Satsadverbialet heller och språkkänslan
1/2020

Monica Äikäs

Satsadverbialet heller och språkkänslan

För en tid sedan fick jag frågan: Finns det några regler för när man ska använda inte heller respektive heller inte? Frågan gav mig inspiration att forska lite kring satsadverbialet heller.

Heller är ett konjunktionellt satsadverbial. Sådana adverbial relaterar satser och meningar till varandra, som i följande exempel: Lasse deltog inte i festen. Lisa var inte heller där. Här knyter heller den andra satsen till den första.

Heller kombineras med inte

Utmärkande för heller är att det är ett så kallat negationsberoende adverbial, som oftast står tillsammans med negationen inte. När inte och heller står intill varandra är båda de ordföljder som nämns i den inledande frågan möjliga enligt Svenska Akademiens grammatik (SAG). Det kan alltså heta såväl Lisa var inte heller där som Lisa var heller inte där. När inte och heller är åtskilda av andra ord är bara ordföljden inte ... heller möjlig:  Lasse har inte träffat Lisa heller.

I Frågelådan konstaterar Språkrådet att inte heller är den vanligaste ordföljden när inte och heller står intill varandra. Att det förhåller sig så bekräftas av att det är den enda ordföljd jag har lyckats hitta i ordböckernas exempel. Språkrådet säger vidare att ordföljden inte spelar någon roll för betydelsen.

Att ordföljden inte heller är vanligast innebär att adverbialet heller i viss mån avviker från de flesta  övriga satsadverbial. Normalt står nämligen negationen efter ett annat satsadverbial i mittfältet, som i satsen Lasse ska antagligen inte gå på festen där inte står efter satsadverbialet antagligen. Det är alltså den mer sällsynta ordföljden heller inte som överensstämmer med den normala ordföljden för inte i kombination med ett annat satsadverbial.

Räckvidd

Ordföljden inte heller är intressant också när det gäller det som kallas räckvidd och som bland annat reglerar hur negationer och andra satsadverbial ska tolkas i förhållande till varandra. Om en sats innehåller två räckviddsuttryck har i ofta det uttryck som står först störst räckvidd. Så har antagligen större räckvidd än inte i exemplet Lasse ska antagligen inte gå på festen, vilket innebär att inte tolkas inom ramen för antagligen.

Det intressanta med inte heller är att heller enligt SAG har störst räckvidd också när det står efter negationen och fastän det självt är ett negationsberoende uttryck. Negationen inte ska alltså tolkas inom ramen för heller oberoende av om vi använder ordföljden heller inte eller inte heller. 

Enkät

För att ta reda på i vilken mån språkbrukare väljer inte heller respektive heller inte satte jag ihop en liten en enkät som lades ut på tidningen Språkbruks och Institutet för de inhemska språkens Facebooksida. Enkäten innehöll också frågor om hur språkbrukarna uppfattar de bägge fraserna.

Alla exempelsatser i enkäten hade motsvarigheter i SAG 4, Satsadverbial § 79, där olika placeringsmöjligheter för inte och heller räknas upp. Så här lydde enkäten:

I den här enkäten är vi intresserade av användningen av heller och uppfattningen om uttrycken inte heller/heller inte.

a) Kan du tänka dig att uttrycka dig som i satserna nedan? Kryssa för ja eller nej. Vi är intresserade av det faktiska språkbruket, så fundera inte över rätt och fel.

1. Lasse tycker inte heller om boken.

2. Heller inte filmen har Lisa sett.

3. Inte Lisa heller har Lasse träffat i dag.

4. Lisa har heller inte läst boken.

5. Lisa har inte träffat heller Lasse i dag.

6. Inte heller filmen tycker Lasse om.

 

b) Tycker du att det är någon betydelsemässig skillnad mellan inte heller och heller inte?

c) Tycker du att det är någon stilmässig skillnad mellan inte heller och heller inte?

d) Övriga kommentarer

e) Jag är

finlandssvensk

sverigesvensk

finskspråkig

något annat, vad?

 

Enkätsvar

Enkäten besvarades av sammanlagt 124 personer av vilka 81 var finlandssvenskar, 33 sverigesvenskar, 3 finskspråkiga och 7 något annat. Den sista gruppen omfattade en sverigefinne, en sverigesvensk med finlandssvenska föräldrar, två tvåspråkiga personer, en skåning och två ålänningar.

