a. i fråga om kommunikationen sker i realtid (mer eller mindre synkront) eller om det är fördröjning (asynkront), om det är en-till-en eller en-till-många som kommunicerar, om man skriver på tangentbord eller på mobiltelefonens knappsats, om det finns någon begränsning i antalet tecken per meddelande eller inte. Syftet med kommunikationen i olika miljöer och vilken relation man har till dem man kommunicerar med skiljer sig naturligtvis också åt, vilket även påverkar hur man uttrycker sig. Olika individ­er sätter naturligtvis dessutom också sin prägel på hur kommunikationen utformas. Jämför man t.ex. en webbchatt med sms så skiljer sig dessa på flera olika punkter. I en webbchatt är det ofta väldigt många som är inloggade och chattar i realtid på samma gång. Man skriver meddelandena på datorns tangentbord utan att ha begränsat antal tecken, man kan vara relativt anonym och känner oftast inte alla som är inne i chatten. Sms skickas, som tidigare nämnts, oftast mellan personer som känner varandra sen tidigare. Mottagaren behöver inte vara ”on-line” samtidigt som meddelandet skrivs. Texten matar man in med mobilens knappsats och man har 160 tecken per meddelande och mobilens lilla skärmfönster att ta hänsyn till när man formulerar sig.

Nedan följer några exempel på språkbruk som är vanligt förekommande i nya skrivmiljöer där man har anpassat sin skrift till de specifika förutsättningar som gäller där. Alla exempel är autentiska och har hämtats från material som har samlats in för två olika forskningsprojekt vid Institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet. (De båda forskningsprojekten är ”Anpassningen av svenskans skriftspråk till on-line kommunikation”, ett projekt som stöddes av HSFR 1999–2002 och ”Att lära sig skriva i IT-samhället”, med stöd av Vetenskapsrådet 2003–2005. Information kan nås via författarens webbsida: <www.ling.gu.se/~ylva/>.) Fetstil i de exemplen som ges nedan belyser särdrag, som t.ex. okonventionell stavning eller bortfall. Förkortningar, utelämnade ord och ändelser har skrivits inom hakparenteser för att visa vad som har uteslutits.

Man finner ungefär samma typer av språkbruk i chattar, sms och webbdagböcker och liknande. Språkbruk i dessa nya skrivmiljöer har ofta en talspråksliknande, spontan och informell ton. Många gånger tycks det handla om att spara tid, ansträngning och utrymme, men ibland tycks möjligheterna med det skrivna mediet även användas för att noggrant designa meddelanden vad gäller både form och innehåll. ”Ekonomiprincipen” där man skriver sina texter med minsta möjliga ansträngning på kortast tid gäller definitivt inte alltid, vilket vi ska se nedan.

Exempel på språkbruk i nya medier

Språkbruk i nya medier visar att man använder skrift på en mängd kreativa sätt, som ofta är okonventionella jämfört med standardskriftspråk. Ibland för att spara tid, ansträngning och utrymme, men ofta också för att förmedla något som kan vara svårt att förmedla i skrift och som skulle kräva mycket utrymme eller för att ge sin text en personlig ton. Det är vanligt att ett och samma meddelande innehåller många av de här ”strategierna” på samma gång, och att man kan låta samma text ”göra flera saker samtidigt”, så att säga. Tittar man på exemplen ser man att det inte alltid är konsekvens i fråga om stil. Samma meddelande kan innehålla nya, oetablerade förkortningar och talspråksimiterande stavning, samtidigt som man har varit väldigt noga med att använda sig av standardinterpunktion, är formell i sina ordval och inte slarvar med sina pronomen (t.ex. att hålla sig till de och dem istället för det mer informella dom).

