På gång vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv
3/2011

Sofie Grönroos

På gång vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv

Språkarkivet vid Svenska litteratursällskapet i Finland samlar in talspråk och namn. Just nu är texter på dialekt och slang aktuella. En talspråkskorpus utarbetas och inofficiella namn från olika städer samlas in.

I mars efterlyste Språkarkivet texter på dialekt och slang som en uppföljning av webbenkäten Skriivär du taalsprååk från sommaren 2010. Webbenkäten gav över 300 svar på frågor om när och varför man skriver talspråk och utförligare resultat från insamlingen finns presenterade i Källan 2/2010. Med vårens upprop ville vi få in texter skrivna på talspråk för att ha ett material som kan visa hur texterna ser ut i praktiken.

Resultatet var glädjande: 23 personer skickade in sammanlagt 141 texter skrivna på dialekt och slang, som nu finns arkiverade i arkivet. Det är fint att se hur måna finlandssvenskar är över att dokumentera och bevara den egna dialekten. Den äldsta texten är från mitten av 1900-talet och den nyaste är skriven enbart för detta ändamål. Majoriteten av texterna skickades in av österbottningar. Bidragen är allt från enstaka, i förbifarten uppsnappade meningar till stora livsarbeten och genrer som dikter, kåserier, vardagsberättelser och grammatiska uttydningar finns representerade. En mer utförlig presentation av materialet kommer i SLS tidskrift Källan 2/2011 senare i höst.

Talspråkskorpus
Den stora satsningen Spara det finlandssvenska talet pågår fortfarande. På Språkarkivets hemsida finns ett stort urval dialektprov att lyssna på och bakom kulisserna fortsätter vi jobbet med dialektinspelningarna för en talspråkskorpus. Av materialet som samlades in för Spara det finlandssvenska talet, cirka 1 000 timmar, kommer tio procent i detta skede att tas med i den blivande talspråkskorpusen. I praktiken betyder det här att cirka tjugo minuter ur 300 utvalda inspelningar transkriberas till grov ljudskrift och översätts sedan till ortografisk text, dvs. standardskriftspråk, för att göra inspelningarna mer tillgängliga för språkforskare i Finland och Norden. Utskrifterna och ljudproven kommer att bilda en talspråkskorpus där hela finlandssvenskan är representerad och sökbar.

Stadsnamn
Insamlingsprojektet Namnen i våra städer startade 2005 och har nu ett material bestående av inofficiella namn från nio finlandssvenska städer: Helsingfors, Åbo, Karleby, Ekenäs, Borgå, Mariehamn, Vasa, Nykarleby, Jakobstad och Karleby. Inofficiella namn är namn som lever vid sidan av eller i stället för de officiella namnen som finns i stadsplaner. Några exempel är Korvhuset (officiellt namn: City center i Helsingfors), Bläckfisken (en rondell i Mariehamn) och Obsis (Observatorieberget i Helsingfors).

Sedan hösten 2010 kan man på Språkarkivets webbplats Stadsvandringar klicka sig fram bland inofficiella namn i Helsingfors och kommentera dem. Under hösten 2011 kommer webbplatsen att utvidgas med fyra nya städer: Borgå, Åbo, Mariehamn och Ekenäs. I och med utvidgningen kommer också sidan att utvecklas och nya funktioner som uppmuntrar till interaktion kommer att läggas till.
 

 

Språkarkivet är ett av Svenska litteratursällskapets tre arkiv i
Helsingfors. De andra är Folkkultursarkivet och Historiska och
litteraturhistoriska arkivet.

Språkarkivets verksamhet är uppdelat i två intresseområden:
talspråk (dialekter, stadsspråk, sociolekter) och namn
(ortnamn, öknamn, smeknamn). Språkarkivets uppgift är att
samla, bevara, tillhandahålla, bearbeta och publicera material
om dialekter, sociolekter och namn i Svenskfinland.

www.sls.fi/sprakarkivet

Sofie Grönroos
Skribenten är amanuens vid Svenska litteratursällskapets Språkarkiv.