Sats 1 godkändes av alla som svarade. Näst populärast var satserna 4 och 6, som godkändes av 69 respektive 76 procent. Sats 3 godkändes av 19 procent, medan satserna 2 och 5 godkändes av endast 2 respektive 4 procent. Det fanns inga påfallande skillnader mellan de olika grupperna av svarande, utan trenderna var mer eller mindre desamma i alla grupperna.

Satserna 2 och 5 godkändes alltså av ytterst få trots att de hade direkta motsvarigheter i SAG. En av de svarande kommenterade att båda satserna var ”helt otänkbar rappakalja”. Dessa två satser var också mest problematiska för min egen språkkänsla.

Att inte heller är vanligare än heller inte bekräftades av att satserna 1 och 6 som innehöll inte heller sammanlagt fick mycket fler godkännanden än satserna 2 och 4 som innehöll heller inte. Dock fanns det stora skillnader mellan 2 och 4 när det gällde antalet godkännanden. Sats 4 där heller inte stod i mittfältet godkändes av många, medan sats 2 där heller inte stod initialt inte godkändes. Ett par av de svarande påpekade uttryckligen att de inte skulle inleda en mening med heller inte. Några sådana begränsningar i användningen nämns varken i SAG eller i Frågelådan.

Den individuella språkkänslan

De svarande kom med många kommentarer som ger en intressant inblick i den individuella språkkänslan. Fråga b om den betydelsemässiga skillnaden mellan inte heller och heller inte fick 104 svar, medan fråga c om den stilmässiga skillnaden fick 100 svar. Antalet övriga kommentarer under punkt d var 22.

Eftersom inte heller är vanligare än heller inte var det inte oväntat att en del svarande tyckte att heller inte kändes ovanligt, främmande, fel, otydligt, konstigt eller tokigt. En svarande sade att hen kunde tänka sig att använda heller inte endast i betydelsen 'å andra sidan' och ett par svarande kunde tänka sig att använda heller inte i en uppräkning. En ansåg att en person som använder heller inte har dålig språkkänsla eller inte är svenskspråkig – om utlåtandet gällde all användning av heller inte eller endast de aktuella exemplen framgick inte.

Som ovan nämnts finns det enligt Språkrådet inte någon betydelseskillnad mellan inte heller och heller inte. Trots det uppfattade många av de svarande en sådan skillnad, även om de inte alltid kunde definiera den. En del tyckte att kontexten har betydelse för tolkningen, och någon menade att det handlar om vad som betonas i situationen. Vissa ansåg att skillnaden har att göra med syftning på subjekt respektive objekt. Några antydde att heller inte har en mer begränsad betydelse.

En intressant detalj var att flera förklaringar antydde något slags räckviddstänkande. Enligt SAG har heller som sagt större räckvidd än inte oberoende av ordningsföljd, men vissa svarandes språkkänsla verkade motsäga detta. En svarande ansåg att heller får starkare betoning om det står före inte och en annan att hela uttrycket får mer emfas med denna ordningsföljd. Ett par svarande påpekade att inte betonas i inte heller och en ansåg att kopplingen till det tidigare då kommer i bakgrunden.

När det gällde stilmässiga skillnader karakteriserades heller inte som mer formellt, stelt, skriftspråkligt, vårdat, officiellt, litterärt och pregnant än inte heller. Vidare ansågs heller inte ha högre stilvärde, kännas ålderdomligare och mer uppstyltat, krystat och konstgjort. Å andra sidan fanns det flera som tvärtom ansåg att heller inte var mer talspråkligt, informellt, familjärt och lägre stil. Flera uppfattade inte heller som bättre eller mer korrekt.

Slutligen ansåg en svarande att det eventuellt kan finnas skillnader mellan finlandssvenska och sverigesvenska när det gäller inte heller/heller inte. En finlandssvensk ansåg att heller inte ofta låter mer sverigesvenskt, medan en sverigesvensk å sin sida tyckte att uttrycket kanske är vanligare i finlandssvenska. En svarande ansåg att det kan handla om dialektala skillnader.

Monica Äikäs
Skribenten är språkvetare och har tidigare arbetat på Institutet för de inhemska språken. Foto: Bianca Holmberg