Så påverkade engelskan emigranternas finlandssvenska
4/2015

Marianne Blomqvist

Så påverkade engelskan emigranternas finlandssvenska

Well, I know. De här och andra liknande samtalssignaler var ofta den första engelska som de finlandssvenska emigranterna lärde sig när de kom till Amerika.

Ytterst få av de finlandssvenskar som emigrerade till Amerika före andra världskriget hade lärt sig engelska i Finland. Det var då inte ett skolämne hos oss. Men vissa ord och uttryck kunde man snappa upp främst av emigranter som återvänt till hemlandet. Några ord har redan fått plats i Ordbok över Finlands svenska folkmål, bl.a. betta ’slå vad om; gissa, tippa’, kid ’barnung’ och moonshine ’hembränt’. I Österbotten svarade exempelvis en fiskare på en intervjuares fråga om hur mycket fisk han räknade med att få: ”Ja bettar e vi foar treti abbur på neten!” Drycken och ordet moonshine, vanligtvis uttalat mossja, torde ha vunnit spridning under den ungefär samtida förbudslagen i USA och Finland.

Framme i Amerika började inlärningen. ­För de flesta skedde det på praktisk väg. Snabbast lärde sig nykomlingarna i öster, genom att de ofta arbetade tillsammans med infödda. Det gällde också kvinnor som tog anställning i amerikanska familjer. Föremål som de inte stiftat bekantskap med i hemlandet var t.ex. streetcar, elevator, vacuum cleaner. I centralstaterna och på västkusten gick språkinlärningen en aning långsammare, för där umgicks man ofta med landsmän och andra nordbor i skogskampar, på farmer eller vid fiske längs med kusten.

Engelskan påverkade ordförrådet

Följande två studier får ge en liten bild av hur engelskan kunde påverka emigranternas svenska i det nya landet. Resultaten bygger på inspelningar på cirka 30 minuter var. I den första intervjuas en kvinna född i Malax 1887. Hon emigrerade till Escanaba, Michigan 1913. På äldre dagar skötte hon hushållet i en amerikansk familj. I den andra berättar en man född i Oravais 1889. Han emigrerade 1910 och intervjuades i Vancouver, Washington. Han började som skogsarbetare men grundade senare ett faneraktiebolag. En del av texterna finns återgivna i boken Amerikatrunken (1976) och ingår i min licentiatavhandling Amerikafinlandssvenskans lexikon (1978).  

Studierna visar variationen i engelsk interferens hos de två emigranterna, dels i fråga om antalet löpande, dels antalet olika ord:

Löpande ord totalt

 varav eng. i %   

Olika ord totalt

varav eng. i %

Kvinna 3 351

7,2 %

485

19,2 %

Man 4 005

2,1 %

607

8,4 %

 

 Här är korta utdrag ur de två intervjuerna:

Kvinnan: ”Oh, pappa han gick hit till Amerika, när jag var fyra år ... Och han sände inte hem nånting ... And det var en kusin, som hade sett honom i Escanaba. Han var inte och träffade honom. Så (pappa) trodde det var min bror, då han kom in på tavern, på saloon. Så han sa: No, jag är inte sonen din, but du är onkel åt mig!

Mannen: ”Och då de blev sjuka, så hade de för det mesta ... Som de hade där på officen, som de färdades och köpte. De kallade det för pain-killer. Och det var starkt som, smakade nästan som liniment. Det där tog de in, då de hade förkylning. Well, om de var riktigt sjuka, nog måste de fara ner till någon doktor för att komma in på hospitalet.

Resultaten visar att mannen bättre kunde hålla de två språken isär än kvinnan, sannolikt till följd av olika levnadsförhållanden hemma och i Amerika. Men ett genomgående drag är att merparten av de finlandssvenska emigranternas ordförråd år 1971 i svenska intervjusituationer var svensk, upp till 80–90 procent. Meddelarnas modersmål hade således inte fallit i glömska trots 40–60 års vistelse utomlands.

Typer av engelska lån

De första engelska ord invandrarna snappade upp var de så kallade samtalssignalerna: well, and, no, but, oh yes, I know m.fl. De förekommer rikligt också i intervjuer på svenska och de översattes till svenska, såsom you know till du vet.

Den största gruppen direkta lån hittar man bland substantiven, framför allt fackord, som var nyttiga i både arbetslivet och på fritiden. Nämnas kan block ’kvarter’, boss ’förman’, bunkhouse ’sovbarack’, concrete ’betong’, experience ’erfarenhet’, lumber jack ’skogsarbetare’, office ’kontor’, raise ’löneförhöjning’ men också bacon and eggs, sandwich och pudding.

Bland de sammansatta orden förekommer det ofta att förleden eller senare leden översätts eller ersätts med ett i svenskan motsvarande eller närstående ord. Exempelvis boardinghus ’inackorderingsställe’, diningrum ’matsal’, maskinshop ’mekanisk verkstad’, paydag ’avlöningsdag’, subväg ’metro’, åppstersin ’övre våningen’.

Det finns också många så kallade homologa fall, dvs. då ett ord i svenskan övertar betydelsen hos ett lite likalydande ord i engelskan. För dagens finlandssvenskar kan de låta lite humoristiska: en kanno frokt ’en konservburk med canned fruit’, hon kom på norsk linan ’hon kom med den norska ångbåtslinjen’. Och slutligen en kommentar av en informant som spelade kort på en saloon och vann, men där motståndaren inte följde spelreglerna: ”Ja tyckt an va kroki eh kroko. Tå an loosa, så sko an a tjööft ett glaas biir.” Men då förloraren inte gjorde det, fick han ett kok stryk i stället. Här har engelskans crooked ’bovaktig, ohederlig’ ersatts av svenskans krokig, dialektens krokog!

Marianne Blomqvist
Skribenten är professor em. i nordiska språk.