Ledare
4/2010

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ledare

Språkval på Facebook är temat för en artikel av Lotta Collin i detta nummer. Artikeln baserar sig till en stor del på en fråga Språkbrukredaktionen skickade ut till våra vänner på Facebook för några månader sedan: Vilket/vilka språk använder du i dina statusuppdateringar och varför?  Vi fick många svar, som Lotta nu kan redogöra för i sin artikel, och som ni som läsare också har glädje av.

Sociala medier får ett allt större inflytande på vår mediekonsumtion och medieproduktion. Vi kommenterar nyheter i olika medier, och skickar länkar till varandra. Vi snappar upp trender, inspireras och påverkas av diskussioner som våra Facebookbekanta för. Detta kan leda till att våra vyer vidgas, men också till att åsikterna cementeras, om många i ens vänkrets är av samma åsikt.

Facebook har många positiva sidor. Till de positiva hör att vi ges möjligheter att utöka våra språkkunskaper, uttrycka vår språkliga identitet och befinna oss i en fungerande flerspråkighet.

De negativa sidorna med Facebook är omvittnade, t.ex. upptar Facebook för mycket av vår tid. Men det finns fler negativa sidor, som har mer med vårt skriftsamhälle än med själva Facebook att göra: Hur gör de som av någon orsak har svårt att formulera sig i skrift? Kan de delta i den verklighet som Facebook i dag utgör? Fokuseringen på skrift kan leda till en viss språklig ojämlikhet, och det är något vi borde vara medvetna om. Hur vi kan råda bot på det är en svår fråga. Frågor om språklig jämlikhet och tillgänglighet diskuterades på ett språkteknologiskt seminarium i Linköping i höstas. Läs mer om det på s. 33.

Trots de negativa sidorna ser vi ändå gärna att du blir Språkbruks vän på Facebook (eller gillar Språkbruk, som det heter). Då kan du lätt vara i kontakt med oss på redaktionen och kommentera tidigare nummer och t.ex. ge förslag till artiklar. Däremot svarar vi inte på språkfrågor på Facebook. Dem får man som tidigare ställa per telefon, eller e-post.

Charlotta af Hällström-Reijonen