Talspråksimiterande stavning: reduktioner, förkortningar och utelämningar

Genom att stava som det låter, förkorta ord och utelämna sådant som kan förstås ändå kan man ofta spara både tid, utrymme och ansträngning. Dessutom ger man på samma gång sitt meddelande en spontan och informell ton. Man ser ofta att verbändelser, ordslut och t.ex. personliga pronomen reduceras bort. Man kan också hitta exempel på att man använt sig av både ”etablerade” förkortningar, som ju även används i standardskriftspråk (t.ex., m.m., o.s.v.), och nya typer av förkortningar baserade på svenska ord gjorda på samma sätt som sådana som används i chattar där man använder andra språk än svenska. Ovanstående illustreras i två exempel, det första är taget från en webbchatt och det andra från sms:

(1)  det är ql [kul] att resa ...

 (2)  hallå x, hur e [är] d[et]? vad händer i helgen. ska vi ta en fika? ha d[et] bra! Vi cs [ses]. p&k [puss och kram]/y (sms)

Sådant som kan förstås ändå och som kanske är självklart för den man skriver till är lätt att utelämna i sin text. Det är ofta ganska självklart för mottagaren vem sändaren är och ofta behöver man därför inte skriva ut det personliga pronomenet ”jag”, det brukar fungera bra utan. Ett meddelande som lyder t.ex. ”kan inte idag ska spela basket”, behöver man troligen inte förtydliga mer än så. Ändelser på ord som inte hörs när man pratar, men som skrivs ut i standardskrift, utelämnas ofta.  Det är vanligt att verbändelser och även slutet på ord försvinner, som vi kan se i exemplet nedan (det första är taget från sms och det andra från en webbchatt).

(3)  Fan va [vad] skraj ja [jag] blev:-p, va [var] de [det] nån [någon] som kom lr [eller]? Sov gott, [vi] ses i mårron [morgon] puss

(4)  [Jag] trassla[de] in mig i telefonsladden nu fan också

Om man struntar i att skriva stor bokstav och att ha med punkt och kommatecken och annan standardinterpunktion för att t.ex. markera slut på meningar så sparar man både tid och utrymme. Samtidigt så får man en relativt informell känsla i det man skriver. Exemplen nedan visar hur det kan se ut när all interpunktion är borttagen (det första är taget från sms, det andra kommer från en webbchatt):

(5)  Mmm jag kommer tror jag men jag typ såver är trött vad görs då

(6)  jag måste gå men det var kul att prata lite hoppas du får det jätte kul i mexico många kramar

Man kan också hitta exempel där man explicit har anpassat sitt meddelande efter de specifika förutsättningar som gäller för sms. I exemplet nedan har alla mellanslag mellan orden reducerats bort för att utnyttja ett sms-meddelandes alla 160 tecken exakt. Det är också ett bra exempel på att ”ekonomiprincipen” inte alltid har överhanden när det gäller att formulera en text.

(7)  UtanBaraÖkatOchJagÄlskarDigMer
&MerFastänDuÄrSurPåMig.MenVillDu
InteHaMigSå..SåBlirJagJätteledsen.
DuBehöverInteFlyttaUppHitKäraVänDuÄr
NogBaraRädd.

Detta meddelande skickades via en sms-service på webben, och är alltså skrivet på ett vanligt datortangentbord. Genom att markera början på varje ord med versal så ökar man läsbarheten, och givet innehållet, ger detta dessutom meddelandet en sorts bevekande ton.

Smilisar och asterisker

Genom att använda sig av s.k. smilisar (kallas ibland smileys, eller emoticons), som är teckenkombinationer för att efterlikna ansiktsuttryck, kan man försöka komma runt sådant som kan vara lite svårt att uttrycka i skrift utan att använda sig av väldigt många ord (som ju skulle tagit lång tid och krävt både ansträngning och teckenutrymme), och som snabbt och enkelt skulle ha förmedlats när man talade med varandra (genom röstläge, ansiktsuttryck och gester osv.). I praktiken är det de allra enklaste smilisarna som används oftast, trots populära små handböcker (t.ex. Wan2tlk?: Lilla SMS-boken, Norstedts ordbok, 2001) och kvällstidningarnas listor med fantasifulla teckenkombinationer under rubriker som ”Lär dig chattspråket”. De mer invecklade är ofta svåra att tolka och tar tid att skriva – vilket ju faktiskt motverkar hela syftet. Nedan följer exempel på hur det kan se ut, båda är tagna från sms:

