Tillgänglig information som målsättning
4/2010

Eva Orava

Tillgänglig information som målsättning

Låt oss tänka på begreppet tillgänglighet. Vad gör att t.ex. myndighetsinformation kan klassas som tillgänglig? Att den finns i någon slags form på internet? Att ”de flesta” har möjlighet att ta till sig den? Nej, då är nog kraven väldigt lågt ställda. Med vilka olika mätare borde vi då egentligen bedöma tillgängligheten?

Det nordiska seminariet Språkteknologi för ökad tillgänglighet, som ordnades i Linköping den 27–28 oktober, belyste frågan från flera håll. Anförandena föll i stort inom två huvudfåror: tillgänglighet ur språkligt perspektiv och tillgänglighet med tanke på personer med fysiska eller kognitiva specialbehov.

Under seminariet presenterades ett antal språkteknologiska lösningar som tagits fram för att underlätta kommunikationen och förbättra tillgängligheten. Det gavs också exempel på undersökningsresultat som visar hur viktigt det är att mottagare i olika situationer beaktas i en värld där behovet är verkligt och mångfacetterat och där språkteknologin kan bidra med tillämpningar.

Talteknologiska tillämpningar

Søren Aksel Sørensen från Mikroverkstedet i Norge resonerade kring dagens informationssamhälle och de krav det ställer på att medborgarna ska kunna tillgodogöra sig skriven text. Sørensen gav prov på läs- och skrivstöd som Mikroverkstedet utvecklar: ett program som läser upp skriven text och en elektronisk ordbok som läser ut varje bokstav som skrivs, och som sedan kan ge förslag på möjliga ord. För personer som har svårt att producera skriven text kan en uppläst version av det som har producerats dittills hjälpa dem att upptäcka när något inte har fått en korrekt form i skrift.

Morten Tollefsen från MediaLT i Norge talade om och demonstrerade bl.a. talstyrning av datorer och därmed behovet av multimodala gränssnitt, dvs. gränssnitt som kan hantera information som uttrycks på olika sätt, t.ex. genom talat språk. Tollefsen kom också in på talteknologiska lösningar för produktion av tal, bl.a. hur viktigt det är för barn som kommunicerar med talsyntes att få uttrycka sig genom en barnröst, inte genom en vuxen mans- eller kvinnoröst. Behovet av syntetiska barnstämmor är dock större än det aktuella utbudet.

Nå ut på teckenspråk

Vid Center for døvblindhed og høretab i Danmark har man bl.a. undersökt lässvaga dövas läsmönster. Lene Schmidt tog upp några drag som den undersökta gruppen upplever som svåra i vanlig skriven text, bl.a. verb böjda i preteritum och idiom. Schmidt framhöll vidare att man bör komma ihåg att danskan är främmande språk för dessa vuxna.

Vid seminariet kastades det också blickar på lösningar som är i bruk på annat håll, t.ex. hur det på en fransk järnvägsstation förmedlas ny, viktig information inte bara via högtalare och med skriven text, utan också i form av teckenspråk på tv-skärmar. Björn Granström från KTH i Stockholm konstaterade att tillgängligheten när det gäller teckentolkning i dagsläget dock är bristfällig.

Granström gav en lägesöversikt över teckenspråksteknologin och visade hur man med de förutsättningar som finns i dag kan göra information mer tillgänglig för teckenspråkiga, framför allt genom t.ex. videoklipp på teckenspråk eller animationer – för att inte tala om den outnyttjade potential tekniken har och det forskningen kan erbjuda.

Tillgänglighet ur minoritetsspråksperspektiv

När kommuner och myndigheter i Sverige lägger ut information på webben sker det, enligt Rickard Domeij på Språkrådet, oftast utan klara riktlinjer för valet av språk. Domeij har undersökt på vilket sätt det allmänna tillhandahåller information på internet, och han vill driva igenom mer genomtänkta principer. Målet är en språkpolitik som ser till att de språkliga minoriteternas rättigheter kan tillgodoses i enlighet med språklagen.

Målsättningen när det gäller tillgänglighet för minoritetsspråk diskuterades också i ett föredrag av Sjur Nørstebø Moshagen från Sametinget i Norge. Moshagen påpekade att det språkpolitiska perspektivet har gått från förlegade tankar om integrering och språkbyte till flerspråkighet och vitalisering av minoritetsspråk. För att ett minoritetsspråk ska kännas relevant krävs det att det finns användning för språket. Moshagen betonade samtidigt hur viktigt det är med språkkunnig personal samt tolkning och översättning som håller hög kvalitet.

På seminariet diskuterades därtill tillgänglighet i form av klar terminologi, översättningsprogram, översättningstjänster och punktskriftsböcker. Det finns många delområden att beakta och vi har i dag förutsättningar att tänka i banor av mångriktad information. Att budskapet bara finns i skriven form på webben innebär inte nödvändigtvis att det når ut till alla dem som behöver informationen.

Eva Orava
Skribenten är språkvårdare på Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken.