Webben är en ofta anlitad informationskälla för oss som översätter och skriver texter. Jag vill här på en konkret nivå dela med mig av några tips för hur man kan använda detta redskap. Karakteristiskt för datorerna i dag är att möjligheterna är oändliga och man kan göra samma sak på många sätt. Det jag beskriver är praxis som jag funnit användbar i mitt arbete.

Redskap i webbläsaren

Det finns gott om tekniska funktioner som kan underlätta arbetet. Min beskrivning kommer att basera sig på Internet Explorer som torde vara den mest anlitade webbläsaren. Vi börjar med ett par verktygsrader som jag rekommenderar. Högerklicka uppe i det grå fältet eller välj Visa > Verktyg/Näytä > Työkalurivit och kryssa för Länkar/Linkit. I den länkrad som då lägger sig under adressraden kan man placera länkar till sidor som man ofta besöker. Ett annat alternativ är förstås att alltid ha Favoriterna synliga i vänster marginal, men med länkraden upptill sparar man plats på skärmen. För att placera in en adress i länkraden går man in på den adress man vill spara, tar tag i Explorer-symbolen till vänster om adressen och drar ner adressen till länkraden. Genom att sedan högerklicka och välja Namnge/Nimeä uudelleen kan man ge länken ett eget (kortare) namn. I länkraden kan man också lägga in mappar och på det sättet få fler sidor att rymmas inom ”rimligt klick­avstånd”. Det går naturligtvis bra att lägga in var sin länk för olika språkversioner, t.ex. Finlex sök­sidor separat på finska och svenska.

En stor del av det arbete vi gör på webben består av sökning i sökmotorer. Av allt att döma är det Google som numera är den mest använda sök­motorn. Vi ska återkomma till tips för googlande senare, men först vill jag presentera Googles verktygsrad som man hittar på adressen http://toolbar.google.com. Denna verktygsrad går att ladda ner så att den alltid ligger under adressraden i webbläsaren. På det sättet kan man göra en Googlesökning direkt oberoende av på vilken webbsida man befinner sig och behöver alltså inte först klicka in sig på Googlesidan. Verktyget har också en markeringsfunktion som gör att man snabbt ser på de relevanta orden i sökresultatet. Så här kan Explorerfönstret se ut med en egen anpassad länkrad och Googleverktyget (se bild).

Googletips

Det finns många sökmotorer på webben, men jag utgår här från Google. Observera för det första att söksidan ser ut på lite olika sätt beroende på vilken toppdomän man använder, t.ex. www.google.se eller www.google.fi. Framför allt gäller det vilka alternativ som ges för begränsning av sökningen, dvs. på google.se alternativet sidor från Sverige och på google.fi sivuja Suomesta. Man kan också göra sina egna inställningar för såväl gränssnitts- som sökspråk (via Inställningar/Asetukset). Här gäller det att pröva sig fram till vad som passar ens eget arbetssätt och de vanligaste sökningarna. Själv har jag valt att använda google.se med svenska som gränssnittsspråk. Någon annan vill kanske använda google.fi med svenska som gränssnittsspråk.

Det första man bör minnas är att sökningen på Google är formbunden. Man får alltså endast träffar i exakt den form man skrivit in ordet. Språkvård i obestämd form ger andra träffar än språkvården. Om man får väldigt få eller inga belägg kan det alltså löna sig att söka på en annan form.

Vill man göra en sökning med flera ord är det bara att rada upp orden efter varandra. Plustecken behövs inte. Vill man däremot utesluta något kan man använda sig av minustecknet. Om man till exempel vill söka på tillsyn i byggnadssammanhang kan man utesluta livsmedel och miljö genom att skriva tillsyn  -livsmedel  -miljö. Vanligtvis lönar det sig ändå bättre att lägga till fler ord till sökningen än att laborera med minustecken, t.ex. i tillsynsexemplet att söka på orden tillsyn och byggnad. Det gäller att använda sin fantasi och pröva med olika ord som rimligtvis förekommer i en text av det slag man är ute efter.

När man skriver in orden efter varandra utan citationstecken ger Google träffar där alla orden förekommer, men inte nödvändigtvis står efter varandra. Vill man söka fraser, t.ex. prepositions­uttryck, omger man de ord som ska höra ihop med citationstecken. Vid sökning med en enda fras räcker det med citationstecken före uttrycket. Det går också bra att blanda fraser och enskilda ord, t.ex. söksträngen ”salt och peppar” ordspråk.

Särskilt när man använder webben professionellt, som stöd i sitt arbete, är det av största vikt att man bedömer tillförlitligheten på träffarna och är kritisk till materialet. Den första tillförlitlighetssignalen kan man avläsa av domännamnet. Om jag får träffar från ett ministeriums webbsidor inser jag snabbt att termen hör hemma i myndighetstexter i Finland. Ger ett ord däremot mest träffar på privata hemsidor och inte alls på myndighetssidor kan man räkna med att det är ett ord som inte passar i formella texter. Om största delen av de 10 första träffar som visas i google har toppdomänen .fi ger det en tydlig vink om att jag sökt ett ord som förekommer enbart eller mest i Finland.