(8)  Hej gumman! Kan inte vi göra nåt efter skolan? :p typ dricka te å så :) puss puss

(9)  :-) midsommar

I det sistnämnda exemplet står inte den glada smilisen bara för en positiv känsla eller attityd, utan symboliserar också själva ordet ”glad” i frasen ”glad midsommar”.

Andra sätt att förmedla hur något ska tolkas, uttrycka en känsla eller attityd kan förmedlas genom ett speciellt bruk av asterisker. Genom att skriva ett ord, ett uttryck eller kanske en förkortning inom asterisker visar man på hur något som man skrivit ska tolkas. Det fyller ungefär samma funktion som smilisar, och är sådant som i ett samtal skulle ha kommunicerats på samma gång som man sa något. Exempel är *pet i sidan*, *l* (l = ler), *vinkar*. Exemplen nedan på hur användning av asterisker kan se ut är tagna från en webbdagbok, respektive sms:

(10) nästa vecka e d ju Karaoke kväll *suck* men ska itte sjunga ska sköta maskinen *puhh*

(11) *pet i sidan* Hur vågar du ha upptaget när goa pågen ringer..!? *peta lite till* ;o) Hör av dej när linjenär öppen! *Cjamiz* /X.

Utrops- och frågetecken och upprepade bokstäver

Extrem användning av utrops- och frågetecken, upprepade punkter och bokstäver förmedlar det ofta spontana, informella och expressiva i meddelandena. Att få med väldigt många utropstecken eller bokstäver i rad är ingen konst när man skriver på ett tangentbord, men tar längre tid och knycker av det begränsade teckenutrymmet när man skriver sms. Exempel på hur detta kan se ut ser vi nedan. Det första är taget från en webbchatt, det andra kommer från en webbdagbok:

(12) Hmmm......synd!!......hur gammal är du då???....snälla svara!!*ler*

(13) JJJJJJJJJJJJJJJJAAAAAAAAAAAAAAAAA severige van över negeria haha vi vinner säkert fotbolls-VM haha vi är mäktiga heja sverig

Kodväxling

I nya skrivmiljöer ser man ofta exempel på språkbruk där man använder sig av uttryck på andra språk än svenska, man växlar mellan språken, s.k. kodväxling. Vilka språk man växlar mellan beror självklart bl.a. på vilka det är som har skrivit i just den typen av material man tittar på vid just det tillfället. Det är vanligt att se engelska ord och uttryck, och även nya, kreativa typer av förkortningar baserade på engelska ord som är vanligt förekommande i t.ex. chattar mitt i text där resten är skrivet på svenska (t.ex. gr8t = great, lol = laughing out loud). Exemplen nedan visar hur kodväxling till engelska i svensk text kan se ut. Det första exemplet är taget från en webbdagbok och det andra från sms:

(14) The point är att jag inte kan ha en pojkvän...

(15) Ahh,najs. Vart i österrike?

I det sista exemplet ser man hur stavningen av det engelska ordet ”nice” har anpassats till svenskt uttal.

Språkförändring på gång?

Språk är redskap för att kommunicera med andra, strukturera sina tankar, för skapandet av identitet och för vår uppfattning om världen. Språk förändras genom vår användning av det, det förändras naturligt genom att det används över tid av olika individer för olika syften och i olika situationer. Vi är väldigt bra på att anpassa vårt språkbruk efter de olika förutsättningar som gäller i olika sammanhang, och det ena språkbruket behöver inte nödvändigtvis utesluta det andra.

