En stor del av finlandssvenskarna lever i ett samhälle där finskan dominerar eller åtminstone förekommer parallellt med svenskan. Att finskan har inflytande på den svenska som talas i Finland är  därför så gott som oundvik­ligt, speciellt i södra Finland. Det är därför själv­klart att det förekommer en hel del finska ord och finlandismer i den finlandssvenska dagis- och skolvärlden också.

I de finlandssvenska daghemmen och skolorna är numera en stor del av barnen tvåspråkiga eller till och med finskspråkiga. Det här gäller speciellt i huvudstadsregionen. För de finskspråkiga barnen och de tvåspråkiga barn vars finska är det starkare språket är det naturligt att leka på finska också om dagispersonalen och lärarna talar svenska med dem. Men också de helt svenskspråkiga barnen plockar ibland in finska ord och finlandismer i sitt språk. Många äldre barn gör det kanske medvetet för att finskan har hög status, men en del använder de finska orden på grund av att de helt enkelt inte känner till motsvarande svenska ord eller ens tänker på eller vet att det är finska de använder.

Här nedan tar jag upp de allmänsvenska alternativen till några av de vanligaste finlandismerna och finska orden som förekommer i de finlands­svenska barnens vardagsspråk. I texten som följer är de allmänsvenska orden och uttrycken angivna med fetstil medan de finlandssvenska och finska orden anges i parentes.

Jag tar inte ställning till vilka ord och uttryck som absolut borde undvikas, men man bör komma ihåg att lärarna och dagispersonalen vid sidan av föräldrarna är viktiga språkmodeller för barnen, i vissa fall är de till och med de enda modellerna om det talas finska i hemmet. Det är därför naturligtvis viktigt att daghemmen och skolorna kan ge barnen de allmänsvenska orden som alternativ till finlandismerna och de finska orden.

Jag har också förstått att det finns föräldrar, dagispersonal och lärare som gärna skulle an­vända de allmänsvenska orden om de bara kände till dem.

I första hand är det naturligtvis de svenskspråkiga föräldrarnas uppgift att ge sina barn ett så stort ordförråd som möjligt och på det sättet ge barnen möjligheter att uttrycka sig mångsidigt på svenska. Många av de finska ord och finlandismer som används främst i södra Finland är dessutom obegripliga för t.ex. en österbottning eller en ålänning, för att inte tala om en sverigesvensk.

Kläder

Det finns många finlandismer som betecknar klädesplagg. När en finlandssvensk och en sverige­svensk diskuterar kläder kan förvirringen därför i värsta fall bli total om vi inte är medvetna om skillnaderna.

Allra underst klär sig flickor i trosor (småbyx­or) och linne (underskjorta). På överkroppen bär både flickor och pojkar t-tröja eller t-shirt (t-skjorta). Riktigt små bebisar bär sparkbyxor eller sparkdräkt (halare). Flickorna brukar gilla tights på benen, medan pojkarna drar på sig mysbyxor (verrare). Jeans (farmare, farkkur) är populärt bland såväl pojkar som flickor. Mindre barn har ofta hängselbyxor eller snickarbyxor (lapphalare) på sig. Om byxbenen (buntarna) är för långa får man vika eller sy upp dem. Vintertid är det skäl att ta på sig en sweatshirt, dvs. en collegetröja, eller eventuellt en huvtröja eller munkjacka (huppari). En skön hemstickad kofta (knäpptröja) värmer också bra. Som ytterplagg använder mindre barn ofta overall (halare), medan större barn kan­ske tycker att det är mer praktiskt med jacka (rock) och utebyxor. På fötterna har barnen sportskor (länkare, gummitossor) antingen med kardborrband (tarra) eller snören. Om det är regnigt och vått ute kläs barnen i stövlar och regnkläder (kurakläder) eller regnställ, dvs. galonbyxor, regnrock och galonhandskar. Är vädret varmt och soligt tar barnen gärna på sig en keps eller skärmmössa (lippis), men är det vinter och kallt är det en varmare mössa eller luva (pipo) som gäller. Sommartid badar (simmar) barnen gärna och klär sig då i baddräkt (simdräkt) eller badbyx­or (simbyxor).

Dagisvardag

Många nyländska föräldrar säger att de ”söker sina barn från dagis” vilket förbryllar inte bara sverigesvenskar utan också en stor del av de finlandssvenskar som inte bor i huvudstadsregionen. Det korrekta uttrycket är att man hämtar sina barn på dagis när man plockar upp dem på kvällen. Många­ finlandssvenskar använder hämta i precis motsatt betydelse, dvs. man säger att man ”hämtar sina barn till dagis” på morgonen när man mera korrekt skulle uttrycka det med något av verben lämna, gå med eller följa. Man lämnar sina barn på dagis på morgonen, följer sina barn till skolan etc. och hämtar dem på kvällen.

På daghemmet eller dagiset tar en dagisfröken eller en förskollärare (barnträdgårdslärare) emot barnen på morgonen. De barn som inte går på dagis kanske är hos en dagmamma (dagtant) i stället.

De flesta daghemmen har sovtimme efter lunch (de finlandssvenska barnen sover dagsömn eller dagssömn). Bebisarna och de minsta barnen sover i spjälsäng (pinnsäng) och använder kanske napp (tutt) eller nappflaska (tuttflaska) och snuttefilt.

Vid matbordet sitter de små barnen i en matstol eller barnstol och har en haklapp (matlapp) på sig så att de inte ska kladda ner sig (klotta på sig). Efter maten blir många barn kissnödiga (får kisi­brått) och behöver gå på toa(letten) (gå på tuppen eller vessan).

Transport

Utomhus ligger eller sitter bebisarna i en barnvagn (kärra) eller i en paraplyvagn eller sulky. Nuförtiden är det vanligt med en s.k. kombivagn som kan användas som både liggvagn och sittvagn och som ofta också har en lift (koppa), dvs. en insats som man lätt kan lyfta ur vagnen och ta med sig vart man går. I bilen placeras de minsta bebisarna i ett babyskydd (turvakaukalo), medan de större barnen sitter i bilstol eller på en bälteskudde.

Fritid

När det gäller idrott och barn torde fotboll (fotis, fodis) och (is)hockey (lätkä) hålla ställningarna som de stora favoritsporterna. Fortfarande tycks det också vara populärt, kanske främst bland flickorna, att hoppa hage (hoppa barbi). Inomhus spelar barnen gärna innebandy (sähly). Vintertid söker de sig ofta till närmsta pulkbacke med sitt tefat eller sin åklapp (peffis).

Sportande barn kläs lämpligen i en overall av något slag – overall används alltså inte enbart om ett plagg där allt sitter i ett utan också om ett tvådelat plagg – t.ex. joggingoverall eller träningsoverall. På fötterna sitter för det mesta sport­skor eller gympadojor (lenkkare, gummitossor) av något slag, medan den som ska spela ishockey drar på sig hockeyrören (hockare).

Lyckan är gjord när det är godisdag (karkkidag) och alla godisgrisar får frossa i godis (karkki) och skölja ner det med stora mängder läsk (limsa). Har man riktig tur kanske man får gå på födelsedagskalas där det ordnas fiskdamm (mete) och äta gräddtårta (fyllkaka, gräddkaka).