Det händer otroligt lite i Bryssel och det ger upphov till språkliga klichéer i nyhetsrapporteringen. Det sade Jonas Jungar när journalisterna, för sjätte året i rad, samlades till seminarium om mediespråk. De senaste åren har seminariet hållits på Academill i Vasa i slutet på januari.

Jungar anser att många medier fallit in i en journalistisk lättja när det gäller rapporteringen om EU. En lättja som handlar om att göra EU till en negativ instans som förbjuder än det ena, än det andra. En instans som godtyckligt försurar folks liv, till exempel genom att förbjuda snus, plocka bort sockerbetsodlingen och skära ner jordbruksstödet. Det är en förenklad bild som uppstått ur mediernas behov av korta rubriker och slagkraftiga nyheter.

– När medierna exempelvis går ut med rubriken ”EU vill slopa jordbruksstödet” är den inte helt sanningsenlig. Rubriken står egentligen för det här: Kommissionen accepterar inte 141-stödet i sin nuvarande form utan ska förhandla med finländska regeringen om en annan utformning. Det betyder sannolikt att stödet gradvis sjunker.

När medierna skriver EU är det oftast kommissionen som avses. Kommissionen lägger fram ett förslag som kommer att nyanseras eller rentav vändas i motsats i den politiska manglingen, fick deltagarna veta.

– Beslutsprocesserna inom EU är långa, ofta tar de många år i anspråk. Och det är därför rapporteringen så lätt går över i språkliga klichéer, såsom: Det blir en politisk dragkamp om frågan, förslaget ska gå igenom den politiska manglingen, förslaget ska ytterligare gå igenom EU:s byråkrati. Det går rundgång i de språkliga bilderna, konstaterade Jungar.

– Den egentliga ”nyheten” från Bryssel är ofta: ministerrådet lyckade inte heller den här gången komma närmare en lösning.  Det är alltså inte lätt att veta när man ska göra nedslag för att bevaka en beslutsprocess.  Eller, med andra ord är det som att referera en ishockeymatch som pågår i fyra år.  Och inte blir det lättare av att ministerrådet samlas i olika uppsättningar beroende på vilken fråga det handlar om, sade Jungar.

Det är svårt att begripa EU. Det kan Jonas Jungar, som läst på oerhört mycket, fortfarande själv tycka i vissa fall. Hans råd är att döpa om så att det blir begripligt. Själv talade han till exempel aldrig om ministerrådet utan han sade att ”den här frågan bollas ny mellan Europaparlamentarikerna och regeringarna.” Medan stabilitetspakten exempelvis kan förses med en förklarande svans i stil med ”som ska reglera hur stora underskott regeringarnas budgetar får ha”.

Jungar belönades nyligen med det finlandssvenska publicistpriset, Topeliuspriset, för sin EU-rapportering under tiden som Svenska Yles korrespondent i Bryssel.

Unga gillar personkult

Ebba von Sydow har stenkoll på trender, mode och på unga. Hon är chefredaktör för webbplatsen Veckorevyn.com och hon bloggar nästan jämt. Hon var inbjuden till Mediespråk 2008 för att ge journalisterna en inblick i de ungas tänk.

Ebba von Sydow säger att unga är hur otrogna som helst gentemot varumärken. Det enda som gäller är det som råkar vara mest trendigt för tillfället. De är däremot mer lojala med personer än med varumärken. Ett sätt för medierna att nå de unga är därför just precis att lyfta fram personer som de unga kan beundra, såsom Veckorevyn gjort med Ebba von Sydow.

En koll på vad Ebba skrev om seminariet Mediespråk i sin blogg bekräftar hennes tes om att personer är viktigare än innehåll. Hon skrev att Filmkrönikans Andrea Reuter var med på planet till Vasa, att hon åt middag med journalisten Mustafa Can och med manusförfattaren Magnus Lind. Hon skrev också vilket märkes klänning hon hade på sig under middagen.

Alla gillar inte läget

Journalisten och författaren Mustafa Can kom med allvarlig kritik mot dagens medier för att de är standardiserade intill gränsen för censur. Den journalistik som faktiskt säger något om hur det är att vara människa får inte längre plats när alla artiklar ska vara korta.

– Berättelser om människor får inte plats på 2 500 tecken. I så korta texter blir människoöden till vinjetter. Livets komplexitet blir inkrympt till en bildbyline, sade Can.

Can menar att dagspressen har flyttat tyngdpunkten från kunskap och analys till person och åsikt. ”Vi blir överösta av skrönikörer”, konstaterade han.

Han påpekade också att en del av den goda journalistiken håller på att överge dagspressen och flyttar in i böckerna. Själv har Mustafa Can skrivit boken Tätt intill dagarna, som handlar om tiden innan hans svårt sjuka mor dog och hans eget letande efter hennes historia. Han flaggade för att det nog blir fler böcker för hans del, men färre artiklar i dagspressen.

Mustafa Can var ändå hoppfull när det gäller internet. Han tror att folk vill veta, att de är nyfikna och tar reda där medierna misslyckas med att ge sammanhang, analys och bakgrund. Hans hoppfullhet fick stöd av språkvårdaren Eivor Sommardahl som visste att en ny undersökning visar att långa texter inte är något problem på nätet. Det som däremot krävs av en text på nätet är att man lägger in något som lockar till vidareläsning på ungefär var tjugonde rad.

Filmkritikern Andrea Reuter, redaktörerna bakom livsstilsprogrammet Sissi-Katja Johansson och Anna von Weissenberg, språkvårdaren Eivor Sommardahl, språkvårdaren Mikael Reuter, Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius, chefen för nya medier på HSS Media Lars Rosenblad och manusförfattare Magnus Lind föreläste också under Mediespråk 2008.