Titlars form i tidningstext
1/2001

Katja Koivukangas

Titlars form i tidningstext

Titlar kan stå i både obestämd och bestämd form, och bruket vacklar ibland. Filosofie magister Katja Koivukangas presen­terar här sin avhandling pro gradu, som behandlar titlar i olika tidningar och när de står i bestämd eller obestämd form. Katja Koivukangas har studerat svenska och kommunikationsvetenskaper vid Vasa universitet,

Det är inte alltid lätt att veta om en titel ska stå i obestämd eller bestämd form. Ibland, men långt ifrån alltid, kan man instinktivt höra vilket som passar bättre. Svensk tidningstext innehåller titlar både i obestämd och bestämd form. En viktig faktor som inverkar på vilken form en titel får är texttypen, d.v.s. genren.

Svenska Akademiens grammatik påstår att användningen av titel tillsammans med efternamn är på retur och mest används av äldre personer och i det militära. Detta må stämma in på talspråket, men i tidningssvenskan ser situationen helt annorlunda ut. Redan en snabb blick i t.ex. Dagens Nyheter ger en bild av att titlar förekommer en hel del i tidningstext.

Hela 73,4 procent av titlarna i Dagens Nyheter, Klara-Posten, Försvarets Forum och Officerstidningen står före namnet och därmed i antingen obestämd eller bestämd form. Dessa tidningar använde jag som material i min avhandling pro gradu. Sammanlagt har jag excerperat 598 titlar av vilka 439 står före namn. Av dessa 439 är 236 ur Dagens Nyheter, 58 ur Regeringskansliets personaltidning Klara-Posten och 145 ur de militära tidningarna Försvarets Forum och Officerstidning­­­en.

Mikael Reuter har i sin bok Översättning och språkriktighet skrivit att den obestämda artikelformen är det normala framför titlar, men att det finns undantag. Enligt honom är utvecklingen mer och mer på väg mot den obestämda artikelformen.

Titel eller yrkesbenämning?

Det är svårt att dra en klar gräns mellan en titel och en yrkesbenämning. En titel torde dock närmast vara något som man ärvt eller förtjänat och som visar på samhällsklass, examen eller status, t.ex. kung, greve, filosofie magister, råd. En yrkesbenämning anger direkt vad man har för yrke, även om också den kan fungera som statussymbol (läkare, polischef).

Det är också intressant att vissa titlar har olika betydelse i Sverige och i Finland. T.ex. docent står för akademisk status här i Finland medan det är ett yrke i Sverige. Även titlarnas förleder kan ge titeln olika betydelser, tullråd är en yrkesbenämning medan bergsråd är en hederstitel i Finland.

Titlars ursprung

Det finns inte många källor att tillgå om man vill studera titelbrukets ursprung. Karl Ågrens Om användningen av bestämd slutartikel i svenskan från 1912 och Ann-Mari Nordmans Tilltalsskicket i svenskan från 1918 ger en bild av titelbruket i början av förra seklet och innan dess. Alf Lombards undersökning Om svenska titlar, deras användning och artikelsyntax från 1948 återspeglar mitten av 1900-talet, medan Mikael Reuters artiklar om titlar i Översättning och språkriktighet (1994) och Reuters rutor 2 (1996) ger en bild av titelbruket i slutet av 1900-talet.

Före medeltiden var tilltalsskicket i svenskan ganska ensidigt, man tilltalade varandra i singularis, medan pluralis endast användes till flera personer. Under medeltiden blev det i hövligt tilltal vanligare med pluralisform. Titlar blev under forn­svensk tid allt vanligare i kanslistil, men titlar användes inte mycket vid direkt tilltal. De vanligaste titlarna under denna tid var herre och fru och så titulerades t.o.m. kungen och drottningen.

Redan i början av 1900-talet ansåg man att den obestämda formen på titlar blev allt vanligare. Den bestämda formen var vanlig i officiella skrivelser i början av 1900-talet, men tendensen i talspråket var på väg åt motsatt håll. Detta är intressant eftersom det vanliga är att det skriftliga språkbruket inspireras av talspråket. Om den obe­stämda formen var vanlig i talspråket i början av 1900-talet så kan det tyda på att den obestämda formen under hundra år även etablerat sig i skrift­språket.

Under äldre nysvensk tid blev niandet allt vanligare och mot slutet av 1500-talet användes t.o.m. tredje person singularis, d.v.s. han och hon, vid tilltal. Så småningom byttes t:et i tu ut mot ett d (du) och I blev till Ni.

Redan i början av 1900-talet fanns det vissa rekommendationer för när man bör använda artikel och när man inte bör använda artikel i samband med titel och namn. Språkfolket var ense om att titlar som slutar på -are, -ör och -or skulle stå utan artikel. Oenigheterna gäller speciellt titlar på -chef och -råd. (Se t.ex. de ovannämnda böckerna av Karl Ågren och Alf Lombard.)

Texttypen avgörande

Artikelformen är i hög grad beroende av texttypen som titeln förekommer i. I materialet jag har använt i min pro gradu-avhandling är fördelning­en mellan obestämd och bestämd form ganska jämn; 53,5 procent står i obestämd och 46,5 procent i bestämd form. I dagstidningen Dagens Nyheter står 130 (55,1 procent) av de sammanlagt 236 titlarna i bestämd form. I Regeringskansliets personaltidning Klara-Posten och de militära tidningarna dominerar den obestämda formen dock klart. Av de 58 titlarna i Klara-Posten står 69 procent i obestämd form och av de 145 titlarna i de militära tidningarna står 61,4 procent i obe­stämd form.

Det finns klara skillnader i titelbruket i de olika sektionerna i Dagens Nyheter. Den obestämda formen på titlar dominerar på ekonomi- och politiksidorna. På ekonomisidorna står hela 83,9 procent av titlarna i obestämd form och på politik­sidorna är motsvarande tal 70,6 procent. På kultursidorna står däremot 84,6 procent i bestämd form och på sportsidorna är motsvarande procenttal 89,5. Dessa skillnader kan troligen härledas till att titlar som används mycket tenderar att stå i obestämd form, t.ex. den mycket vanliga titeln statsminister

I ekonomiska och politiska sammanhang är det ofta samma titlar som används, t.ex. är titeln stats­minister mycket vanlig i dagens tidnings­svenska. Inom sporten och kulturen används ofta klara yrkesbenämningar och tillfälliga konstruktioner, t.ex.

låtskrivaren, scenskolepraktikanten, tränaren och målvakten. Dessutom är sportspråket väldigt speciellt eftersom sportjournalister ofta talar om t.ex. fotbollsspelare med förnamn.

Dagens Nyheter är en tidning med många olika skribenter och med artiklar som behandlar väldigt olika ämnen. Detta är antagligen orsaken till att den bestämda formen är vanligare än den obestämda. Klara-Posten, Försvarets Forum och Officerstidningen är däremot väldigt specialiserade tidskrifter med färre skribenter och ett homogenare ämnesområde. Speciellt inom Regerings­kansliet är man dessutom van att skriva efter invanda mallar vilket kan vara orsaken till att den obestämda formen dominerar.

Obestämd eller bestämd form?

Rekommendationerna säger alltså att man vid osäkra fall bör använda den obestämda formen på titlar och att den håller på att ta över. Trots detta innehåller t.ex. Dagens Nyheter fler titlar i be­stämd än i obestämd form. Skillnaden är dock inte stor, men det intressanta är att skillnaderna är så stora mellan de olika avdelningarna.

Ekonomin och politiken är ämnen där det hela tiden sker stora förändringar och nya titlar ofta uppkommer. Detta kan vara en orsak till att den obestämda formen är så vanlig i texter om dessa ämnen. Inom kulturen och sporten uppstår nya titlar inte ofta och de titlar som finns är ofta ganska konkreta yrkesbenämningar.

Under de senaste hundra åren har titelbruket i svenska språket ändrats väsentligt. Språkvårdare har tidvis kommit med olika rekommendationer angående titlar, men den allmänna opinionen verkar vara att bruket är på väg mot obestämd form. I tidningssvenskan beror formen trots allt mest på textgenren. I en dagstidning med vanliga ord och uttryck dominerar den bestämda formen ofta medan den obestämda formen är vanligare i t.ex. facktidningar.

Exempel på titlar i olika tidningssektioner i Dagens Nyheter

Politik

Bland dem finns tunga namn som partisekreterare Torbjörn Pettersson, förste vice partiordförande Eva Eriksson och riksdagsgruppens ledare Bo Könberg. (DN 12.10.1999)

Nej, centerledaren Lennart Daléus lyckades inte få skolministern Ingegerd Wärnersson att ändra uppfattning om Ekeskolan i Örebro, för svårt handikappade barn. (DN 12.10.1999)

Ekonomi

Biträdande finansminister Bo Lundgren säger att han räknar med att inleda privatiseringen av Nordbanken under 1994. (DN 14.10.1999)

Ordföranden Birgitta Johansson och vd Hans Svensson lämnar sina tjänster i Sjunde AP-fonden efter DN:s avslöjanden om märkligheter i tjänstetillsättningen av Svensson. (DN 12.10.1999)

Kultur

Nu har lokalen skräddarsytts utifrån de erfarenheter som regissören Pia Forsgren och scenografen Tomas Franck gjort under de tre årens arbete. (DN 12.10.1999)

Domprost Gudrun Danielsson säger till radiostationen att saneringen beräknas kosta mellan 15 000 och 200 000 kronor. (DN 12.10.1999)

Sport

-     Nu lever serien ordentligt, men jag kan inte tänka mig att vi får en enkel match mot Östersund borta, fortsatte 28-årige Dolkow och fick medhåll av tränaren Janne Stahre. (DN 14.10.1999)

Förbundskapten Jonte Karlsson har nominerat de spelare som åker till Estland den 22-24 oktober för två förberedande landskamper inför EM-kvalet i november. (DN 14.10.1999)

Katja Koivukangas