Solen skiner in i talterapeuten Catarina Ekströms nya, fräscha arbetsrum i hälsovårdscentralen i Sibbo. Så fort man stiger in förstår man att det här är ett rum där det händer trevliga saker. På ett av borden i rummet står två små tygkorgar fulla med grönsaker och frukter i granna färger, också de av tyg. På hyllan vid fönstret står plastlådor med Duplo, i hyllorna finns spel, såpbubblor och böcker. Bland det första Ekström säger är att hon har världens bästa jobb. Och det handlar om mycket mer än att lära barn säga r och s.

– Det viktigaste jag gör är att jag hjälper barnen att lära sig lyssna. Det visuella är oftast starkare hos dem, säger Ekström.

Det viktigaste jag gör är att jag hjälper barnen att lära sig lyssna. Det visuella är oftast starkare.

Barn som inte lär sig lyssna får svårare att lära sig sådant som ord, uttal och grammatik och de som inte får hjälp med sina tal- och kommunikationssvårigheter får det jobbigare både med skolarbetet och på det sociala planet. Språket och språkförmågan är så oerhört grundläggande.

– Barn som inte kan uttrycka sina åsikter och förstå reglerna i leken hamnar lätt utanför. Om små barn har språksvårigheter utvecklar de ofta något slags inlärningssvårigheter senare, men om vi vet om dem i tid kan vi lindra dem, säger Ekström om det viktiga förebyggande arbetet som talterapin gör.

Förutom inlärningssvårigheter och svårigheter med kommunikation och lyssnande kan barnen som kommer till Ekström bland annat ha problem med stamning eller artikulation. De kan också ha specifika språkstörningar, som till exempel stora svårigheter med att hitta ord. Ekström hjälper dem till exempel att träna sitt minne, sin språkliga medvetenhet och förståelsen av grundbegrepp som minst och störst.

Att blåsa såpbubblor kan vara en av många terapiformer inom talterapin.
Att blåsa såpbubblor kan vara en av många terapiformer inom talterapin.

De viktiga föräldrarna

När man jobbar med barn måste man göra det roligt och motiverande för dem, annars fungerar det inte. Catarina Ekström visar hur många olika redskap och hur mycket material hon använder till sina terapisessioner. Memoryspel är bra för att träna förmågan att beskriva vad man ser och för att träna minnet, med klossar i olika färger kan man lära sig färgernas namn och med en strumpa, en leksaksbil och en leksaksmus kan man träna prepositioner (lägg musen framför bilen, lägg musen i strumpan). För att bara nämna några få exempel på allt som Ekström gör i sitt jobb.

Med en strumpa, en leksaksbil och en leksaksmus kan man träna prepositioner.

Organiserad talterapi är viktigt, men föräldrarnas insats spelar stor roll för hur gott resultatet av terapin blir.

– Jag träffar i bästa fall barnet en gång i veckan i 45 minuter och högst 25 gånger per år (bara de högst prioriterade). Det bästa är om föräldrarna till barn i 2–3-årsåldern aktivt börjar stimulera barnets språk, säger Ekström.

Ekström menar att många föräldrar helt enkelt kan behöva en puff i rätt riktning för att kunna hjälpa sitt barn på bästa sätt.

– Inlärningssvårigheter är ärftliga, så många gånger kan föräldrarna ha kämpat med sådana och tycka att det är motbjudande att läsa och träna språket med barnet. Men då kanske det finns en släkting eller granne som kan hjälpa till.

Läs och prata

Det är viktigt att läsa för barnen, för i läsningen lär de sig nya ord och nya sätt att säga saker på.

För att inspirera föräldrarna brukar Catarina Ekström låta dem vara med på talterapin och se hur hon gör och naturligtvis delar hon ut material som berättar hur man kan stimulera sitt barns språk. Det handlar trots allt om ganska vardagliga saker, som att spela spel, titta i böcker och helt enkelt prata om det man ser.

– Jag brukar säga till föräldrarna att det är viktigt att läsa för barnen, för i läsningen lär de sig nya ord och nya sätt att säga saker på. Redan i de första klasserna i skolan krävs ett stort ordförråd och forskningen visar att barnen är på väldigt olika nivå beroende på hur mycket föräldrarna har läst för dem, säger Ekström.