Språkbruket anpassas till nya medier och som vi har sett så väcker dessa nya skrivmiljöer även nya kreativa skrivstrategier. Det språkbruk som man ser att framförallt ungdomar använder sig av i nya skrivmiljöer är kreativa, effektiva och väl anpassade till de situationer som de används i. Man skulle kunna se det som att vårt alfabetiska skriftsystem utökas och förbättras till att kunna förmedla sådant som kan upplevas som svårt att uttrycka i just skrift.

Den ökade skriftanvändningen genom kommunikation via många olika typer av nya medier kan eventuellt också sätta spår i texter som produceras i andra sammanhang och för andra syften. Man kan spekulera om just detta språkbruk, t.ex. de nya förkortningar som används kommer att bli etablerade och börja användas även i andra typer av texter eller om det t.o.m. kommer att påverka det talade språket. Resultat från ett forskningsprojekt (”Att lära sig skriva i IT-samhället”) som studerar hur barn i skolåldern (10–15 år) använder sig av skrift i olika sammanhang, visar att barnen har väldigt god förmåga att skilja sina olika språkvarianter åt. De tycks ha tydlig uppfattning om skillnader mellan olika stilar och genrer, och vet ofta när det fungerar bra eller mindre bra att använda en viss språklig variant. Det finns inte mycket spår i skoltexterna från deras språkbruk i texter som är skrivna på fritiden. Mer information om projektet finns att tillgå på <http://www.ling.gu.se/~sylvana/SkrivaIT/>.

Om det språkbruk som nu är vanligt i ”nya medier” kommer att etableras i andra sammanhang beror på om typen av skriftbruk upplevs som attraktiv och effektiv av tillräckligt många, som vid all annan språkförändring. Om man i skolan får lära sig och öva på att använda skrift enligt rådande normer för standardskriftspråk och samtidigt görs medveten om stilskillnader, får man en bas att utgå ifrån. Sedan kan man anpassa sin egen skriftspråksanvändning efter situation, medium, syfte och mottagare. I takt med att bruket förändras kommer så småningom också normerna för standardskriftspråket att förändras.

 

Litteratur

Döring, N. (2002). ”’Kurzm. wird gesendet’ –  Abkürzungen und Akronyme in der SMS-Kommunikation.” Muttersprache. Vierteljahresschrift für deutsche Sprache 2.

Grinter, R. E. and M. A. Eldridge (2001). ”y do tngrs luv 2 txt msg”. ECSCW2001, Bonn, Germany.

Harper, R., Palen, L. and A. Taylor (red.). (2005). The Inside Text: Social, Cultural and Design Perspectives on SMS. Springer.

Hård af Segerstad, Y. (2002a). Use and Adaptation of Written Language to the Conditions of Computer-Mediated Communication. Doktorsavhandling. Institutionen för lingvistik, Göteborg University.

Hård af Segerstad, Y. (2002b). ”Konsonantskrift och smilisar.” Språkvård 4/2002. Stockholm: Svenska språknämnden.

Hård af Segerstad, Y. och Sofkova Hashemi, S. (2005). ”Skrivandet, nya media och skrivstöd hos grundskoleelever”, Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Inst. för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet.

Kasesniemi, E.-L. (2003). Mobile Messages. Young People and a New Communication Culture. Tampere, Tampere University Press.

Post- och telestyrelsen (2004): Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation – en individ­undersökning 2004. PTS-ER-2004:40. Stockholm: PTS.

Telia/Temo (2002). SMS-undersökning. (En undersökning av SMS-användning, utförd av Temo på uppdrag av Telia Mobile)

Thurlow, C. (2003). ”Generation Txt? Exposing the sociolinguistics of young people’s text messaging.” Discourse Analysis Online 1(1).

Wan2tlk?: Lilla SMS-boken. Norstedts Ordbok 2001-09.  ISBN: 9172272945/91-7227-294-5.

Ylva Hård af Segerstad
Skribenten är filosofie doktor i allmän språkvetenskap och forskare vid Institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet.