På ett seminarium på Svenska litteratursällskapet i slutet av oktober diskuterades vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter och deras roll i samhället. Språkbruk var representerad på seminariet, i likhet med sex andra tidskrifter (Budkavlen, Historisk Tidskrift för Finland, Horisont, Nya Argus, Politiikka och Skärgård). Föga förvånande var alla tidskrifter rörande överens om att de behövs. Men varför behövs vi? Låt mig lägga fram några orsaker, ur de populärvetenskapliga tidskrifternas, och särskilt Språkbruks synvinkel.
En orsak är att tidskrifter kompletterar och är en motvikt till snabbare medier. Då dagstidningarna kämpar om att vara först med en nyhet, hinner tidskrifterna tänka efter innan artiklarna publiceras. Om det vill sig väl innebär det en djupare analys av ämnet.
Populärvetenskapliga tidskrifter som Språkbruk överbrygger också avståndet mellan forskare och samhället i övrigt. Detta är nyttigt både för samhället och för forskarna. Populärvetenskapen kan hjälpa forskarna att kliva ner från det omtalade elfenbenstornet och kanske bättre se hur verkligheten ter sig för andra.
I bästa fall kan populärvetenskapen bidra till att forskare börjar forska i sådant som också den breda allmänheten är intresserad av. Det är visserligen inte sagt att allmänheten alltid vet vad som är intressant att forska i. Om allmänheten fick bestämma skulle nämligen många viktiga men mycket specialiserade områden sannolikt förbli obeforskade. Det är ändå inte oviktigt för ett ämne hur relevant det ter sig utåt.
Tidskrifter som publiceras på nationella språk har en mycket viktig uppgift genom att de ökar forskares möjligheter att skriva på modersmålet inom sitt eget forskningsområde. Då tvingas forskaren antingen ta reda på eller skapa terminologi på det nationella språket, som komplettering till den engelska forskningsterminologin. Tidskrifterna kan på detta sätt bidra till att språket inte råkar ut för en domänförlust på forskarens område.
Populärvetenskapen kan också bidra till att göra den vetenskapliga stilen något mer allmänspråklig. Vetenskap ska skrivas exakt, men det behöver inte innebära att det är obegripligt för personer utan doktorsavhandling inom samma område.
Hur ser då framtiden ut för tidskrifterna? Kommer tidskrifterna att överleva, i pappersform eller över huvud taget? Det är svårt att svara på den frågan, men intressant är att postföretaget Itella i oktober rapporterade att tidskriftsdistributionen gått ner med 7 procent under årets tredje kvartal. Itella förutspår att distributionen av pappersprodukter kommer att minska med 50 procent till år 2020.
Vi lever alltså i en föränderlig värld, och en fråga är vad som kommer att hända med papperstidningen i framtiden. Vi på Språkbruk gillar papperstidningar, särskilt vår egen, men det har inte hindrat oss från att ha kompletterat vårt utbud med en e-tidning. E-tidningen finns tillgänglig för prenumeranterna på www.språkbruk.fi och är framtagen för att läsas på läsplattor. Gå gärna in och testa!