Ekström kallar högläsningen för ”det roligaste och lättaste sättet att hjälpa barnen framåt i livet”.

Vad är det här för något? Mjukisgrönsaker kan hjälpa barn att träna sitt språk.
Vad är det här för något? Mjukisgrönsaker kan hjälpa barn att träna sitt språk.

– Det är få barn som i de lägre klasserna i lågstadiet är så duktiga läsare att läsningen har blivit en njutning för dem. Därför ska man fortsätta läsa för barnen även efter att de har börjat skolan.

De flesta barn som Ekström har hand om är under skolåldern, men en del förskolebarn och yngre lågstadiebarn får också talterapi hos henne. I arbetet med dem är pekplattan till stor hjälp.

– Tidigare använde jag datorn men nu använder jag pekplattan, säger Ekström och visar olika spel och lekar: välj rätt ord, hitta musens väg till osten i labyrinten, lös enkla korsord, öva på att lyssna på hur bokstäverna låter.

Större medvetenhet

Tekniken har alltså kommit in i Catarina Ekströms arbete på ett annat sätt än förr, men annars är det inte så mycket som har förändrats under de trettio år som hon har jobbat som talterapeut.

– Tack vare tekniken och nätet har det blivit lättare att komma åt material och att själv göra och skriva ut material till föräldrar. Nya verktyg kommer, men de grundläggande sakerna har bestått. Hjärnforskningen har gått framåt och gjort att orsakerna till svårigheterna klargörs mer och mer.

För barn mellan ett och tre år är den normala bredden stor och alla behöver inte utvecklas i samma takt.

Ekström säger också att medvetenheten om hur mycket man kan göra har blivit större. Barnen kommer tidigare för bedömning och det har kommit fler test för yngre barn.

– De som kommer hit och har grava problem är oftare tre än fem år numera.

Ekström påpekar ändå att barn får avvika från den ”perfekta” utvecklingen. För barn mellan ett och tre år är den normala bredden stor och alla behöver inte utvecklas i samma takt.

I fjol hade Ekström över 100 barn i terapi hos sig. Det är ofta hälsovårdare eller dagvårdspersonal som ber om en språklig bedömning av ett barn, men det kan också vara föräldrarna. Ekström visar exempel på ett test som hon gör med treåringar. Det består av åtta delar, bland annat benämning då barnen ska benämna saker som mus, hammare och soffa, språkförståelse där Ekström ställer frågor som ”Vad gör man i soffan?”, ”När behöver man ett paraply?” och instruktioner då barnen till exempel ska klara av att lägga musen och flygplanet bredvid varandra. Utifrån test som det här bedömer Catarina Ekström sedan om barnet är i behov av talterapi. Om ett barn har grava svårigheter och behöver mer talterapi är de 25 gånger per år som Ekström kan erbjuda, köps tjänsten av en privat talterapeut.

Avslutningsvis berättar Ekström om hur en dag på jobbet kan se ut för hennes del. Ofta har hon fyra barn per dag och då måste hon också planera terapisessionerna och gå igenom test hon gör efteråt. Hon leker med en treåring, låter ett skolbarn lösa korsord på pekplattan, går på möten med andra talterapeuter i Nyland och vårdpersonal i Sibbo. Hon gör besök på daghem för att observera hur ett barn fungerar i grupp.

– Samarbetet med dagispersonal, lärare, psykologer och annan vårdpersonal är viktigt. Det här är inte ett jobb man gör ensam!

Logopedi
– En magisterexamen i logopedi ger behörighet att arbeta som talterapeut.
– Finlands enda svenskspråkiga utbildning i logopedi finns vid Åbo Akademi och fyllde tio år 2015.
– Talterapeuter kan jobba med både barn och vuxna som har svårigheter med till exempel sväljning, stamning, inlärning, artikulation eller som får svårigheter med kommunikationen efter en stroke (afasi).
– Talterapeuter kan jobba kommunalt eller privat, på bland annat sjukhus, hälsovårdscentraler och specialskolor.