Ledare
2/2010

Charlotta af Hällström-Reijonen

Ledare

Språkvård lönar sig. Inte bara för att det är trevligt med ett korrekt språk, utan för att det sparar pengar. Detta gäller t.ex. terminologiarbete, som syftar till entydig termanvändning inom olika områden. Betydelseglidningar försvårar kommunikationen, och gör översättningsarbetet långsamt, medan en systematisk hantering av terminologi gör det effektivare och lönsammare.

Ett annat exempel på lönsam språkvård är klarspråksarbetet. Begripliga myndighetstexter minskar risken för missförstånd, som med stor möda måste redas ut av stressade tjänstemän. Och vi blir väl alla gladare av ett hövligt brev från t.ex. Folkpensionsanstalten, där vi faktiskt förstår vad vi förväntas göra, än av ett klumpigt och obegripligt brev som kräver att vi ringer upp och frågar vad de egentligen vill oss?

Klarspråk har man sysslat med sedan 1970-talet i Sverige, och sedan 1980-talet på svenska i Finland. För finlandssvenskans del har det ändå varit svårt att balansera mellan det svenska klarspråksidealet och det finska. Men tiderna förändras, och språket med dem. Focis har grundat en klarspråksgrupp över språkgränsen som ska jobba för ett bättre myndighetsspråk i Finland. Då har vi bara det tunga EU-språket som dragankare, men även på EU-nivå jobbar man med klarspråk, bl.a. i gruppen Fight the fog.

Handboken Svenskt lagspråk i Finland har kommit ut i en ny omarbetad upplaga. Den är ett utmärkt verktyg bland annat vid översättning av författnings- och förvaltningstexter. Om den kan ni läsa i intervjun med Ann-Marie Malmsten på sidan 10. Det bästa med den nya upplagan är att den finns fritt tillgänglig på webben, med alla fördelar det innebär. Du når den via www.vnk.fi/spraknamnden. Gör genast ett bokmärke där och bekanta dig med Slafen om du inte redan har gjort det!

Charlotta af Hällström-Reijonen