Vi som arbetar på eller med svenska i Finland är ofta intresserade av att veta hur vanligt ett ord eller uttryck är i Sverige jämfört med det finlandssvenska språkområdet. Där ger Google en möjlighet att styra sökningen till en viss domän. Vi kan alltså söka träffar enbart på sidor med adressen .se eller sidor med adress .fi. Låt oss ta ordet anstaltsvård som exempel. För att se hur vanligt ordet är i Finland använder vi söksträngen anstaltsvård site:fi. Detta ger oss 720 träffar. Därefter gör vi en jämförande sökning på anstaltsvård site:se, vilket ger oss 275 träffar. Av resultatet att döma förekommer ordet alltså i hela det svenska språkområdet, men med tanke på att de finlandssvenska texterna på nätet är färre och beläggen så många fler kan man i det här fallet konstatera att det är ett ord med större spridning hos oss. Vid sökning av detta slag bör man alltid komma ihåg att det också finns många texter som ligger på sidor med toppdomäner som .com, .org med flera. Söksättet kan i alla fall ge vissa fingervisningar. Den här typen av sökning kan också specificeras ytterligare så att den inte gäller enbart toppdomänen, utan hela domännamnet. Om vi fortsätter med samma exempel kan vi söka på anstaltsvård site:kotus.fi för att se om Forskningscentralen för de inhemska språken har kommenterat ordet och i det här fallet visar det sig att det finns en språkvårdsfråga om anstaltsvård.

EU-texter

EU:s webbsidor är inte de mest lättnavigerade sidorna på webben. Åtminstone för oss som är ute efter enskilda termer är det tidsmässigt inte särskilt rationellt att söka sig fram via EU:s ingångssida. Då vill jag i stället rekommendera den domänbegränsade sökning som jag beskrev tidigare. Om man via Google skriver in det ord som behövs och lägger till site:eu.int i sökningen får man snabbt fram EU-sidor där ordet förekommer. Sedan är det lätt att komma åt en annan språkversion av samma sida. På htm-sidor går man via språkmenyn uppe till höger på sidan och i pdf-dokument byter man ut alla ”fi” i adressen till ”sv”. I språkmenyerna på htm-sidorna kan man se vilka förkortningar som används för de olika språken.

Prepositioner

Propositioner hittar man på www.riksdagen.fi(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) > Ärenden och dokument > Dokument (tills vidare, men riksdagens sidor håller på att omarbetas). Där går det bra at söka propositioner och andra riksdagsdokument bl.a. på nummer eller fritext. Ett behändigt och aningen snabbare sätt när man känner till numret på propositionen är att bland sina favoriter lägga in adressen till en proposition, t.ex. http://www.edilex.fi/virallistieto/he/20050111(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun). Adressen är logiskt uppbyggd med årtalet plus fyra siffror för propositionsnumret. Detta exempel går alltså till proposition nr 111/2005 och vill man ha fram nr 15/2006 är det bara att byta ut sifferserien till 200600015. På den sida man kommer till finns länkar till propositionen i pdf-version på både finska och svenska.

Språkkorsning eller språkkombination

Det hör inte till de vanligaste behoven, men ibland kan det vara fruktbart att antingen korsa eller kombinera två språk. Man kan till exempel söka ett finskt ord enbart på svenska sidor. Om man har tur ger resultatet då till exempel en ordlista eller möjligen en text på svenska där det finska oret nämns som motsvarighet till det svenska.

Med kombination menar jag att man som sökning skriver in både det finska och det svenska ordet. Det här är förstås användbart endast om man har en aning om vad det kan tänkas vara på båda språken, kanske mest som en kontrollfunktion. Framför allt kan den här möjligheten användas då man vill förvissa sig om något man är osäker på, t.ex. om Y-tunnus faktiskt är FO-nummer.

Språkkorsning eller kombination har jag använt också för att se vilka översättningar som används för engelska begrepp. Jag skriver alltså in det engelska begreppet och söker på site:se, t.ex. balanced scorecard. I en av träffarna ser jag att man talar om styrkort och då blir min följande söksträngd balanced scorecard styrkort för att se om detta bara var ett tillfälligt ordval eller en gängse svensk motsvarighet.

Använd tangenter

Ett ergonomiskt problem för översättare och andra som utför en stor del av sitt arbete framför datorn är de små muskelrörelser som utförs ett otal gånger varje dag. I början kan det kännas ovant och långsamt att träna in tangentanvändning men i längden är det både snabbare och muskelvänligare. Det är naturligtvis också en smaksak, men jag rekommenderar att man ger tangenterna en chans. I textbehandlingsprogram är tangentkombinationerna säkert mera kända, men också på webben finns en del möjligheter. De vanligaste tangentkombinationerna i övriga program fungerar också i webbläsaren, t.ex. Crtl+P för utskrift, Crtl+C för kopiera och Crtl+F för att öppna sökrutan.

Några andra användbara tangentkommandon

Shift + F4                  Aktivera adressraden

När adressen är aktiverad (målad) kommer den automatiskt att skrivas över när en ny adress skrivs in. Man behöver alltså inte stryka den förra adressen manuellt. Början av URL-adressen, http://, behöver inte betraktas. Det går alltså bra att börja direkt med www (eller utan www om adressen är sådan, t.ex. suomi.fi) och http:// läggs till automatiskt.

Backspace                Tillbaka till föregående sida

Tab                           Förflytta sig framåt (t.ex. till nästa fält när man fyller i en blankett eller från användarnamn till lösenord)

Shift + Tab                Förflytta sig till föregående fält eller liknande (dvs. motsatsen till enbart Tab)

Page Down                Förflytta sig uppåt på sidan

Page Up                     Förflytta sig nedåt på sidan

Ctrl + Home              Till sidans topp