Språkvårdsdagen 2013 – "Du sköna nya svenska"
2/2013

Leila Malmefjäll

Språkvårdsdagen 2013 – "Du sköna nya svenska"

På Hanaholmen under en gassande majsol anordnades tisdagen den 14 maj årets språkvårdsdag, den tjugonde i ordningen, under namnet ”Du sköna nya svenska”. Temat för i år var engelskans inflytande på svenskan i Finland och Sverige. Ämnet väcker blandade känslor och behöver diskuteras i dag då ”svenskan insuper engelskan med liv och lust”, som Hugo Bergroth-sällskapets ordförande Gunborg Gayer sa vid seminariets öppnande. Dagens föreläsare representerade universitet, språkvårdsmyndigheter, skolor och mediebranschen.

Första föreläsningen hölls av Leila Mattfolk, från Institutet för de inhemska språken, som har undersökt engelska i företagsnamn. Namn verkar inte uppfattas som en del av språket som man bör värna om. Mattfolks närstudie av firmanamn i Närpes visade att även små företag har engelska inslag i namnen, i mycket högre grad än i Hudiksvall, som hon hade jämfört med. Som sportaffären Run&Go, kallad ”Rungo” av folk i Närpes. Run&Go hör till de 20 procent av de närpesiska företagsnamnen som innehåller engelska leder. En förklaring till de engelska lederna kan vara att företagarna vill ha tillgång till finska kunder utan att ge avkall på sitt svenska arv. Engelskan blir då en kompromiss.

Blir svensken dummare på engelska?

Något som i dag sker inom forskning och högre utbildning i Sverige är att en hel domän håller på att gå över till att använda enbart engelska. Lena Ekberg, från Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet och tidigare chef för Språkrådet, gav i sitt föredrag sin syn på saken. Hon började med att tala om hur Språklagen från år 2009 togs emot i Sverige. Den tolkades nämligen av vissa som en lag mot engelskan. Engelska nämns dock ingenstans i lagen, vars funktion är att befästa svenskan som Sveriges huvudspråk och som ett samhällsbärande sådant. Denna ställning kan anses hotad om forskare och universitetsstuderande inte kan uttrycka sig inom sitt ämne på svenska. 87 procent av alla avhandlingar i Sverige i dag skrivs på engelska. Av all undervisning inom master- och magisterprogram försiggår 65 procent på engelska.

Ekberg frågade sig vad som händer när undervisningen sker på ett språk som varken är elevernas eller lärarens modersmål. Vi vet att språket har ett samband med tänkandet. Kan det få konsekvenser för forskningskvaliteten om forskningen sker på engelska? Lena Ekbergs förslag är att i högre grad söka parallellspråkliga lösningar inom högre utbildning och forskning. Det innebär att två språk används sida vid sida utan att det ena är underordnat det andra. Hon gav också förslag på språkpolitik i praktiken, som att läroböckerna borde skrivas på svenska i större utsträckning än i dag. Man kan dock konstatera att både svenskspråkiga forskare och studenter än så länge talar svenska sinsemellan.

Sonja Vidjeskog, projektforskare vid Svenska litteratursällskapet, knöt an till föregående talare i sin presentation ”Sjung om studentens happy day”. Vidjeskog har studerat påverkan från engelskan i texter på magisternivå. Vidjeskog jämförde nyskrivna pro gradu-avhandlingar i internationell marknadsföring från Åbo Akademi med magisteruppsatser av sverigesvenska skribenter. Hon fann bland annat att fler svenska termer förekom i de sverigesvenska texterna. Det kan bero på att de sverigesvenska studenterna har ett större ordförråd att röra sig med. Studenterna i Sverige och de vid Åbo Akademi använde dock inte riktigt samma anglicismer. I de sverigesvenska texterna förekom exempelvis ”essentiell”, ”fundamental” och ”vital” oftare. Hos finlandssvenskarna visade det sig att anglicismerna ersatte en del vanliga finlandismer. ”På basen av” tog den engelskinfluerade formen ”baserat på” (based on) och ”skild” blev ”specifik” (specific).

Det är problematiskt att branschtermer som ”word of mouth” inte har en svensk motsvarighet. För studenternas del leder det till att de undviker termer, använder andra författares termer rakt av eller missar parallellerna till redan bekanta svenska termer. Det sistnämnda kan vara ett tecken på att man inte fullt ut förstått det man lärt sig. Det framkom också i diskussioner med lärare och studenter under Sonja Vidjeskogs undersökning att svenska texter upplevdes som enkla, allmänna och vardagliga. Svenskan upplevs snäv och därför uttrycker man sig hellre på engelska för säkerhets skull.

