Med språkvetenskapliga metoder går det att förutse exempelvis säsongsinfluensans framfart i olika länder. Fredrik Olsson från textanalysföretaget Gavagai förklarar hur de gör för att tidigt upptäcka förändringar isäsongsinfluensans styrka.

Det finns verktyg för att följa säsongsinfluensans framfart i Sverige genom de olika stadierna för smittans förlopp. Det svenska Smittskyddsinstitutets uppföljning av influensan, som är baserad på läkarrapporter av konstaterade fall, har en mycket god träffsäkerhet i analyserna. Men på grund av sjukdomens inkubationstid så kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om influensans verkliga styrka baserad på inrapporterade sjukdomsfall samtidigt som den härjar. För att få en tidigare bild av läget har man skapat Influensakoll(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) där privatpersoner kan delta genom att aktivt rapportera sin hälsostatus, samt Smittskyddsinstitutets analyser av hur användare söker efter hjälp hos vårdguiden.se(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun). Alla dessa ansatser bygger på aktivt deltagande från de insjuknande individerna.

Det går emellertid att snappa upp signaler som tyder på att sjukdomen är på väg att bryta ut om man inte väntar tills de som insjuknat söker hjälp, utan letar upp de texter de författar, kanske innan de ens insett att de är på väg att bli sjuka. Vi på textanalysföretaget Gavagai arbetar med att fånga signaler i sociala medier, signaler som uppkommer när skribenterna gör vad de gör bäst, dvs. skriver och kommunicerar med sina läsare. De sociala mediernas texter kan användas för att följa influensan – och då ser vi också hur folk som inte primärt bekymrar sig om influensan rapporterar om sitt hälsoläge. På det här sättet får vi en mycket bredare signal än om vi frågar en aldrig så väl utvald fokusgrupp eller om vi bara håller ögonen på de allra sjukaste, de som söker sig till vården.

Genom att kontinuerligt analysera texter på svenska bloggar och Twitter får vi en tidig varning för influensans antågande samt dess styrka i Sverige. Vi låter vårt analysprogram Ethersource läsa mellan 50 000 och 120 000 svenska blogginlägg och tweetar per dygn och ta reda på hur skribenterna förhåller sig till influensan, samt andra sjukdomssymptom som t.ex. migrän, huvudvärk, snuva, hosta och illamående. Nedan visas några av de texter som Ethersource bedömde handla om att skribenten gav uttryck för att hen hade influensa från måndagen den 11 februari.

 

SB_113_Olsson_graafi1.jpg
SB_113_Olsson_graafi1.jpg

 

SB_113_Olsson_graafi2.jpg
SB_113_Olsson_graafi2.jpg

 

SB_113_Olsson_graafi3.jpg
SB_113_Olsson_graafi3.jpg

 

För närvarande är helhetsbilden av influensatillståndet i svenska sociala medier entydig och ganska deprimerande (se graf). I skrivande stund, i mitten av februari 2013, är innevarande säsongs hittills högsta värde nästan lika högt som det absolut högsta värdet förra säsongen, men vi ligger en månad tidigare på säsongen i år: förra årets influensa var som starkast i början och mitten av mars och dit är det ungefär en månad kvar. Låt oss hoppas att årets influensasäsong är av ”normal” längd eftersom det skulle betyda att den snart är över.

Bloggare skriver om säsongsinfluensan i svenska sociala medier
Bloggare skriver om säsongsinfluensan i svenska sociala medier

 

 Bloggare skriver om säsongsinfluensan i svenska sociala medier, 1.1.2012–10.2.2013.

 

Går all den här informationen att utnyttja till någonting viktigt? Jo, kliniker och apotek kan hålla högre beredskap; samhällskritiska arbetsplatser kan förbereda sig för frånvaro. Det som är absolut roligast i det här är dock att vi får en inblick i en hel population som kommunicerar med varandra om hur de känner och tycker om saker och ting – här kan vi verkligen säga att språket berättar någonting om sina talare.