Svengelskan välkommen

Angliseringen av språket syns tydligast på ordförrådsnivå. Tomas Lehecka, universitetslärare i svenska vid Åbo Akademi, har tagit sig en närmare titt på engelskans inflytande på det svenska ordförrådet i form av importord (även kallat lånord). Andelen importord är störst bland substantiven. När vi inför utländska produkter eller fenomen följer ofta benämningen med på köpet. De områden i svenska språket som har mest importord är religion och tro, sociala och politiska förhållanden samt krig och jakt.

Vi har fått cirka 4 000 etablerade engelska importord i svenskan under 1900-talet. Men rent historiskt sett är tyska, latin och grekiska utan tvekan de största källspråken för importord i svenskan. I det stora hela är engelskans inflytande i själva verket ganska litet. Däremot vet man att engelskan sedan 1945 har varit det viktigaste källspråket. Lehecka avslutade med att visa en reklambild från ett stort multinationellt företag som driver hamburgerrestauranger. I reklamkampanjen från 2009 används ett riktigt blandspråk (”Let’s be ärliga…”). Om 300 år kanske detta blandspråk kan anses vara svenska eftersom det är en definitionsfråga hur man avgränsar vad som är ett språk och vad som är ett annat, menade Lehecka. Kanske en talare av fornsvenska skulle tycka att dagens svenskar talar rena rama tyskan?

Engelskan inget främmande språk

Medierna får ofta bära ett stort ansvar i allmänhetens ögon när det kommer till ett gott språkbruk. Som representanter för mediebranschen stod Yrsa Grüne, ledarskribent på Hufvudstadsbladet, och Jonas Jungar, redaktionschef på Yle Nyheter. De talade mycket om mediernas förändrade roll vilket också var det som publiken var mest nyfikna på under den efterföljande frågestunden.

Jonas Jungar berättade att han inte gör någon skillnad på kampen mot anglicismer och kampen mot finlandismer. Båda måste bekämpas. Däremot säger han att vi begår ett grundläggande fel i att betrakta engelskan som ett främmande språk. Engelskan är enligt honom en kulturell referensram för allt, den är nästan som ett andra modersmål för många unga. Yrsa Grüne å sin sida tycker sig märka att ordförrådet begränsas i och med att kommunikationen försiggår allt mer på nätet, och det gäller när kommunikationsspråket är såväl engelska som svenska. Många stora nyhetskanaler, som Al Jazeera, Deutsche Welle och France 24, sänder på engelska och är engelskspråkiga på nätet. När nyheter och information kommer in till nyhetsredaktionen på Yle så är det ofta på just engelska.

Seminariedagen avslutades med att Mikael Rosén, kommunikationsstrateg och lärare på Berghs School of Communication i Stockholm, tog med åhörarna på en hisnande resa in i dagens reklamspråk. Han visade genom flera exempel hur viktigt det i dagens tjänstesamhälle är med fungerande texter, vare sig det är företagspresentationer eller nätannonser. Några nyckelord är förenkling, tydliga mål och fokus på rätt målgrupp. Rosén menar att de företag, myndigheter och organisationer som betjänar svenska kunder också arbetar på svenska och inget annat.

Pecha kucha

Arrangörerna hade i år infört ett nytt presentationskoncept på programmet: pecha kucha. En pecha kucha är ett ursprungligen japanskt presentationsformat som alltid innehåller 20 bilder, där varje bild visas i exakt 20 sekunder. Därmed blir presentationen 6 minuter och 40 sekunder, varken mer eller mindre. Den som håller en pecha kucha-presentation måste fokusera på det viktiga.

Två pecha kucha-presentationer stod på programmet, båda med temat Svengelska. Tomas Lechecka och Åsa Mickwitz lyckades fånga publiken med sina presentationer, som var både roliga, slagkraftiga och ironiska. Med en stor dos ironi förklarade Åsa Mickwitz att vi i dagens läge varken kan svenska eller engelska ordentligt, och att vi lika väl kan börja blanda språken. Därtill presenterade arrangörerna sig med hjälp av en pecha kucha.

Stämningen var under dagen öppensinnad och avslappnad bland både föredragshållarna och publiken. Inte många varnande ord hördes trots det kontroversiella temat. Bland annat konstaterades att även om sverigesvenskar gärna talar engelska och det är viktigt att kunna språket i dag så kan man inte fullgott delta i det svenska samhället utan att kunna svenska.  De drygt 170 språkintresserade åhörarna fick under dagens lopp tänka till kring sina egna fördomar och attityder till engelskans intåg i det svenska språket. Gunborg Gayers öppningsord får här avsluta: Det är en historisk osanning att svenskan inte lånat från andra språk, men i dag har fokus hamnat på engelskan. Vi borde se det som en möjlighet, för detta är något som bara börjat.

Språkvårdsdagen arrangeras i samarbete mellan Hugo Bergroth-sällskapet, Institutet för de inhemska språken och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.

Leila Malmefjäll

Skribenten studerar nordiska språk vid Helsingfors universitet.